Ibland behöver det inte vara så svårt att få till bra mat snabbt – idag hittade jag lax till schysst pris på konsum, lite grönsaker, potatis och en romsås på kvarg till det så är man hemma – och det tar inte längre tid än potatisen ska koka så allt är klart på ca 25 minuter!
 |
| Det fick bli lite jordgubbar till efterrätt med, visserligen spanska, men ändå helt ok. |
Ok, jag erkänner, det här har varit en himlans tjurig vecka för min del. Som tur är så tog den väl mer eller mindre slut idag (den tjuriga delen alltså) tack vare lite mer sol och dessutom oväntat mycket shopping! Mormor hämtade barnen, maken skulle på AW och jag var shoppingsugen – då brukar man ju visserligen ALDRIG hitta något, men på något underligt vänster gjorde jag visst det ändå idag! Toppar, en klänning och en kavaj, känner mig sjukt nöjd!
Hem efter det, lagom hungrig, och hämtade in dagens ägg från hönorna. Kom på att det vore fruktansvärt gott med ett par mackor med pocherade ägg och ansjovis…. Blir alltid sugen på det när påsken närmar sig!
När jag pocherar ägg gör jag Jamie Olivers variant, dvs jag knäcker dem i en kopp, sen får de bara slinka ner i en kastrull med småkokande vatten. Ingen ättika, inga virvlar, men har man färska ägg som håller ihop så blir de lika fina för det – och det är ju svårt att få färskare än att de kommer direkt från hönsgården…
En av anledningarna till att jag varit på så uselt humör är att jag för tredje veckan i rad gått UPP i vikt av denna jädra 10-veckors diet… Och inga centimetrar som försvunnit heller, så antingen gör jag nåt fel eller så vet jag inte vad som händer. Riktigt jädra surt, och det jag tjurat mest över är de tre väldigt dåliga valen jag har – antingen måste jag korrigera dieten MYCKET, dvs dra ner från 1600 kcal till typ 1300 kcal, och det skulle jag lik förbannat inte fixa, skippa de fria lördagarna, eller skita i allt överhuvudtaget.
Just nu känns det sista mest lockande – trots att jag fortfarande har vinterns fluff som jag vill bli av med. Så, jag känner mig just nu lagom misslyckad, förbannad, frustrerad och tja, tjurig. Jävla skitsatan rent ut sagt. Skit, nu blev jag tjurig igen, det som hade släppt av shoppingen… Får väl gå och kika på mina inköp och se om det hjälper!
Har nån några intelligenta och hjälpsamma tankar, trix eller åsikter så ventilera dem, för all del…
Trött.
Vårtrött, vintertrött, stresstrött, träningstrött, diettrött. Trött i huvudet, trött i kroppen (det senare betydligt skönare än det förra).
Ja ni fattar. Så, lagom mosig i huvudet efter en stressig dag på jobbet så var det fantastiskt skönt att kliva ut i det lite våriga vädret och ta en promenad ner till stan, där maken plockade upp mig efter en kort shoppingrunda.
Och vilken fantastiskt vacker stad vi bor i ändå…
 |
| Panoramafunktionen i telefonen är ändå riktigt schysst måste jag säga. Varsågoda, en fantastisk vy över Vättern… |
Det blev varken en snabb eller sådär jättelång promenad, men den var välbehövligt för huvudet, om inte annat. Lite frisk luft och P3 i lurarna så vandrar tankarna fritt, och någonstans på vägen sorterar det värsta kaoset upp sig i huvudet… Hem och landa på soffan, som jag i princip inte rört mig ifrån sen dess. Skönt det med, det går inte säga annat.
Har inte ens orkat förbereda nån mat för morgondagens lunch på jobbet, så det får helt enkelt bli min äppelpajsgröt med vaniljproteinsås tror jag. Inte fy skam det heller, om man säger så.
Over and out, från en tröttseg soffliggare!
Haha, det hjälper ju inte att man har en jättebra festplanering när omständigheter gör att ganska många inte kan komma… Men men, man får helt enkelt anpassa sig, så nu blev det bokat bord på restaurang istället, huvudsaken är ju att man får träffas och umgås 🙂
Vi är ju inte ute och käkar sådär jätteofta, speciellt inte ”barnfria”, så nu när vi ändå har barnvakt så får vi ju passa på, så att säga! Ska bli väldigt trevligt det här med, sitta och tjöta med goa vänner, äta stans godaste hamburgare, och dricka fin-öl, det är ju absolut inget man kan klaga på!
Helt apropå ingenting så är jag så vansinnigt shopping-sugen just nu, skulle vilja göra nåt åt min tämligen urtvättade och tråkiga vintergarderob – men jag HITTAR verkligen inga kläder jag vill köpa?! Dels känns det inte som det har kommit in så mycket nyheter, och dels känns det som att den rådande passformen på tröjor (korta och vida) verkligen INTE är något jag passar i… Skitsurt. När man däremot inte känner att man har råd, då hittar man ju oftast mycket mer. Vet iofs inte riktigt vad det är för kläder jag vill köpa, men lite tröjor och nåt par jeans vore ju trevligt.
 |
| Snygg, klassisk klänning från HM. Men allvarligt talat, jag fryser ju ihjäl i såna här kläder, det är ju för sjutton fortfarande vinter?!?! |
Idag har jag vilodag, grymt skönt efter en vecka där jag fick all min träning att klaffa! En sak jag brukar försöka tänka på när det gäller träningen är att försöka få till så bra träning som möjligt i början av veckan – på så sätt känns det mer ”lugnt” om det händer nåt oförutsett senare, tex VAB, förkylning eller om nåt annat kommer mellan.
Igår hade jag min ätardag, och passade på att njuta av både grillad surdegstoast, semla och god mat med kompisar! Oerhört skönt, och hjälper helt klart till när man känner att det är tungt i veckan.
För att jag nu ska få ihop den kommande veckan utan att behöva spendera allt för mycket tankekraft på maten så har jag förberett matlådor. Det är lite av en utmaning när man vill få ihop en matlåda som både är ”rätt” näring i, och dessutom ska bli riktigt gott, men det är faktiskt lite roligt det med. Maken fick stå ute och frysa vid grillen idag, eftersom jag blev vansinnigt sugen på grillad fläskkarré 😉 Till det blir det ugnsbakad, färsk broccoli, och så ca 1 dl kall vitlökssås av kvarg och med örtkryddor i.
 |
| Lite grillad korv till barnen blev det med 🙂 |
 |
| Är man nu ute så vill ju såklart hönorna vara med och kolla vad man sysslar med oxå. |
I en annan matlåda ligger det nu en god soppa på blomkål och jordärtskocka, redd med philadelphia light. Den blir perfekt med en smörgås till! Förutom matlådorna så har jag lagat lax med romsås med, som vi ska äta till middag nu ikväll. Det är tur att jag älskar att laga mat!
Så, 9 dagar in på min kosthållning och det börjar kännas riktigt bra. Jag har landat i ungefär vad jag bör äta för att få i mig mina proteiner, och fått lite rutin på hur jag ska lägga upp måltiderna för att jag inte ska behöva trycka i mig två stora mål på en gång på kvällen. Det är ändå förvånansvärt hur mycket jag äter, och i mitt huvud blir det halvt om halvt kortslutning eftersom jag av gammal vana känner att diet = hungrig. Det känns inte som jag borde kunna få resultat av all denna mat??? Hade inte tänkt väga mig förrän efter de 10 veckorna, men bara för att få någon form av bekräftelse på att jag inte räknat helt fel så får jag nog göra en kontrollvägning i morgon – så det går åt rätt håll liksom.
Förstår att det är urtrist att läsa om kosthållning och ”dieter” när inte du som läser går på en, så jag ska försöka låta bli att göra så VARJE inlägg handlar om det 😉
 |
| Gårdagens sena middag – finns absolut inget att klaga på när man äter så här gott! |
Lukas är i alla fall tillbaka på dagis idag, dock verkar det där med huvudvärk, halsont och feber vara något som går nu, och halva bekantskapskretsen har det. Hoppas lite att jag själv ska slippa, men när man haft en sjukling i famnen och ansiktet i 3 dagar så är det nog att hoppas på mycket…
Gick för övrigt en långpromenad i går för att hämta Oliver på skolan. Jag plockade fram barnvagnen så Lukas inte skulle behöva gå hela vägen (han är lite för stor, men är man sjuk så är man), men jag måste säga att jädrar – jag hade glömt hur mycket jobbigare det är att gå med barnvagn. Sen med en 16 kg pojk i med, jag var genomsvett efter 10 minuter… Haha, det är ju oxå en sak man kan förtränga från småbarnstiden….
Om jag skulle vilja lura mig själv (vilket jag uppenbarligen försöker göra mest hela tiden) så skulle jag kunna kalla min nuvarande kosthållning för en lättare variant av ”bulkning”. En något mer sanningsenlig variant är att jag har absolut noll och intet motivation till att hålla igen på maten just nu… Det är ju helt ok, ett tag, men förr eller senare får man ju ta tag i det, för att inte helt tappa formen på kroppen.
Däremot har det ju faktiskt en positiv effekt på min styrketräning, med lite extra energi i kroppen så märker jag ganska stor skillnad på hur pass mycket jag kan öka på vikterna varje vecka. För ett par veckor sedan fick jag även en välbehövlig ”puff” av Glenn på mina marklyft, jag tyckte det var tungt som det var (och det var det ju), men han fick mig att ändå öka med 10 kg rätt upp och ner – och det funkade! Ibland blir man liksom lite blind på det där, då är det jättebra att någon annan kan se om man behöver öka på lite. Nu, nån vecka senare, så har jag faktiskt ökat med ytterligare 5 kg…
Jag har dessutom gett mig den på att jag SKA köra knäböj, trots att jag avskyr dem, och även här har jag envist lagt på vikt trots att det inte känns som jag kommer orka, och banne mig om det inte funkar bra ändå!
Styrkelabbet hade en artikel på hur styrkeförhållandet kan se ut fördelat mellan knäböj, marklyft och bänkpress (fast nu kör jag ju hantelpress istället), och då skulle det förhållandet vara bänkpress – 1, knäböj – 1,6 och marklyft – 2 för tjejer. Om jag då tittar på mina träningsvikter (jag kör 3×5 just nu) så ser det ut så här:
Hantelpress 35 kg (skulle nog klara 40 med stång tror jag) (1)
Knäböj 60 kg (1,7)
Marklyft 75 kg (2,15)
Räknar jag det med 40 kg bänkpress blir förhållandet
Bänkpress 40 kg (1)
Knäböj (1,5)
Marklyft (1,9)
Inte så intressanta siffror i andra syften än att det kan vara bra att kolla att man blir ungefär jämnstark i hela kroppen, och det ser ju i alla fall ut som det är hyfsat när man tittar på styrkeförhållandena.
Nu får jag helt enkelt fortsätta min styrkeökning åtminstone tills jag förmår se över maten litegrann (det handlar ju alltså inte om att jag ska banta, men jag kan ju inte äta hur mycket som helst och ändå behålla formen nån längre tid), så att jag har lite mer muskelmassa att jobba med!
Min övriga träning blir ganska spontan just nu, jag har inte varit så sugen på kickboxingen, så det har blivit en del bodybalance och HIIT istället. Börjar bli sugen på att komma ut och träna lite med, men springa är helt borta vintertid för mig, och skidor… Så länge inte det långa 5 km spåret är öppet på hallby så har jag svårt att motivera mig, för att åka elljusspåret runt, runt, runt med 500 andra är inte så lockande.
Jag följer bla den här bloggen, som lägger ut lite kost- och träningsinspiration varje måndag, bra inspiration som åtminstone gör MIG lite taggad.
 |
| Bilden lånad från ett ”inspirational monday” inlägg. |
Ja, jag vet att jag lovat er päron i kolasås, och det kommer ett recept på det – under morgondagen… Istället tänkte jag skriva om något helt annat idag, nämligen det här med motivation!
För MIG är motivation som något som sätter igång någonting. Att sedan fortsätta med detta någonting handlar om karaktär och vana. Min motivation till att ta tag i den fysiska delen av mitt liv (eller mer specifikt min kropp) var tvådelad – dels hittade jag tillbaka till kickboxingen vilket gav mig en önskan om att kunna bli starkare och prestera bättre i den, och dels så fick jag ett brutalt uppvaknande när en (visserligen måttligt pålitlig, men ändå) våg gav ett fettutslag på 33%. Så FAN heller att jag vill bestå till 33% fett tänkte jag, och blev asförbannad på mig själv, en väldigt bra motivation om jag får säga det själv.
Senare kommer det här med karaktär och vana in – det är klart jag också lockas av tanken att ligga kvar i soffan när det blåser småspik ute istället för att masa mig iväg till gymmet, och det är klart att det vore kul och sitta och tjöta under en timmes lunch istället för att ensam gå ner och köra ett varv styrketräning. Jag är ju inte dum heller. Däremot är det numer oerhört sällan jag låter just DEN känslan styra.
Jag har några knep, eller tankesätt, som jag använder mig av. Nu VET jag ju att alla måste hitta en egen punkt ”nu får det vara nog” och egna sätt att hålla ångan uppe, men kanske kan mina trix hjälpa någon på vägen.
På lunchen på jobbet är det enklast, det har blivit så pass mycket rutin att komma iväg att jag numer faktiskt uppskattar en stunds träning mer än en stunds (oftast meningslöst) tjötande i fikarummet. Dessutom ”lurar” jag mig själv lite, eftersom jag går och tränar 11:30 så tänker jag att det innebär att min lunch börjar 11:30 och att det därmed är dags att äta, alldeles alldeles strax. Sen att jag inte äter förrän runt 12:30 när jag är tillbaka har i praktiken inte så stor betydelse, jag tycker det är mycket jobbigare att stå still på kontoret och vänta på att klockan ska bli 12…
Kvällstid har jag lite andra knep, förutom det gamla hederliga ”man ångrar ALDRIG ett tränat pass, så brukar jag oftast använda mig av frågan : hade jag gjort något meningsfullt med den här tiden annars?. Här gäller det ju att svara ärligt, för även om mitt dåliga mammasamvete säger att ”jaaaa, jag hade suttit med barnen en timme och haft kvalitetstid” så är det troligare att barnen är jättetrötta och vill slappa i soffan framför bolibompa, och därmed skiter högaktningsfullt i om det är jag eller maken som är hemma. På sin höjd hade jag kanske kört en maskin tvätt, men DET kan jag göra nån annan gång oxå… Så kanske är en del i det hela någon form av … tja… medelålderskris? Jag vill helt enkelt känna att jag gör något meningsfullt, åtminstone någon gång varje dag. I och för sig inte en dålig tanke, kan jag tycka!
Faktiskt använder jag samma fråga för att INTE få dåligt samvete (så mycket) de gånger jag hoppar över träningen eller styr om den till någon annan tid – för HADE det varit så att jag inte umgåtts med barnen så mycket en vecka, och jag känner att det är något både de och jag vill prioritera, så har jag inga problem alls med att stuva om den där träningstiden till en annan dag, eller hoppa över den helt, för då har jag helt enkelt gjort något som var viktigare.
Det där var några av mina tankar på det vi kallar motivation – har du kanske några tips du med? Eller nån fråga?
Har lyckats dra på mig ytterligare en förkylning, förmodligen någon avart till Lukas feber i helgen. Precis när jag fått upp farten i träningen…. Just nu tappade jag lite sugen på allt kände jag, av lite olika anledningar, och ingen av anledningarna är ju ens egentligen någon legitim anledning att balla ur för, jag menar, en förkylning är ju bara löjligt att gnälla om när folk i min närhet drabbas av hemska saker på riktigt. Så i kombination med att jag tjurar/deppar har jag även dåligt samvete för att jag gör det när jag inte har något allvarligt att deppa för. Go figure.
Har drabbats av allmän hjärndödhet den här veckan tydligen, så ÄVEN om jag vet att det är väldigt sällan jag får svar på frågor jag ställer på bloggen så undrar jag – finns det något just DU skulle tycka vara roligt att läsa om??
godatankar.com 