I dag har jag verkligen inte hunnit blogga nåt, men just nu har jag faktiskt en massa saker jag just vill hinna blogga om, men lite mer genomtänkt än på två minuter i telefonen. Kom på vad det nog kan bero på, har nämligen haft rätt mycket roligt att göra på jobbet så det har inte hunnit bli så mycket snack på rasterna, och då måste jag visst få ut allt ”opratat” här 😂 Ämnen som ligger på jäsning är tex miljökatastrofer och att vara priviligierad, visst låter det sjukt intressant? 😉
Men hörni, sen är jag lite nyfiken med, jag har fått ett gäng nya läsare sistone som skiljer sig lite från mina vanliga, vad skulle ni vilja att jag skrev om? Ja just ni, ni som inte läser så många bloggar eller är så väldans aktiva på sociala medier – vad vill ni läsa? Ni kan ju skriva anonymt i kommentarerna, så kör på!
(eftersom jag sitter på mobilen och skriver så slänger jag in min senast sparade bild, håll till godo!)
Sitter just nu och kollar på vetenskapens värld (och bloggar, för jag kunde inte låta bli), som handlar om naturens påverkan på människan. Nu är vi bara halvvägs in i programmet, men redan har man visat studier som visar att immunförsvar, stresstolerans och återhämtning bevisat påverkas av att vi vistas ute i naturen (nej jag har inte källorna här, det får räcka med en hänvisning till SVT) .
På många sätt så känns det ju helt självklart och nästan lite löjligt enkelt, för det är ju naturen vi är gjorda för. Men samtidigt är det ju också lätt att glömma hur bra man mår av att vara ute i skogen, när vardagen springer på och det är tusen och en saker som hela tiden ska göras. Att prioritera in en dag i skogen är lätt förbisett!
För några år sedan hade jag skrattat högt vid tanken på att jag skulle VILJA ut och vandra i skogen, jag kan egentligen inte riktigt säga vad som ändrade det men kanske var det att jag började träna en hel del och såg det som ett utökat sätt att göra det. Nu för tiden ser jag det inte alls som träning längre, men har man väl börjat ge sig ut i skogen så är det väldigt svårt att inte känna ett behov av att göra om det. Jag har ett nästan fysiskt sug efter att komma ut och vandra i skogen, långt från vägar och trafik och helst en lång sträcka, så man blir sådär avslappnad och samtidigt genomtrött som bara en dag utomhus kan göra en.
Åtminstone en gång i månaden, men helst fler, så packar vi ihop familjen, ett förråd ved och något gott att grilla och knatar ut. Städ, träning, husfix och annat få bara vänta, det är ju inte så att man någonsin blir ”klar” ändå liksom. Vi får ofta övertala barnen lite till att ge sig ut (inte Filip dock), men nästan alltid när vi är ute så är alla väldigt glada och nöjda. Däremot ser ju familjen ut som den gör och därför är det kanske inte just avslappnande alltid när en 2-åring bara springer rakt bort från en HELA tiden, men det gör han ju överallt ändå så det är inte så mycket att göra åt.
Ändå är det så skönt, alla varvar ner, hinner tänka och bara vara lite och andas. Det är så himla värt lite packnings-stök (nu behöver man ju inte alltid grilla mat ute, men vi märker att det är det barnen uppskattar mest så då blir det så) och omprioriteringar!
Vad vill jag säga med det här då? Jo, ta på dig lite kläder du inte är rädd om eller fryser i, muta eller hota med dig familjen (eller gå själv) och ta er ut i skogen en sväng. Gör det enkelt i början, ta med ett paket ballerina-kex och varm choklad, se till att minnet av utflykten blir positiv. Ge barnen varsin täljkniv, en kikare eller bara uppmuntra dem till att hitta varsin vandringspinne. Kan ni hitta en bäck man kan leka i så är nog lyckan gjord för de flesta! Testa och berätta hur det gick, du kanske idiotförklarar mig eller redan är världens friluftsmulle och skrattar åt mig, men kan jag få nån enstaka att ta en utflykt så skulle jag bli så himla glad! Vill du hitta lite inspiration för både utflyktspunkter och vandringsleder så har jag lite grann under min rubrik ”vandring”.
Seriöst, nu blev jag så sugen på att komma ut i naturen att jag blir tokig!
Det har varit full rulle på saker att göra den här helgen. Maken spenderade HELA lördagen med att gräva grund för växthus och köra bort gräs och jord, jag och Oliver tränade och sen tog jag med alla 3 barnen och plockade majs på Strands gård.
Vi försöker göra det en gång om året i alla fall. Jag tillagar helst min med blasten på, i ugnen på 225 grader eller på grillen under lock, i ungefär en kvart. De blir vansinnigt saftiga då! Är de inte nyplockade kan man låta dem ligga i lite vatten en stund först så inte skalet brinner upp. Testar även att frysa in ett gäng, rakt in med blast och allt, utan att förvälla (eller ens lägga i plastpåsar för jag hade inga tillräckligt stora). Hoppas på bra resultat!
Gott att äta dem färska med! Hur lätt tror ni det var att plocka majs med den här som sprang iväg i majsraderna? Svar: inte lätt. Plockade typ 7 kg på 3 minuter och sprang sen efter innan han blev överkörd av en traktor. Hurra.
Annars har vi plockat ner ett gäng äpplen för att försöka förvara dem lite innan de ramlar ner och blir överkörda av vår gräsklippare.
I dag har vi varit och handlat typ hela dagen, ni vet saker ungarna behöver (skolkläder, gympaskor, höstskor och allt annat) och en del annat, tex en ny rabarber och lite smått.
Nu är jag helt slut så nu tänker jag ta ett glas vin och slappa i soffan en stund, men det var skönt att bocka av lite från den mest akuta ”att-göra-listan”.
Igår blev det ett ganska personligt inlägg, kanske snudd på privat, och jag märker ett ganska mycket större motstånd till att skriva såna inlägg nu för tiden. Vet inte riktigt varför, kanske för att jag har fler följare, kanske för att det är svårt att få fram en helt nyanserad bild av sånt man skriver, eller förmodligen en kombination av båda.
På nätet blir allt väldigt snabbt vitt eller svart och man gör som bedömning på bara en kort sekund. Många gånger läser man kanske inte ens hela inlägget eller artikeln och då kan det bli en sån skev bild mot vad författaren till detsamma menar. Samtidigt tycker jag själv att utan lite personlighet och åtminstone en gnutta privatliv så blir bloggar helt platta och ointressanta. Dessutom, som jag nämnt många gånger, så använder jag den här bloggen som både dagbok och terapi för mig själv. Jag skulle kunna dölja inläggen eller liknande, men då blir det återigen bara ytligt och glättigt.
Vad tycker ni som läser om den här frågan? Är de privata inläggen bara tråkiga eller kanske rent av skämskudde på? Eller gillar ni blandningen?
När man har ett jobb där man åtminstone delvis får vara beredd att hugga in fysisk så är det fruktansvärt skönt att ha arbetskläder. Man behöver inte vara rädd för att skita ner dem eller att de går sönder, och i ärlighetens namn så är de i himla bra kvalitet. Vi har dessutom rätt snygga arbetskläder tycker jag, så det har jag inga problem med.
Däremot kan jag känna ett behov av en motpol när jag inte är på jobbet, inte när jag kommer hem och ska slappa för då är det mysbrallor och linne som gäller, men den där andra (ganska sällsynta) tiden. Jag har använt och köpt mer kjolar och klänningar det senaste året än någonsin förr (vilket iofs historiskt sett varit nära noll), det är som jag har ett behov av att balansera upp den ganska maskulina garderoben med något feminint?
Men där blir det också så svårt, jag tycker det är så fint när folk framhäver midjor och kurvor med höga linningar och feminina kläder, men när jag provar majoriteten av det jag tycker är snyggt på andra så blir det…sådär? På sin höjd… Jag tycker att jag bara ser stor och klumpig ut, och att min lite mer sportiga (haha vad skenet kan bedra) kroppstyp ser mest utklädd ut. I dag hittade jag tex en omlott-kjol som var superfin, men när jag försökte fota av den så ser jag bara…bred ut? Jag får liksom inte riktigt till det och känner mig lite vilsen i den här kroppen som har lite mer hull än jag kanske vant mig vid att ha innan barn tre. Det hela resulterar i att jag känner mig lite identitetslös och liksom ”mellan” min vanliga kropp och den efter den senaste graviditeten, även om jag misstänker att det är den här kroppen jag lär ha vidare med tanke på tid att lägga ner och vilja (eller brist på vilja) att förändra den.
Så här ser den ut, ni får ignorera den stökiga bakgrunden. Alltså, det är inte fult, jag fattar det med, men det jag är ute efter är ju den där feminina och vackra känslan…
Kanske är det bara jag som inte kan matcha riktigt, kanske har jag för höga krav (säkert) men jag känner mest att jag inte riktigt får till det.
Det här blev ett svamligt inlägg känner jag, men jag försöker mest fånga känslan för dagen, om ni förstår hur jag menar.
Nåväl, nu är det dags att lägga barn, jag önskar er en riktigt fin helg!
Nu KAN jag ju ha fel i att det här kallas Västeråsgurka, men det här blir alltså sådan gurka man köper färsk saltad i kyldisken vid grönsakerna – oftast svindyr dessutom – inte sådan man köper på burk som heter ”Saltgurka”. Det här kan vara världens enklaste sak att göra dessutom, och tar ”bara” ett dygn på sig att bli klart! Så galet gott, salt och krispigt…
Färsksaltad gurka
0,5 liter kallt vatten 0,4 dl salt 6-10 små druvgurkor (beroende på storlek) 6-7 krondillsblommor
Lägg vatten och salt i en skål där det når upp till ungefär halva kanten. Rör om till saltet löst upp sig. Plocka gurkor i trädgården om du har sån tur, annars köp. Borsta bort ”pälsen” och picka några hål med en tandpetare i varje gurka, lägg sedan ner dem i saltlagen. Lägg över krondillen och peta ner. Försök gärna få till så att ett lock eller en liten skål håller gurkorna nere i saltvattnet. Låt stå i kylen i ett dygn – färdigt att äta! Vi älskar dem som snacks rakt upp och ner, men de är goda som pålägg eller tex i en hamburgare. Superkrispiga!
Jösses vad den här veckan sprang iväg, dagarna räcker inte riktigt till nu när aktiviteter och träning dragit igång känner jag, och då är det ändå inte fullt ös på det än. Jag måste säga att jag haft en fantastiskt bra helg ändå, inte minst får man ju tacka sommarvädret som gjorde en massiv comeback!
Känns så konstigt att det är sensommar ute nästan, det har varit så väldigt höstigt hela augusti så jag blir lite förvånad varje gång jag inser att träden fortfarande är gröna och sommarblommorna finns kvar. Vad heter det här bäret förresten? Det är ju inte rönnbär, de är mer genomskinliga. Så vackert med allt gräs. Någon form av blomkålssvamp det här? Eller är det någon som vet?
I fredags var jag med jobbet på ölprovning på Idlewild, det var väldigt trevligt och en kanonbra start på helgen! I går var det från börjat inplanerat fiske med jobbet för hela familjen, men maken hade träning på förmiddagen och jag kände att batteriet var rätt tomt efter veckan, så istället tog vi Filip, Lukas och en kompis till honom och gick en bit av Västanåleden. Filip är inte jätteglad i att sitta i ryggsäcken, mest för att han vill gå själv, men det blev lite stressigt kan man väl säga eftersom det är ett brant stup ner precis vid sidan av stigen och han springer ju ganska okontrollerat. Men men, fram kom vi och fantastiskt fint var det där, som vanligt!
Utsikten utmed leden är fantastiskt fin, när man inte har hjärtat i halsgropen. Tur man får hjälp i branta backar!Inte illa av en enveten 2-åring att gå nästan 4 km totalt ändå. Några meter från grillplatsen hittar man den här lilla mini-stranden. Hade vi haft plats för mer packning hade vi kunnat ta med lite badkläder till de hågade med…Han är så nöjd alltså, han knatar runt och hittar på saker för sig själv hela tiden. Bara man har koll på att han inte gör något farligt eller direkt olämpligt så är det jättekul att bara iaktta vad han gör. Kollar insekter med pappa!Bra att ha med kompis, tyckte Lukas. Storebror hängde med sin bästis på hemmaplan och gick på bio istället i dag. Fin grillplats finns det där med! Dagens meny blev quesadillas och grillad banan med choklad. Uppskattat av alla!Alltså förlåt, men han är så förbaskat söt!Sista 100 metrarna var det nån som var helt slut och tillslut kom till ro i ryggsäcken. Tyckte det blev väldigt avslappnat där bak, och då hade han somnat!
I dag har vi haft en sån galen trädgårdsdag, vi har klippt häcken, plockat in äpplen, grävt upp och planterat om buskar, fixat fint i hönsgården och en massa annat. Var täckt av flera lager svett / jord / smuts när jag kom in här nu ikväll, så skönt att ställa sig i duschen då. Och så himla tillfredsställande att sätta sig på fina altanen och äta glass i den varma sommarkvällen sen! Hade sjukt gärna varit ledig den här veckan i solen…
På onsdag börjar han på högstadiet, min äldsta som blir tretton i november. Samma högstadie som jag gick på i hans ålder, jag minns hur stor man kände sig, men jag minns oxå hur förvirrad och ensam jag kände mig. Allt var så komplicerat och lydde under regler som inte fanns skrivna någonstans och som ändrade sig hela tiden.
Jag är så stolt över min äldsta, över allt han vågar. Förra veckan bakade han kaka vid två tillfällen och kom upp med till först makens och sen mitt jobb – han kollade bussar och letade sig fram utan problem. Han åker till a6 själv om inte kompisen vill eller kan och cyklar nästan en mil själv till mormor. Jag är så stolt över honom, och jag är såklart orolig för honom med. Kommer han att trivas, får han nya kompisar, kommer han känna sig utanför, och alla andra tusen saker en mamma oroar sig för. Men jag försöker mitt bästa med att inte projicera min oro på honom, pratar bara med honom om allt nytt som kommer hända och hoppas så innerligt att han kommer fortsätta vara lika öppen när han pratar med oss som han varit hittills.
Vad du vuxit! Lätt att glömma när man ser dig varje dag.
Älskade stora, lilla pojk, hoppas de motgångar som ofelbart drabbar alla på högstadiet kommer vara av de mildare slaget, att du kommer därifrån mer självsäker och glad än när du börjar.
Vet i vilket fall att vi alltid finns här för dig och att vi förstår när du tror att vi inget begriper.
Det har blivit en lugn helg det här, dels pga skitväder ute, dels pga vi varit trötta allihop och dels pga att jag varit lite småhängig. Skönt med en sån helg ibland, speciellt när vädret ändå inte gör så mycket aktiviteter roliga.
Men visst, lite har vi gjort ändå, vi har tex beställt en frys att ställa i garaget. I köket har vi två delade kyl/frysar vilket funkar perfekt till vardags och gör att vi inte har massa saker i frysen som man sen får slänga. Också väldigt bra när vi har allt bröd i frysen, den ena öppnas ju då ganska ofta för att ta ut en skiva till frukost eller så av barnen, men då blir inte allt i frysen utsatt för värme. Däremot har vi fått mer och mer besvär nu när vi gör egen sylt, marmelad och annat sånt, så genom att köpa till en till frys räknar jag nu med att tex kunna tärna upp en stor del av de äpplen vi har och frysa in. Det går ju göra äppelmos med, men det går inte åt så mycket i den här familjen så då är bitar bättre, går ju göra paj eller tex lägga i en gryta. Jag gör ju gärna lite mer lättsockrad sylt och då behöver man kunna frysa in den för att den ska stå sig. Skulle vi sen vilja köpa nån ekologisk köttlåda är det ju också enklare med en extra frys!
Har handlat lite nödvändigheter till hösten med, eller ja, mest ett par nya gympaskor till Oliver. Båda barnen är helt ointresserade av kläder och shopping, men jag vägrar köpa kläder om de inte är med och provar eftersom då blir de aldrig använda. Visserligen billigt, men LITE intresse hade ju varit kul ibland. Iofs känner jag mig lite halvdan på shopping med just nu, allt sitter år på ett obekvämt sätt nu efter semestern…. Annars är ju hösten den roligaste tiden att shoppa på! På jobbet nu har jag ju arbetskläder, vilket går åt eftersom man lätt blir skitig. Det är himla skönt oftast, men man tappar lite möjligheter att känna sig personlig ibland.
Annars har jag hunnit slappa, läsa bok och kolla film i helgen, inte illa pinkat!
Jag är så glad att jag numer har ett jobb där jag snittar typ 11.000 steg om dagen på arbetstid + kroppsarbete. Det låter säkert helt knäppt, men vad otroligt mycket bättre man mår av det än att sitta still hela dagarna! Sen är jag visserligen trött som ett as om kvällarna, men det är ju lite för man är ovan med.
Länge leve kroppen!
Slitigt, skitigt och dammigt att riva, men fortfarande bättre än bara dator-jobb, alla gånger! Snygg är man ju med, i dammiga arbetskläder, hörselkåpor och munskydd. 😂
(Nä jag hade inte så mycket mer att säga just idag, är extra trött pga halsont och hängighet som dök upp i natt.)
Vad du vuxit! Lätt att glömma när man ser dig varje dag.
godatankar.com 