Fint och ofint

Det är så fint ute nu när det kommit snö.

Det är inte så fint i mina lungor som har bestämt sig för att ha lunginflammation.

Det är medelfint i Olivers bihålor som inte riktigt var inflammerade, men han ligger på nästan 40 graders feber.

Det är oklart vad som är fint och ej med Filip som fortsätter sin feber. Detta bekymrar mig mest, är alltid orolig när barnen är sjuka när de är så små, orolig för att vi missar något eller inte förstår om något känns dåligt.

Det är nästan fint med maken som mest hostar och kommer sig lite småkrasslig, men han är ju å andra sidan den som får ta hand om precis allt här hemma nu.

Det blir inskolning först nästa vecka, tills dess hoppas jag att jag ska bara så frisk att jag kan börja jobba, men jag känner mig jätteledsen över att missa hans inskolning 😢.

Usch vad dumt allt blev.

Förlåt*

Hur surt det än har varit att vara sjuka hela jullovet så har det ju ändå på ett sätt varit bra timing, hade det varit en annan period hade vi ju fått vara sjuka från både skola och jobb i tre veckor typ.

Jag har haft två verkligt gräsliga dagar som mest har spenderats i sängen, men ta i trä så tror jag det börjat vända. Jag orkar fortfarande inte stå upp mer än en kort stund, men febern har gått ner och min hjärna verkar inte längre hota med att brinna upp. Dessvärre fick jag sällskap av Oliver i går kväll, som även han verkar gå in på omgång två med hög feber och influensa… Maken är halvkrasslig med hosta och halsont, Lukas likaså men han är i skolan och Filip är heller inte helt ok än så inskolningen på dagis får vänta tills på torsdag (hoppas vi).

Utsikten blir ju inte roligare än så här nu.

Jag börjar ju mitt nya jobb på måndag och vill absolut inte börja med att vara sjuk, jag som kan räkna mina sjukdagar de senaste åren på ena handens fingrar!

*Fy vilken tråkig blogg det här har varit de sista veckorna, jag hoppas att det verkligen vänder nu så man har möjlighet att fokusera på roligare saker. Om nån av er har ett förslag på nåt roligare att skriva om så får ni gärna skriva det i en kommentar!

Men va fan…

Men seriöst, jag kände mig ju nästan frisk, men i går kväll kom nån andra våg, för jag fick så ont i kroppen och huvudet och världens hackhosta. Känner mig helt utslagen i dag med… 😭

Övriga familjen är dock på bättringsvägen, Filips ögoninflammation är nästan borta och han verkar bara ha lite ont i halsen, oliver och Lukas är bara lite efter-snuviga och maken verkar piggare med. Så ok, jag tycker det känns lite orättvist att jag skulle få en andra omgång (eller nåt nytt, för samma virus borde ju inte kunna blomma ut två gånger??).

Mvh hon som är en aning bitter

Slutet på en era

Först och främst så hoppas jag att ni känner mig tillräckligt väl för att jag inte ska behöva kommentera mitt inlägg i går med att jag älskar mina barn över allt annat, det är ju självklart.

Tänkte ändå kanske fördjupa mig i året med barnen lite – eftersom Filip är vårt sista barn (och ja, det är säkert, min kropp skulle aldrig klara av en graviditet och än mindre en förlossning till) så har vi ju valt att dra ut på föräldraledigheten lite extra länge. Vi har ju precis som med de andra två barnen delat på veckorna från det att barnen varit ca 6 månader, vilket är HELT suveränt.

Det får bli bilder från i somras till det här tror jag, för den här årstiden kan man behöva påminnas om hur fantastiskt det kan vara då.

Filip kommer ju vara nästan 22 månader när han börjar på dagis, vilket verkligen känns jättebra. Vi har ju gått på öppna förskolan hela hösten och det har han gillat, han är ju på det stora hela väldigt självständig så jag är i princip inte orolig alls för förskolestarten, han känns redo för lite mer utmaningar än vad vi erbjuder här hemma och för att ha egna relationer till små dagiskompisar.

Det har varit otroligt lyxigt att få vara hemma så mycket med alla barnen, den enda som lidit av det är Lukas som inte har fått gå på sitt älskade fritids där hans kompisar gått – han fullkomligt JUBLAR nu när han ska få börja igen!

Längtar efter sina kompisar nu, och jag längtar efter sommaren när jag ser den här bilden.

Det känns verkligen som vi går in i en ny fas av våra liv nu, dels ska både jag och maken börja jobba heltid (eftersom jag jobbar 7-16 och maken 8-17 så blir det inte superlånga dagar för Filip som ändå sover 2 h mitt på dagen, han kommer ju gå ungefär 8-16), dels byter jag jobb och dels så skolar vi in vårt sista barn i förskolan.

Det har stundtals varit jobbigt att ”gå tillbaka” till småbarnsåren, samtidigt har vi båda verkligen förundrats över att bara iaktta den här lilla människan som växer så fort. Det har varit jobbigt att inte kunna ge de stora grabbarna all den tid de förtjänar – samtidigt som jag ser att även de har älskat att ha Filip och vuxit med det. Det har varit jobbigt att känna sig så låst som man blir med tre barn där den minsta är så liten, men samtidigt så glömmer man det i samma sekund som han kryper upp i ens knä. Som med allt så är det både för- och nackdelar, men jag får väl avsluta med det självklaraste av allt – det har varit fantastiskt förmånligt, härligt och privilegierat att få bli föräldrar en tredje gång!

Herregud vad han har vuxit bara sedan i somras…

Nu ser vi fram emot att hitta rätt i vardagskaoset som det kommer innebära när vi ska jobba heltid, alla ska gå på sina aktiviteter, VAB-dagar och föräldramöten. Vi måste hitta en lösning på att se till att vi har mat klart till barnen de dagar de har aktiviteter, vi behöver lägga upp ett körschema för alla hämtningar och lämningar och alla andra tusen saker som ska fungera, men vi är så redo som vi kan bli tror jag. Dessutom går tiden fort, Oliver är redan 12 och kommer till hösten börja högstadiet (hur sjukt?!), Lukas börjar bli mer självständig med och innan vi vet ordet av börjar väl Filip skolan med. Nu kommer den tiden då vi verkligen får öva på att ta tillvara på varje dag så gott det går!

Avslutar med en bild där vardagskänslan är hög, nån kryper iväg, nån spiller, nån tjötar och nån är troligtvis lite sur. Bara så vi inte får hybris, hahaha!

Gaaaaaahhh

Jag är sjukt trött på min familj just nu. Ett helt jullov har vi inte kunnat göra nåt alls, minst en i taget har varit sjuk och det enda de stora grabbarna gör är att gå runt som vålnader i väntan på att få spela en stund (det blir inte bättre om de får spela direkt på morgonen). Bristen på engagemang och vilja att själv se till att GÖRA nåt driver mig till vansinne, det triggar precis allt i mig som gör mig sjukt irriterad.

Själv har jag ont i hela kroppen, både av influensa men även av att ha sovit illa med sjuk ettåring på mig, alltför mycket tid i soffan för att fördriva tid när man inte kan komma iväg och framförallt av bristen på träning.

Sen har jag jag en av de värsta svängar av lappsjuka jag varit med om, det kryper i hela kroppen på mig av att bara gå hemma så här, det hade nog inte varit så farligt om det inte var för att vi har varit föräldralediga i nästan två år och numer nästan fått en överdos av familjeliv.

Mvh, hon som har en riktigt dålig vecka.

The bigger they are…

…the greater the fall.

Filip är fortfarande sjuk och Lukas har ännu inte hämtat sig ordentligt, men självklart har vi stora däckat nu med. Maken verkar lite mindre påverkad, jag har typ bara legat i soffan hela dagen med ont i kroppen, huvudet och halsen. Det smög sig på redan i går, så efter vi gjort varmrätten fick jag kasta in handduken, det blev ingen dessert heller för det orkade jag inte göra.. Tror det blev nån slags rekord i att lägga sig tidigt en nyårsafton med, för jag lade mig 20:30, bara Filip lade sig före mig.

Så surt det är att vara sjuk som förälder med, speciellt med små barn, när det enda man vill och orkar göra är att bara ligga i soffan, men det skiter ju ungarna i.

Dagens utsikt. Sjukt kul.

Vill nån ta hand om tre barn i ett par dagar så säg till 🙄

2018, en sammanfattning i bilder II

I går kunde ni läsa sammanfattningen från första halvan av 2018, här kommer andra halvan!

Juli

Vi bilade ju ner till Kroatien i somras, en fantastisk ”semester” (dvs inte så mycket semester för oss vuxna men åtminstone sommarutflykt).
Förutom att den slutade med ambulans och sjukhusvistelse så var det på det stora hela en bra ssemester.

Augusti

Konfirmation för kusinen och finklädda grabbar!
En torr och bränd gräsmatta får ändå bli sinnebilden för denna galet varma sommar – men ett päronträd blev det i alla fall!

September

Nu har ”ut i skogen-säsongen” börjat och vi är både utmed Västanåleden och…
…Bankerydsleden och grillar. Inte så vilsamt när man ska passa en 1½ åring som äntligen lärt sig gå, men ändå skönt.

Oktober

Vi skördar det trädgården har att erbjuda, här är det aronia som ska in i frysen!
Men vi är lite mer i Bankeryd och vandrar med.

November

Maken och de stora grabbarna tar en tripp till Astrid Lindgrens värld på höstlovet.
Sen är vi på begravning med en sån liten kista att det inte borde få finnas. Älskade lilla Isabelle!

December

Kyligt adventsglögg i Tenhult…
… stillsam, sjuk jul mestadels hemma.

Det var en kort sammanfattning av vårt år! Jag håller med Underbara Clara om att man uppskattar de saker man gör mer med en blogg, man lär sig att njuta av de små sakerna och ta tillvara på dem.

Jag vill med detta önska er ett fantastiskt och härligt nytt år!

2018, en sammanfattning i bilder I

Januari

Vi inledde året med en sväng till badhuset vid Örebro som jag glömt namnet på.
Och fick världens chock när vi trodde vårt hus brann, men det var ”bara” grannens (som för övrigt klarade sig bra)

Februari

Det var en massa snö och jag åkte varje ledig stund (inte många ändå) ut på Dumme Mosse. Längtar SÅ efter att få göra om det med nya skidor!

Mars

Filip fyllde 1 år och var skeptisk till sin present.
En tidig påsk firades av bröderna.

April

Ut i skogen både en och två gånger blev det, många mil med böjda ryggar med han som inte ville gå själv.
Vardagsrummet blev mörkblått.

Maj

Jag fyllde 30-nånting…
Vi var på utflykter i närtrakterna, här i Gränna.

Juni

Varmt och skönt så nu börjades det bada!
För både stora och små rumpor ❤

Nästa halva av året kommer inom kort.

Nyårsmenyn

Tja, det är ju som det är här hemma, Oliver är typ frisk, Lukas har bara lite feber och halsont kvar, men Filip ”peakar” med feber och är riktigt hängig idag. Jag hoppas det är toppen i alla fall, så det inte blir ännu värre. Det är ju jobbigast när han är sjuk, eftersom det är en kamp att ge alvedon och ipren och så går det ju inte riktigt förklara för honom vad som händer heller.

Kontentan av det hela blir i alla fall att nyår kommer spenderas hemma själva, så det blir en lugn dag. Men gott ska vi ju äta i alla fall! Det som är inplanerat är:

Förrätt:
En halv hummer – jag tycker den är godast naturell faktiskt, så vi delar den bara. Den får sällskap av tryffelchips (färdigköpta) med vispad creme fraiche, rom (den vanliga billigare varianten) och finhackad rödlök. Chipsen testade vi i veckan och det är sjukt gott!

Varmrätt:
Grillad anka med potatis- och jordärtskockspuré, serveras med smörstekt endive och eventuellt lite rödvinssås beroende på ork hos Moi.

Ungefär som receptet i mitt receptarkiv, fast med puré istället för sallad till.

Dessert:
Här blir det en variant av nåt maken såg på Nyhetsmorgon, nämligen romflamberade äpplen med philadelphiafluff och något krispigt som jag inte riktigt bestämt än. Kanske pistagenötter?

Låter rätt ok va? Till det blir det nån bra film för hela familjen (förutom Filip som jag hoppas somnar i vettig tid) och så tänker åtminstone jag gå o lägga mig tidigt – 1½ vecka av halvdålig sömn pga sjuka barn är inte optimalt för att den här tösen ska hålla sig uppe ända till tolvslaget.

Jag älskar att se vad folk ska äta på nyår, så orkar du får du gärna skriva in din meny i kommentarerna här eller på facebook.

Tänkte återkomma lite senare (eventuellt idag) med en sammanfattning av året i bilder, för den som är nyfiken. Och är ni inte nyfikna så vill jag passa på att önska er alla ett Gott Nytt År!