Win-Win

Mycket vill ha mer, heter det ju, och nu är jag supertaggad med träningen! Jag har fått vara frisk ett tag *ta i trä*, gjorde en helt ok fettmätning, fick kanonbra resultat på mitt hälsotest och har dessutom gjort ett antal riktigt bra gympass på sistone – klart man bli taggad! Jag börjar nästan tro att mitt mål för 2013 kanske åtminstone blir delvis uppfyllt – jag ville ju kunna göra 3 chins, riktiga chins utan assistans. Jag TROR att jag åtminstone skulle kunna få till en, om jag inte blir sjuk eller nåt annat oförutsett inträffar.

Mitt mål till våren är att gå från mina 25,9% fett till 24% – nej, ni behöver inte bli provocerade av det, jag tycker inte att jag är fet, men det skulle kännas roligt att nå dit, bara för min egen skull. Jag hoppas på en vinter med mycket snö nu, så att jag kan åka lite längdskidor igen, det var ju oväntat roligt efter att jag köpte nya skidor förra vintern… 🙂 En eller ett par pass med slalom skulle heller inte sitta fel, även om det är en förbannat dyr sport…

Idag har jag varit alldeles sprallig och glad, av en massa små anledningar bara, skönt att det kan vara på det hållet ibland oxå 🙂 Det smittade till och med av sig på sparringen, som iofs alltid är rolig oavsett vilket humör man är på, men det blir ju inte sämre av att man är glad i alla fall! Nu efter träningen fick jag ett akut craving efter kalvsylta (jag vet, antingen älskar man det eller så hatar man det), så jag åkte bort till affären och sitter just nu och mumsar på en bit.

Jag får rätt mycket frågor hur jag hinner träna så mycket, men det är ju  min lunchträning som räddar hela situationen – kickboxingen får oftast bara två kvällar i veckan av mig. Dessutom tror jag att jag blir mer harmonisk här hemma nu, ni som känner mig vet ju att jag har en viss tendens att bli tämligen uttråkad och rastlös i vanliga fall. Det har ju visserligen inte försvunnit helt, men nu KAN jag ju ta det lugnt och njuta av stunden i alla fall, win-win för hela familjen kanske?

Advent

Ligger i soffan och njuter av vintersolen som värmer, i bakgrunden hörs maken sova – rätt trött efter några dagar på Dreamhack. Barnen är hos grann-kompisar så äntligen är det lite lugnt, de senaste dagarna har varit ganska…påfrestande, minst sagt.

Funderar på om jag skulle försöka ge mig ut och springa/promenera en sväng, men det blåser som katten och jag har det rätt skönt här i soffan så jag har inte kommit iväg än. 
I eftermiddag ska vi hem till mina föräldrar och äta traditionsenligt advents-mat, dvs nygjord julskinka och risgrynsgröt. Bakade dessutom knäckebröd igår så de ska oxå tas med. Kanske lika bra att springa en sväng ändå, det blir säkert lussekatter och pepparkakor sen med…

Action som action

Idag har jag för första gången gjort en hälsokontroll, på företagshälsan, via jobbet. Tidigare har jag ju inte varit fastanställd, så då har jag inte fått erbjudandet, vilket är jättesynd för det hade varit sååå roligt att kunna jämföra med mina värden för två år sedan.

Dagens kontroll var i alla fall oerhört positiv, jag fick topp-betyg på alla värden, från kolesterol till järnvärden och blodsocker, till BMI (trubbigt) och syreupptagningsförmåga. Det senare fick jag faktiskt ett så bra värde på att det räknas som ”Elit” – hur bra kändes inte det då!?! Och jag om tycker att jag blir så oerhört flåsig när jag ska ut och springa… Men jag kan nog tacka intervallträningen man får på sparringen för de fina resultaten där…

Den här veckan blir det inte mer än ett sparring-pass, maken ska sitta på Dreamhack och då försvinner ju kvällsaktiviteter. Jag ska oxå sitta en stund och spela, fredag eftermiddag blir det nog jag tar hans plats ett par timmar. Det är rätt grymt att vara med och känna stämningen på världens största LAN ändå!

Behaglig tystnad

På den senaste tiden har två stora ”knutar” löst sig, åtminstone till en stor del, i mitt liv. Det känns såklart oerhört skönt och jag känner mig oändligt mycket gladare och lättare om hjärtat än jag gjort på väldigt, väldigt länge.

En lite oväntad ”bieffekt” av det här är att jag inte har samma behov av att blogga varje dag – vet inte riktigt hur det hänger ihop? Till en viss del beror det på att det har varit väldigt mycket annat som har hänt – fester, möten, jobb och annat, men ändå.

Så är det lite ovanligt tyst här så vet ni varför – jag är helt enkelt ovanligt nöjd med livet!

The Cocktail-fest

Efter två intensiva dagar med förberedelser var det äntligen dags för Cocktailfest! Kvällens meny hade fått inspiration av systembolagets hemsida, och det var följande cocktails vi serverade:

Appletini (syrlig)
Corpse Reviver (kryddig)
Orgasm (gräddig, vad annars?)
Waxholm (fruktig)
Charlotta (bitter)
Bounty (söt)

Mina tre favoriter var Orgasm, Appletini och lite förvånande Corpse Reviver, värst var nog Bounty som var så sötsliskig att den bara inte gick ner.

Till varje drink serverades två matchande tilltugg – vi var lite rädda att folk skulle vara hungriga så vi hade lastat frysen full med korv o bröd som nattamat, men det gick ju liksom inte direkt åt, så att säga… 😉

Det blev faktiskt en fantastiskt lyckad fest, 21 personer totalt, och alla var sååå fina i kostymer och cocktailklänningar! Stort tack till alla som var med!

Min klänning för kvällen var från HM, lite annorlunda i ryggen. Det blev
förresten jättekonstiga skuggor när vi fotade i hallen i går, hann inte riktigt
greja med kameran eftersom gästerna var på G…
Kul att få klä upp sig ibland 🙂
Så här stilig var maken 🙂

I min kamera finns det mååååånga fler roliga bilder, men de ska jag inte lägga upp här 😉

Cocktailfest

På lördag ska vi ha cocktailfest för hela min nuvarande avdelning på jobbet, och deras respektive. Efter omorganisationen så kommer vi ju att splittras till en viss del, och det är ju fantastiskt trevliga människor så då kändes det helt enkelt som om vi behövde ha en ”avslutande” gemensam fest.

Tobbe och jag har planerat nu i ett par veckor, och tom börjat baka och greja lite, men från och med i morgon blir det fullt ös när det ska göras tilltugg, städas och blandas drinkar 🙂 Ska bli så fantastiskt kul! Vill inte gå ut med ”menyn” nu innan, men om nån är nyfiken sen efter festen så kan jag ju lägga upp den här.

Fullkomligt ÄLSKAR att planera sådana här saker…! Har bara så fruktansvärt svårt för att inte berätta för alla om allt om festen… =D

Nytändning

För ungefär ett år sedan så vägde jag mig för första gången på en tanita-våg (en sån som väger fett- och vattenprocent samt muskelmassa). Då var jag inte särskilt nöjd, för att underdriva… Faktum är att den vågen visade på en fettprocent som var hela 33%, och då hade jag ändå tränat kickboxing i 1½ år, så vad den hade visat innan vill jag inte ens tänka på! De där 33% höll på att ta knäcken på mig just då, men samtidigt så var det delvis det som har motiverat mig att börja med styrketräningen och kontrollera kosten lite bättre.

Nu i veckan var det dags igen, det kom en tjej från Nordic Wellness till jobbet med en Tanita-våg. Jag hade sån ångest – skulle jag ställa mig på den igen och riskera att bli knäckt eller skulle jag chansa och våga? Det var faktiskt maken som fick mig att göra det tillslut, för som han sa – jag mår ju bra, är nöjd med min kropp och känner mig pigg och stark, så vad vågen än visar kan ju inte ändra det! Helt sant…

Så, upp på vågen, några jobbiga sekunder innan jag fick resultatet – 25,9% (är man normalviktig ligger man som tjej mellan 24 – 30%) ! Alltså hela 7,1% ner (eller tja, en minskning på ca 28% om man räknar det så), det kändes riktigt, riktigt bra! Tyvärr var det ju så att jag var så sjukt besviken efter förra mätningen så jag slängde den lappen, annars hade jag ju kunnat jämföra muskelmassa och en massa sånt med, men det får väl bli till nästa år då.

Taggad och nöjd blev jag i alla fall, vilken skillnad ett knappt år av gymträning kan göra!

Grattis Oliver!

Idag är det hela 7 år sedan Oliver föddes! Han är världens goaste, snällaste pojk, som inte kan sitta still ens när han spelar TV-spel. Han har massor med kompisar, förutom bästisen Alicia, och spenderar helst all sin vakna tid med någon av dem. Han kan klockan nästan perfekt, bara ”fem-i-halv” och ”fem-över-halv” som saknas, och han kan läsa långa ord och skriva dem.

Han tränar tennis och innebandy, och älskar killerball och ambulansdatten på gympan i skolan. Han har hyfsat med tålamod med sin lillebror, ibland i alla fall, och emellanåt leker de faktiskt riktigt bra. Han har tappat sina två nedre framtänder, och det är lite svårt att säga ”S” just nu, men de nya tänderna är på G. Dessutom är de två översta framtänderna jättelösa.

Han är oerhört omtänksam och väldigt artig, tackar för sig och dukar av efter maten. Äntligen äter han oxå – som en häst faktiskt! Från att ha petat i maten till att äta lika stora portioner som jag tar, och fort går det med numer! Han pratar oerhört gärna, och mycket, helst oavbrutet faktiskt 😉

Grattis på 7-årsdagen, älskade Oliver!

En söndagspromenad i solen hade inte varit fel

Oj vad lite bloggat det blivit den här veckan, det är nog rekord, men det har varit lite av ett mentalt vakuum efter att vår sista stora mässa startade i tisdags. Gud så skönt att hösten är ”över”, jobbmässigt. Eller tja, det är ju inte så att det inte finns massor att göra, men det är ändå inte alls samma tryck o stress som det har varit. Vi hade ju lite tur i oturen här hemma med, Lukas blev sjuk i onsdags, men då var ju mässan i gång så då passade det mig rätt bra att VAB’a. Förra veckan hade inte varit lika smidigt (Tobbe har ju oxå fullt upp).

Tyvärr blev även Tobbe sjuk i fredags, vilket iofs resulterade att jag fick gå på den årliga glöggfesten där vi inte hade nån barnvakt, så det var lite blandade känslor från min sida… ”vad synd att du är sjuk, fast vad kul att jag får gå på fest” typ….. Som vanligt en väldigt lyckad tillställning, även om jag nu inte alls verkar kunna dricka nån alkohol nu för tiden? Två 33 cl öl, en snaps och en 4:a whiskey – inte så mycket på en HEL kväll när man äter julbord samtidigt, men det var nästan för mycket ändå… Vet inte om det är nån ”rest” från att jag lämnade blod förra veckan, eller om det är nåt annat som påverkar, men det bådar ju inte sådär jättegott inför nästa veckas cocktailfest… =/

På tal om festen så har vi bakat och grejat idag igen, jag och barnen. Lukas imponerar mig stort faktiskt, han är jätteduktig och noggrann och vill väldigt gärna hjälpa till med maten/baket. Tror faktiskt att han är lika duktig som Oliver i köket, trots att han bara är 3 år! Han pratar oerhört mycket nu också, det är så charmigt att höra de långa, långa haranger av påståenden och frågor som strömmar ur honom, många skratt blir det allt!

För övrigt har barnen varit ute och lekt i det fantastiska vädret idag med. Jag skäms lite för att erkänna att jag har knappt varit utanför dörren, har mest velat sova och känt mig bakis – jätteslöseri med en sån fin dag…

Full fart på den lille, som för övrigt är frisk nu om man bortser från den rinnande lilla näsan. 

Storebror tränar ju innebandy, så lite koll börjar han ju få på klubba och allt 🙂

Som en sista litet tillägg kommer ett par bilder på hallen med, det är ju liksom lite svårt att fota så man får med så mycket, speciellt när man inte orkar byta objektiv på kameran…

Halltapeten fick faktiskt fortsätta ända ut i vardagsrummet. En
ny sko-byrå från IKEA blev det med, oerhört bra möbel!
Vi har ju två olika tapeter i hallen, förutom en del vita väggar. Här syns en del av den andra tapeten.

Älskar’t!

Vilket kanonroligt sparringpass det var i går kväll! Dels körde vi sparring hela tiden (oftast är det annars uppvärmning och lite övningar mellan) och dels var alla på riktigt gott och lite jävligt humör 🙂 Resultatet blev högintensiv, jätterolig sparring och efter var jag så trött att jag hade velat krypa ut till bilen. Resten av kvällen och natten spenderades sedan lätt kvidande när man skulle röra på övertrötta och ömma muskler, men idag är det bara ett ömt lår kvar där jag fick ett knä i går.

Lukas börjar pigga på sig, men får idag på sig att få tillbaka lite energi med, men idag stannar Maken hemma med honom och jag är tillbaka på jobbet.