Hur min träning förändrar mig

Jag ok, nu vet jag att jag hoppade fram ett steg i träningsbloggutmaningen, men de senaste två inläggen om favoritinspiratörer (har ju länkat vilka träningsbloggar jag följer, det är här ni hittar dem) och om sport på tv (på tv, hur kan nån vilja se sport på tv?!?) var så himlans ointressanta för min egen del kände jag.

Hur min träning förändrar mig
Ja för det första så har man såklart den fysiska ändringen, den som inte kom förrän jag började styrketräna ”som en hel karl”, och helt plötsligt blev både smalare och fastare. Nu har jag ju dessutom jobbat en hel del på rumpan med, så den börjar ta sig, och det är rätt coolt och se att man kan ändra formen på kroppen på det sättet – däremot tar det ju en jäkla tid, så hade det varit mitt huvudsyfte hade jag nog tappat sugen för länge sen. Nu ser jag det mer som en bonus, liksom!

Jag tror jag ser ganska.. atletisk ut, på grund av mina breda axlar (ungar, det är bara att simträna när ni växer upp så får ni dem garanterat) och liksom ganska stadiga kropp. Självklart – eftersom man aldrig är nöjd – har jag hela min uppväxt sneglat på alla små nätta tjejer och velat vara som dem, men nu är det ju som det är. Nu för tiden känns det rätt ”gött” att veta att man är stark. Att jag fixar det mesta själv lixom – även om maken fortfarande säkert är dubbelt så stark (helt otroligt vilken skillnad det är på tjejer och killar i den bemärkelsen). Sen får man ju som bonus lite bättre hållning och man känner sig helt klart mycket piggare när man tränar regelbundet – den där känslan att man har en trött ”slöja” över sig hela tiden finns nästan aldrig där längre, och jag tycker nästan det är sorgligt att jag inte kom på det tidigare bara…

Men en av de största vinsterna är nog ändå psyket, på ett sätt. Jag har utmanat mig själv – jag kan numera gå in i en ring och sparras utan att vara livrädd och jag kan lyfta min egen vikt (och lite till) i marklyft, och när man klarar av en utmaning man gett sig själv – då växer man. Det har varit mycket som har varit jobbigt de gångna åren, men jag tror ändå att jag klarat det lite bättre genom att jag tränat och utmanat mig själv. Det jag kämpar mest med är, som jag tjötat om innan, min självbild och så kosten, men min träning – den är jag tillfreds med, och mer därtill.

En lite oväntad bonus är att jag lärt känna nya människor, ett helt gäng faktiskt 🙂
Vad häftigt, att man kan ändra sin kropp och sin inställning till fysisk aktivitet så mycket, och vad underbart att helt plötsligt inte känna sig begränsad av att man inte ”kan” eller orkar. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s