Idag i mitt facebookflöde dök det upp en bild från förra året den här tiden, när jag och maken var ute och vandrade. Den här hösten har det i princip inte blivit någon vandring alls, inte pga graviditeten utan för att vi har haft lite svårt att få barnvakt – alternativt har det varit skitväder när vi haft barnvakt, eller varit tvungna att fixa med något annat.

I vilket fall känner jag verkligen att jag saknar det. Vi har ju varit ute med barnen och grillat korv och så, jättemysigt det med, men jag saknar att jag och maken går ut och vandrar själva med, en halvdag eller så. Jag tror det skulle funka rätt bra än så länge, även om det kanske skulle gå lite långsammare, men som vädret ser ut just nu känner jag mig inte jättelockad – jag är lite ”kräsen” om jag ska ge mig ut och vandra, för att jag ska tycka det är skönt så ska det ju helst vara vettigt väder (dvs inte någon nederbörd och helst åtminstone 7-8 grader varmt). Än så länge har jag inte helt släppt hoppet om att komma ut nån dag, men vi får väl se.