Nej men det tog en timme från att vi kom hem från kalas på Leos Lekland så blev jag superförkyld, hahaha! Iofs lika bra det, att det bryter ut ordentligt och sen går över, istället för att man går och smådrar på det. Tacksamt att det var nu i början av veckan med och inte i slutet när vi har årets sista halvdagskonferens med workshop att hålla i!
Men hörrni, det är då verkligen höst. Men också en lite knepig höst eller? Nu har jag visserligen inget vidare minne, men inte brukar det vara så här mycket gula blad ut så här långt in i november? Till och med ganska varmt, nästan 10 grader här på dagarna, vilket iofs är tacksamt när man ska ut och mata djuren och så, men det känns ändå … fel.
Här inne är det ändå rätt gott, och jag måste säga att glöggen jag satte häromdagen verkligen tillför något redan nu, oavsett om den blir god eller ej – för det luktar jättegott i hela köket. Jäser gör den definitivt, det bubblar och fräser om den som om jag nyss hällt i kolsyrad läsk. Ska bli mycket intressant. Har fått från fler håll att den är godast om man lagrar den till kommande år, vilket inte borde vara ett problem med tanke på att det är typ 8 liter stark glögg. Vad säger man förresten? Inte starkvinsglögg tänker jag – den är ju baserad på svagdricka och inte på vin?
Ute har vi börjat kratta bort de värsta kakorna av löv från gräsmattan och istället lagt under buskar och i landen. På ett sätt är det fortfarande sådär vemodigt vackert, men det är verkligen svårt att fånga med kameran tycker jag. Vet de som kan, men det kräver då absolut mer skills än jag har.
Det ser så himla skräpigt ut ute nu, i trägården och i landen.
Nähä, nu plingar mikron, det är dags att äta lunch!
Jaha ja, här sitter jag i en fåtölj på Leos lekland, och stickar på min tröja. Filip är bjuden på kalas av en av hans bästa kompisar, en tjej som går i ettan (han går förskoleklass) och han är enda killen och dessutom mindre än de övriga, så jag sitter här utanför som hans mentala stöd. Han är så kapabel till mycket, men precis som nästan hela övriga familjen så är han inte den som springer fram till en massa nya barn och leker, utan han väljer några få att leka med eller leker själv. Då blir det ibland också lite läskigt att gå på kalas, alltså sitter jag här utanför.
Tycker ändå det var en briljant idé att ta med min stickning, för annars finns det ju inte så mycket tid att sitta en lång stund med den, och det blir ju rätt tråkigt att bara sitta här och glo med. Det går sakta framåt, men är himla kul ändå tycker jag!
Eftersom Filip var sjuk torsdag-fredag fick vi skjuta på julklapps-handlingen, men igår kom vi iväg en sväng. Lyckades köpa lite paket och även få en drös önskemål, så nu har jag ganska bra koll på vad jag ska kolla efter. Hoppas på lite Lego-rea på black friday tex.
Igår satte jag oxå en omgång ”dunderglögg” enligt Underbara Claras recept. Har inte gjort egen glögg innan, den här är baserad på svagdricka (smakade och det var då verkligen inte gott), en massa socker, russin och kryddor, men även jäst och rå potatis. Den ska tydligen bli ganska alkohol-stark, ska bli intressant att se. Det luktar faktiskt riktigt gott om den nu, i hela köket, väldigt hemtrevligt!
Alltså det här är väl inget kanonhöstlov eller? Vädret är piss, och här hemma så har i alla fall mellankillen varit riktigt genomförkyld sedan i söndags. I dag är väl förhoppningen att han ska vara frisk nog för att åka och träffa lite gamla klasskompisar i stan, men vi får se när han vaknar. Han hade i alla fall en bra helg hos bästisen, med biobesök och burgare, så alltid något. Största killen har varit på lite aktiviteter med, bad med scoutgänget och i går var även han på bio, och nu är han hos mormor en sväng. Det är alltså bara F som går på fritids i veckan nu när vi arbetar, men jag försöker hämta lite tidigare och låter honom sova lite längre, för att lätta på samvetet (även om han har det jättekul där). Jag har planerat att vara ledig på fredag, men i går kändes det som den där förkylningen smög sig på honom med, så vi får väl se vart det bär av nu när han vaknat här sen. Jag är också förkyld och missade träningen i tisdags (eller valde bort, det var bara flås och det kändes inte superbra ihop med förkylning), det är verkligen ingen stor förkylning men den sitter där den gör liksom.
Från helgen, då det var maskerad-kalas
Planerna för fredagen, om det nu inte blir VAB istället, är att ta med alla 3 barnen in till stan och gå och kolla ut julklappar. Försöker sprida ut inköpen lite, blir så mycket på en gång annars. Det blir mer villhöver än bara vill ha, men det är bättre de får vara med och välja för annars köper jag sånt som inte används. Insåg också att ”bonnapojken F” knappt gått på asecs (köpcentrum), åtminstone inte någon längre stund, så det kanske kan vara dags, hahaha! Nehej, nu ska jag sätta mig och jobba – hemifrån idag, och mycket att göra. Kram på er!
Edit: nä men han vaknade ju med en dunder förkylning, så det blir vab istället…. Ska se om jag kan jobba lite först bara.
Tjoff – så var det helt plötsligt söndags kväll… Eller tjoff och tjoff, vi har fått rätt mycket gjort ute på gården så helgen har varit ganska aktiv, men jag hade ändå väldigt gärna sett att det var en till dag kvar på helgen.
Ni som följer på instagram har nog sett den här bilden nedan, på de olika pumporna jag odlat i år. Förutom de små prydnadspumporna (som Filip odlade) så trodde jag att jag bara odlat två sorters matpumpor, men så dök den till vänster upp i landen med. Den var ju knallgrön med gulgröna fläckar över hela, till plötsligt häromdagen när den bytte färg på typ ett dygn till orange. Måste varit en pumpa jag haft fröer från sedan tidigare, men minns verkligen inte. Fina är de i alla fall, de olika sorterna!
I veckan hittade jag även den här bilden från arkivet, det är från hösten när vi flyttade hit, för två år sedan, men liiiite tidigare på hösten. På den här bilden ser man den stora gräsytan som vi gjort så mycket med – jag ville verkligen få en bild med lika fint väder att jämföra med, men nu i dag så gav jag upp!
Kolla bara på bilden här nedan! Nu blir det lite smått och grått (pga minst en månad senare än övre bilden), men allt detta har vi gjort på 2 år! Växthus med altan och utekök, blåbärsland, blomsterrabatt, två äppelträd och två rönnar – och den fina hästvagnen! Det är lätt att bli fartblind här ute på saker man gör, för det är ju så himla trevligt att gå runt och fixa, så ibland glömmer jag att vi bara bott här i två år… Kul med lite jämförande foton ändå!
Nåt det är gott om här nu är såklart löv. Vi krattar ihop och lägger under buskar och träd, och i trädgårdslanden.
Just rönn har ju varit ett önsketräd från min sida, jag tycker de är så makalöst vackra på hösten. Vi har två olika sorter – som jag självklart inte minns namnet på – och planerar att fortsätta plantera ett varje höst. Jag skulle verkligen vilja ha den sorten (någon klotrönn?) som står till vänster om Severins möbler, där förskolan brann ner, de är så GALET vackra, men vet inte vad den sorten heter. Nån som vet som åker förbi?
Tycker däremot det är väldigt kul att de träd vi köpt nu har udda färger på bären, en har gula……och en har nästan rödsvarta. Och kolla bladen!
Trots frostnätter och skitväder i allmänhet så frodas faktiskt en del blommor fortfarande, bland annat min nejlikrot – tror aldrig jag varit så nöjd över en nyplanterad perenn som denna.
Det gäller ju att ta hand om djuren i kylan med såklart, grisarna har fått extra hö i sitt isolerade grishus ute i hagen, och hönsen har fått flytta in i växthuset. De två ankorna som vi hittade efter rymningen visade sig vara de två hanarna, så nu tog vi beslutet att inte ha kvar bara dem… Det funkar inte riktigt att behöva hitta och fösa in dem varje kväll innan mörkret, vi kommer ju inte ens vara hemma innan det blir mörkt, och de gillar inte alls att vara instängda. Trist beslut men det fick bli så.
Katterna klarar sig bra ute och har fått supertjock go päls, de sover i det isolerade katthuset jag byggde och har även en värmelampa nere i stallet de gärna ligger under – kolla här bara, vad mysigt!
I veckan kommer nog sommarfåren att åka tillbaka hem med. Äldsta tonåringen har fått byta till vinterdäck på gamla bilen, och så har vi satt lite mer vitlök och tagit upp potatis med. Och lagat finmiddag – idag blev det faktiskt oxrullader, pga det var extrapris på lövbiff och jag blev sååå sugen. Lyxiga matlådor till veckan med!
I veckan har ju de stora barnen lov, minste går på fritids, och jag har tagit ledigt på fredag. Hoppas få med mig dem för lite julklappsinhandling, försöker sprida ut det lite så inte allt ska köpas sista månaden. Nu ska jag dega med min stickning en stund i soffan, innan det blir lite efterrätt…. Det kändes som det behövdes denna helgen.
Nej men hallå, det är över en vecka sedan jag skrev här? Nåväl, det har väl sina orsaker. Det har varit ganska mycket aktiviteter på jobbet senaste tiden, så jag har varit trött i huvudet när jag kommit hem. Mest social trötthet pga träffat en massa folk, men eftersom bloggen lite är mitt sätt att vara social på så har det ju inte funnits så mycket ork över till det. I helgen var jag själv med barnen, vilket mest såklart innebär att göra vardagssaker så att alla får mat i magen och inte slår ihjäl varandra, och sen så har vi ju kommit till den punkten nu att det TYP är mörkt när man kommer hem… Inte för att jag på något sätt behöver försvara att jag inte skriver, men jag vill ändå förklara vad som pågår 🙂
Det är så jäkla svårt att fota hösten med dimma som kontrast till alla färger, det blir inte alls lika vacker som i verkligheten!Här är vyn från vårt och ut mot grinden. Än står lönen, men när alla löv fallit måste den ju ner 😦
I förrgår kväll när maken var på G ut att stänga in ankorna så hörde han dem kvacka en massa och flyga iväg – gissningsvis för de blev skrämda av något. Det gör de ju ibland när typ nån katt kommer för nära eller så, men i och med att det började mörkna så vet jag inte om de fick total panik – för de flög all världens väg och gick inte hitta någonstans. I går när jag kom hem så ringde grannen, som fått en fråga från ett hus en bit bort om de möjligen har ankor? Jag gav mig av till sagda hus utrustad med en fiskehåv, och där var banne mig en anka! Hemma hittade jag sedan ytterligare en hemma i dammen, men övriga 4 är puts väck. Himla jobbigt med korkade djur som inte förstår att de ska gå in i sitt hus när det blir mörkt, istället för att gå runt planlös och få panik…. Vi har skrivit i den lokala facebookgruppen om någon mer kanske har sett en anka, men vi får väl se. Trist i alla fall!
I övrigt så har hönsen fått flytta in i växthuset igen, där inne kan de gå torrt och blås-fritt, även om temperaturen svänger ungefär i takt med den utomhus. De har det bra där inne, och förhoppningsvis har de ruggat klart så jag inte får även växthuset fyllt med fjädrar… Skulle också vara bra om de började lägga lite ägg igen, de senaste veckorna har det bara varit nåt enstaka ägg om dagen och det är knappt att vi går runt på.
”Kvällarna” (vilket nu är direkt när man kommer hem) efter det dagliga arbetet är avklarat har annars gått till antingen lite TV-spel (Baldurs Gate) eller – om det är makens tur att spela – till att sticka på min tröja. Jag är nääääästan klar med polokragen (alltså den första delen man stickar på tröjan) så det är liksom inget projekt som kommer bli färdigt i morgon direkt… Visserligen stickar jag med dubbla garn (merinoull och alpacka) men det är ganska tunt garn och tunna stickor. Det blir typ helt ok – ibland missar jag eller gör fel, men det lurviga garnet är i alla fall lite förlåtande, så det funkar ändå. Nu kommer snart en betydligt mer komplicerad del däremot, när jag ska sticka först nån typ bakdel vid halsen som sen ska gå över till raglanärm – fattar typ inget när jag läser mönstret så kommer få googla för typ varenda maska….
Den här helgen har vi inte direkt något planerat förutom den vanliga träningen på lördagens morgon, verkar ju bli ganska kyligt med så det blir nog en lugn helg. Hoppas ni har det bra – kram på er!
*Det här är halsresåren jag stickar nu, som tydligen betyder ”1 vriden rät maska, 1 avig maska”. Joråsåatte.
I går höll jag ett event på jobbet, Klimatpitchen. Det blev riktigt bra med förutsättningarna och tidsramen vi hade känner jag, men idag har jag varit trött, så jag har jobbat hemifrån hela dagen. Men det har inte varit en oproduktiv dag ändå, jag har lyssnat in på en heldagskonferens från Fossilfritt Sverige som varit väldigt, väldigt intressant! När man har en galopperande klimatångest så är det ofantligt positivt att höra vilka mål olika delar av näringslivet har, och hur väl medvetna de är om sitt ansvar – det ger verkligen hopp! Nu ser vi som jobbar lite närmare frågorna att det faktiskt ÄR en boll och att den fått upp ett eget momentum, nu ska den dra med sig den stora massan, men det är faktiskt på GÅNG.
Förutom att det är bra att kunna sitta ostörd hemma när man lyssnar på heldagskonferens så har det även en annan bonus. Sitter man bara framför skärmen så blir jag lätt distraherad och börjar kolla mail och tappar tråden i diskussionerna, MEN, jag har kommit på att med ett par bra hörlurar så lyssnar jag mycket, mycket bättre och mer fokuserat samtidigt som jag gör något annat – som inte kräver någon kapacitet av hjärnan. Så jag städar, går och plockar lite, dammar och tar till och med ett tag med dammsugaren och vinsten blir dubbel – jag orkar fortsätta lyssna OCH jag får lite rent här hemma.
En annan bonus med att jobba hemma är ju utsikten ♥️
I dag passade det också extra bra att vara hemma, för på lunchen tog jag emot leverans av fyra Lilla Åland-stolar jag köpt på blocket. Det blir svarta, och det blir kanonfint i köket! Vi behöver egentligen 6 stolar, men jag får fortsätta leta begagnat (pga svindyra stolar). Våra gamla stolar, billiga och inköpta på Mio, faller bokstavligen sönder, trots försök till reparationer. De ”nya” stolarna räknar jag kallt med kommer hålla typ livet ut, utan att trasiga delar drar sönder kläder eller river upp huden. Tycker det blev riktigt bra! Har också gjort en runda och slängt ut lite halvdöda växter, de ska ersättas med nya, men i övrigt måste jag säga att det är ett lätt val just nu att inte gå och köpa en massa inredningsprylar, både med klimat och ekonomi i åtanke.
De flesta som känner mig hyfsat väl, vet nog att jag är ganska impulsiv. Faktiskt så ser jag det som en av mina bästa egenskaper – jag är bra på att göra en snabb bedömning på rimligheten i min idé, och sen GENOMFÖR jag idén. Självklart blir det galet ibland, ibland blir det bara fel och ett antal gånger har jag påbörjat saker för att inse att jag egentligen inte har tid eller ork att genomföra det riktigt bra. Vid det senare så är jag oerhört tacksam att jag har en make som oftast hjälper till att färdigställa saker när min ork tryter.
Men ändå, jag har gjort SÅ mycket roligt i mitt liv tack vare att jag följer mina infall! Det kan vara från stort – hej, vi köper en gård och flyttar till landet! – till smått, som att jag i helgen kände att jag ville testa att göra kimchi. Åt ju sååå god kimchi i stockholm och är nyfiken på om jag kan kopiera den! Blir den bra ska ni få recept, det lovar jag – men det tar ju typ minst två veckor innan det är klart… Suck.
Andra impulser jag följt har gett mig tex dykcert, grönt kort i klättring, karriärbyte, diverse konstiga maträtter, stickade vantar, nya planteringsland, diverse gårdsdjur och tre barn ;-). Framförallt har jag lärt mig SÅ mycket på alla mina påhitt! Även de som inte gått helt som planerat har ju ändå gett mig erfarenheter och nya kunskaper, sånt som jag aldrig testat om jag inte GENAST genomfört den idé jag fått för mig. Jag tycker det är sånt slöseri att sitta och hitta på saker man vill göra för att sedan inte genomföra dem?! Såklart inom rimlighetens gränser, annars hade jag väl vid ett eller annat tillfälle flyttat till en söderhavsö och sagt upp kontakten med omvärlden, hahaha….
En annan idé jag fick var ju att köpa en hangris till en av våra hongrisar, och nu bor ju Frank här ihop med Doris. Jag vet inte om jag berättat det? Tanken är ju att dessa två ska vara ett par för livet, och få små minigris-kultingar i framtiden. Han är väldigt stilig – eller hur?
Jag hade egentligen tänkt att detta skulle få bli en städ-helg, men så var det så himla fint väder så istället blev det en utefixar dag idag. Vi plockade upp jag vet inte hur många kilo potatis från potatislandet vi inte satt någon potatis i i år, vi hade varit alldeles för slarviga när vi plockade upp potatis förra året och helt plötsligt så var hela landet fullt med potatis igen. Bra på ett sätt, men det landet skulle egentligen vilat från potatis i år… Vi får se. Jag kommer inte kunna lösa en 4-årig växtföljd på den mängden potatis jag helst vill ha, då måste jag anlägga 2 till stora trädgårdsland och det orkar jag inte sköta om.
Som sagt, så himla fint ute nu – aroniahäcken som är lite varstans runt vår mark är vackert roströd, och på träden runtomkring ligger det som en guldig aura.
Så, vad har varit din bästa – och sämsta – impuls du följt? Och vilken impuls har du INTE följt, och varför?
Vet ni vad – HEEEELT oväntat så var uppenbarligen mitt sug att sticka något jag tydligen delade med typ halva svenska folket, så jag har såklart fått mail om att alla leveranser är försenade. Det hade ju varit kul om det hade varit jag som inspirerat (HAHAHAHA) men nu får jag nog bara inse att man som vanligt inte får några unika tankar direkt. Nåväl, nån gång kommer väl garn, mönster och stickor ändå…
Det är så fullsmockade veckor just nu på jobbet, mängder med nya människor och mycket ny kunskap och mycket som ska organiseras och helst klaffa, så jag är riktigt trött i huvudet nu. Jag har också sinnessjukt ont i mina ben efter måååånga utfallsteg med 20 kg i ena handen i torsdags, speciellt som det varit lite ofrivilligt uppehåll i träningen.
Så vad gör man av en sån helg då? Jo! Man anmäler sig till lördagsmorgonens strongman-pass och hoppas det inte blir ben, sen tar man med familjen och åker och badar en sväng tydligen. Mini behöver öva på sin vattenvana och simning, och det ska ju ändå vara riktigt skruttigt väder ute. Sen är förhoppningsvis alla trötta och nöjda och jag kan dega ihop i soffan 😉 (vilket jag för övrigt gjort nu med). Hoppas ni får en riktigt härlig helg, vad ni än hittar på!
Deppet har inte riktigt gett med sig, men det gör det nog snart. Tänkte i alla fall prata om nåt helt annat, häromdagen kom ett sånt himla sug efter att sticka. Jag har ju stickat Lovvikavantar tidigare, med hjälp av Youtube, men det jag verkligen skulle vilja kunna sticka är en tröja!
Just Lovvikavantar blev det ju för att jag hade stickat det i skolan för 100 år sedan, då måste jag ju kunna göra det i vuxen ålder!
Visst, man kan sticka en sjal eller mössor och sånt, men nu tänkte jag att jag faktiskt skulle våga testa en tröja, det är ändå det jag vill ha ju. Har hittat ett kit där man får (eller alltså köper) garn och beskrivning i ett litet kit, från garnius.se blev det nu av en slump. Tröjmodellen ser ut så här:
Bild från garnius.se
Fast jag skulle vilja ha en som inte är grön, eftersom jag har ett par gröna tröjor redan, så jag valde de här två färgerna istället, ”kanel” och roströd :
Så ok, den har svårighetsgrad 3 av 5 säger den – det är i alla fall inga mönster utan jag tror (hahaha) man stickar med båda garn samtidigt. Det kommer bli tre stora utmaningar i detta:
Det kommer ta tid. Jag stickar kanske lite på kvällen eller så, men har absolut inte tillräcklig vana för att tex titta på tv samtidigt. Möjligen kan jag lyssna på nåt.
Att komma ihåg vart jag är!!! Har beställt små plasthängen man ska kunna ha som markörer, men jag måste ju på något sätt också hålla rätt på antal varv mm – det är här det kan gå HELT fel!
Fatta hur jag läser stickbeskrivningen?! Det är ju rätt upp och ner grekiska för mig, men det FINNS ju sidor på nätet som förklarar förkortningarna, så jag BORDE ju kunna lista ut det?
Ja ni ser, det kanske inte blir en tröja alls, utan en liten tummetott. Och skulle det ändå BLI en tröja så lär den väl få olika långa armar, bli ojämnt hårt stickad och antagligen se väldigt hemgjord ut. Det är såklart en ganska stor risk – det är oxå svindyrt att sticka en egen tröja om man vill ha de materialen som man vill ha (i detta fall blir det merinoull och alpacka), så det är verkligen inget sätt att få billigare kläder. Varför vill jag ens sticka då? Jo men det är så makalöst avkopplande för hjärnan. Älskar uppgifter där hjärnan får fritt spelrum men man ändå har något att sysselsätta händerna med – trädgårdsarbete fyller ju det här syftet på sommarhalvåret, men nu när vädret börjar bli skrutt så vill jag verkligen ha något som fyller detta behov även på vintern.
Så nu ska jag sticka – är det nån som vill vara med och sticka? Vore ju kul med nån man kunde följas åt med i stickningen ju!
Man skulle kunna tro att jag var mitt i min pms, om det inte vore för att jag knappt har nån pms och aldrig har haft, och för att det dessutom är helt fel tid för det.
Allt skaver och känns fel.
Det är inget direkt som utlöst känslan i sig, inte plötsligt i alla fall, det mesta är som vanligt. Men jag känner mig ledsen och – i brist på andra ord – skör. Det är ett ord jag rent generellt har väldigt svårt för, det känns som det varit ett ”mode-ord” ett tag nu och ett ganska fånigt sådant med, men trots det så måste jag nog erkänna för mig själv att det är precis så jag känner mig. *rys*
Jag betvivlar precis allt. Jag är en dålig förälder, varför gör jag inte mer/annorlunda med vart och ett av barnen? Jag är en dålig kollega, orkar inte ens med alla sociala sammanhang ju och har alltför lite tid och ork över till att hjälpa andra. Jag är en dålig partner, vad gör jag för att förtjäna att bli älskad? Jag är kass på träningen, varför blir jag inte bättre? För någon som normalt sett identifierar sig mer med epitetet stark men böjlig så är ju hela begreppet skör rakt i motsats.
Jag tänker att det är ok att känna allt detta, men också att jag inte behöver lägga så mycket vikt vid det. Det är bara en dålig dag, eller kanske en vecka, och det är allt det är. Jag har sån tur, på så himla många sätt, och en sak jag har tur i (eller hur man nu ska säga) är att jag inte direkt verkar har några anlag för depression. Inte ens när jag var utmattad var jag deprimerad, vilket såklart hjälpte massor.
Däremot måste det vara ok att känna sig deppig (vilket i mitt huvud inte är samma sak som deprimerad) ibland. Men man behöver ju inte låta det ta så stor plats, liksom.
Just nu känner jag mig så himla trött, ingen träning som har piggat upp, en seg liten förkylning som stökar, ganska mycket stora sociala event på jobbet och så värst av allt – mörkret som kryper sig på tidigare och tidigare. Inte alls konstigt att känna sig deppig, ändå blir jag överraskad. Det jag allra helst vill är att sitta uppkrupen i en famn och bara låta någon annan ta hand om mig för en gångs skull, men en vardagkväll som 3-barns mor så finns det på kartan – det är alltid någon som behöver en.
Så, nu har jag terapeutat mig själv här en stund, nu ska jag ta en stor kopp te, en varm dusch och sen sätta mig i soffan och deppa lite. Kram på er!
godatankar.com 