Det här är inget sponsrat inlägg eller något samarbete, bara ett tips från mig till dig.
I helgen begav vi oss åt Västervikshållet – närmare bestämt Tofvehults boende där vi hyrt en av 4 stugor för helgen, för att fira in att skolan slutat för sommaren. Sen blev det ändå så att pga en massa omständigheter så blev Oliver kvar hemma med lite andra aktiviteter, men han hade väldigt roligt och det är viktigast.
Här har vi stora huset, där jag tror det finns ett gäng rum att hyra. Friheten – den stugan vi fick. Där fanns plats för 5 pers, även om 4 plus hund var rätt lagom 🙂
Tofvehult drivs av en familj om jag inte tar fel, och de har som sagt 4 stugor och några rum med man kan hyra. Tidigare har det visst även drivits ett väldigt framgångsrikt café med, men nu var det bara boende och konferens. Jag hade bokat in mig just här av lite olika anledningar, men dels för att vi fick plats alla 5 plus hund och dels för att det var nära Tobbes syrra som har en stuga bara 10 minuter bort. Bra att passa på att träffas ute!
Boendet ligger precis vid en sjö, varm att bada i enligt utsago (maken och Lukas)
Boende var väldigt mysigt, och framförallt så himla tyst och lugnt i omgivningarna, dessutom var det bara vi där första natten och bara några få boenden andra natten. Perfekt, och vi kunde gå omkring med Nala som vi ville! Enda nackdelen om man har lite mindre barn som Filip var att det var ju en klippa ner i sjön precis intill, halt och inte så lätt om man bara vill gå och plaska lite till knäna…
God frukostkorg med hembakat bröd. Lillkillen alltså…Och så han som badade!
Fredagskvällen åkte vi in till Västervik, käkade på restaurang och gick och kikade i hamnen. Sen blev det såklart Sveriges bästa milkshake – på Åhmans 🙂 Banan ska det vara, helst med en pommes med räksallad med…
Lukas och jag käkade heta räkor med vitlök och bröd att doppa i. Supergott!Men alltså jag ser så trött ut…. Iofs så är det ju verkligheten med, Filip har krånglat massor med sömnen i många veckor nu och mitt sömnkonto är absolut back….Han! ❤
Lördagen spenderades vid svägerskans ”stuga” (mer hus än stuga, väldigt fint) där det också var lugnt och skönt och Nala och barnen kunde springa fritt. Filip lekte med kusin Alicia, det skiljer bara ett par månader på dem.
Söta kusinerna, med myggbett, plåster och sommarbara ben… ❤
Söndagen blev en kort tur i kanot – mest för att testa med Nala. Två vuxna, en 10-åring, en 4-åring och en valp var lagom med spänning även om det gick bra, så turen blev ganska kort men trevlig, innan vi begav oss hemåt. Det var en lyckad helg, och så skönt att komma bort en stund!
Det funkade bra med Nala i kanoten, även om det var lite nervöst!Den här däremot var GRAVT upprörd över att behöva ha på sig en tjock flytväst….
Om en vecka blir hon 7 månader, vårt lilla yrväder. Nu ligger hon på 16 kg, så hon verkar fortfarande vara lite nättare än sina syskon – och ena örat står fortfarande medan det andra hänger… ❤
Klart jag är partisk, men kolla så fin hon är!
Tänkte jag skulle skriva nån rad om hur det känns nu, när vi haft hund i snart 4 månader – de första 4 månaderna i vårt liv med egen hund! På den här tiden har hon hunnit tappa valptänderna (halleluja), bli helt rumsren (tog bara nån vecka) och så har vi gått en 10 veckors valpkurs! Hon kan nu sitt namn, kan (men gör inte alltid) gå fint i koppel, ett gäng trix som nos-dutt och såklart sitt/ligg mm och kommer ganska ofta när man ropar på henne – såvida hon inte har hittat nåt roligt att tugga på som hon vet att hon inte får bita på. Hon är faktiskt otroligt duktig med väldigt många saker, så livet med henne är oftast tämligen enkelt. Det går bra att lämna henne hemma själv och det är inga problem att ha henne med barnen.
På morgnarna går jag en kortare runda och rastar henne innan jag går till jobbet, sen jobbar ju maken hemifrån än så länge vilket gör att han kan ta ut henne när hon behöver – nu sommartid så har vi öppet till baksidan av trädgården så då kan hon röra sig fritt där med. Hon sover rätt mycket – om vi är hemma åtminstone, annars har hon svårt ser koppla av. Hon blir vansinnigt glad när man kommer hem, även om man bara varit borta en kort stund. Hon är både sällskapssjuk och har egen integritet, så hon vill ofta vara i närheten men sällan precis i ens knä.
Om man köper en massa nya fina koppel och grejor hela tiden? Japp, det gör man!
Det är oväntat roligt att jobba med henne och träna med henne, även om tiden är knapp som det ser ut nu. Vi har tex testat lägga blodspår och det var så roligt och coolt att se henne jobba med nosen!
Det som är jobbigt med henne är att hon skäller på folk jag vill stå och prata med, som tex grannar, vänner eller jobbarkompisar. Då ska hon vakta mig och är både nyfiken och osäker viket gör att det är lite svårt att få bukt med. Det andra vi jobbar med är hund-möten (som de flesta andra verkar göra med), även om hon oftast inte skäller längre så blir hon otroligt uppstressad en bra stund efter. Men men, tänker att dessa två saker kommer bli bättre med tid och mognad!
För övrigt är hon världens finaste, och så himla söt när hon leker med små stenar eller kottar som en katt, eller går och gäller ben i trädgården genom att putta över löv med nosen.
Efter den första, sjukt jobbiga valptiden så tycker jag nu att det känns ganska lugnt att ha hund ändå, och hon passar bra in i vår familj!
Klockan är nästan elva på kvällen, och jag är vaken!?! Det är inte ofta det händer, och OM jag fortfarande är vaken så är jag sällan så pass pigg att jag orkar formulera ett inlägg – eller lägga mig och läsa en bok vilket är det jag tänker göra när detta är klart. Hela hemligheten till min oväntade energi så här dags är att jag var så sinnessjukt trött mitt på dagen att jag lade mig på soffan på altanen och helt sonika somnade en stund – kanske en halvtimme? Det är sällan jag kan komma till ro så pass, men nu var det varmt och skönt – det är det som absolut kan få mig mest avslappnad.
Men, det var inte min tillfälliga kvällspigghet jag tänkte skriva om, utan ett helt annat behov – behovet av träning. Min stress-situation har varit liiite bättre på sistone, även om jag känner att klumpen över bröstet inte är superlångt bort när det händer något oväntat, vilket har gjort att jag ändå varit lite gladare på sistone. Gladare innebär även att jag hinner fundera lite mer. Det bästa på min vecka rent generellt är den timmen fredagsträning jag får via jobbet på Crossfit Södra Wettern. Det ÄR inte crossfit vi kör, utan någon form av funktionsbaserad (och ibland rehab-baserad) träning – och det passar mig så himla bra just nu. Vi gör helt olika och ofta lite underliga övningar varenda gång, det är ingen hets att man ska bättra på sina resultat överhuvudtaget och träningen är inte så hektisk (vilket inte innebär att den inte är asjobbig). Sen har jag ju också att fantastiskt gott litet gäng att träna med, det gör ju sitt såklart!
Men det är EN gång i veckan. Det senaste året är det den enda träning som blivit och det är inte riktigt nog för att man ska må bra – men när man är stressad över allt annat så orkar man inte reda i det med, så är det bara. Även om träningen är jättebra mot stress så får den ju inte tillföra stress – det funkar inte just nu. I en drömvärld hade jag kört 2 till likadana pass varje vecka och landat i en total på 3 pass, men det är här jag inte riktigt kommer framåt. Jag vet ungefär vad jag vill och INTE vill träna – men jag kommer inte fram till en bra lösning på det.
Min målsättning är INTE som den jag hade för några år sedan – utan ett någorlunda vettigt sätt att träna så man håller livet ut.
Jag vill inte löpträna, det har jag testat och det ger mig inget förutom andnöd… Att styrketräna själv just nu har jag inte alls ork nog rent mentalt att göra, att coacha sig själva och se till att man tränar bra kräver energi och det finns inte just nu. Att träna i grupp funka – men på nordic där jag kört innan så är det nästan bara crosscage-passen som är roliga och de blir fullbokade på 2 minuter efter de släppts. Hade gärna tränat mer liknande träning på CSW, men dels ligger det i Huskvarna vilket gör att jag har 30 minuters restid enkel väg så fort det är lite trafik och dels vet jag inte om deras ”vanliga” pass blir lite för hetsiga (har jag dock inga belägg på) – men framförallt är det nog tiden här som ställer till det. Det hade funkat om jag inte skulle hämta Filip efter jobbet, men det gör jag ju så jag kan inte åka direkt efter jobbet till träningen.
Sen är det tiden – först och främst så VET jag att det alltid går att ”skapa sig tid till träning”, man kan träna tidigt på morgonen, eller sent på kvällen eller när ungarna har nån aktivitet, men i den stress jag ändå känner att jag har i kroppen så orkar jag verkligen inte med att ”trycka in” träningen på bekostnad av ytterligare vardags-stress.
Så, jag har kommit så långt på vägen att jag känner att nu finns faktiskt igen VILJAN till att träna, nu måste jag bara hitta en träning jag gillar och som passar mig och som funkar på en veckodag när det redan är aktiviteter som ska skjutsas till och ifrån tex. Ett steg fram – nio steg kvar typ…
Blev lite sugen en kort stund på att testa ”du-nu”, men det kräver för mycket tid för att det ska funka just som mitt liv är nu – kanske om nåt år eller så.
Har du nåt bra tips på en rolig träning (utan löpning) med bra styrketräning och lite flås – som helst inte ligger i andra änden av stan? Oj vilket långt inlägg det här blev, nu måste jag nog ändå komma i säng om jag ska orka med morgondagen och resten av mitt liv… Kram på er!
Jag är så himla glad över det fantastiska sommarvädret som äntligen kommit! Det finns få saker som gör mig så genomglad som känslan av att kunna kliva ut i bara vanliga kläder (ingen jacka, iingen extra tröja) och det är varmt, solen skiner och fåglarna kvittrar! I solen blir allt så enkelt, det krävs så lite för att allt ska funka. Inga överdrag ska övertalas om, inga stövlar är blöta. Jaså du vill leka ute i trädgården? Javisst, Nala får vara ute med och jag småfixar i trädgården eller läser en bok i solen…
Morgnarna denna vecka har varit väldigt trötta, för det har varit så oemotståndligt att vara uppe lite senare i ljusa, ljumna sommarkvällar, men så får det vara! Just i detta vädret är det också extra härligt att ha hund, inte hade jag gått en promenad innan jobbet utan henne, och troligen inte en kvällspromenad efter ungarnas läggning heller.
Igår kväll passade vi på att utnyttja den varma ljusa kvällen med en spontan utflykt till hundbadet i Axamo, och tog med pastasallad. En sån skön känsla att ha tid, lust och ork att hitta på något spontant, allt tack vare ljus och värme. Så istället för en torsdagskväll i mängden så blev det en mysig utflykt, underbart!
Precis som med vårt bröllopsdagsfirande så blev mors-dag såklart anpassat till vad som behövdes under omständigheterna. Filips reaktion på vattkopps-vaccinet blev rätt kraftig, han hade feber från i lördags till nu i natt när han verkade svettas ut det värsta. Lördagen var värre dock, då hjälpte ju inte alvedon och ipren, det gjorde det åtminstone i går. Han åt inget på hela helgen dock, så vi är hemma idag (visste ju heller inte om febern skulle släppa i natt), men han känns så pigg idag att det bör gå bra att gå till dagis i morgon.
De två minsta vilade bredvid varandra 💕 Och på mig, såklart.
Men men, vi höll oss på hemmaplan i helgen vilket är superhärligt det med när vi nu hade så fantastiskt väder! Maken hade sett till att jag blev extremt uppvaktad med både present, smörgåstårta och en superfin jordgubbsmoussetårta (hemgjorda), O hade köpt en fin chokladkaka och L hade varit med och valt blommor. Vi njöt av värmen, grejade lite smått i trädgården och var mest mätta och solvarma hela dagen. Superskönt!
Fick fina champagne-glas, smörgåstårta och… … en fantastisk tårta!
Jag svängde förbi min egen mamma med lite blommor, hon är förkyld stackarn så hon får hålla sig lite isolerad igen.
Vi fick ordning på altanen med, så skönt! Alla tomater har fått flytta ut med.
Här sitter jag i min säng. Bredvid mig ligger en stackars febrig Filip – troligen en reaktion efter vattkopps-vaccin som han fick förra fredagen, de varnade för att det han kunde bli dålig efter ungefär en vecka. Hade dock inte riktigt räknat med hur dålig, och hur fort det kom, för på ett par timmar gick han från helt pigg till runt 39 graders feber och ont hela kroppen. Febern är nästan lika hög än, trots både alvedon och Ipren i kombo, men liknar den här reaktionen såna man kan få av ”vanliga” vaccin bör det inte hänga i superlänge.
En halv isglass ärr det enda han fått i sig sedan frukost…
Hade väl inte exakt tänkt mig vår bröllopsdagsmiddag delad där en sitter med en ledsen Filip och en kastar i sig grillade hamburgare innan vi byts av, men på ett sätt så är väl det med lite talande för de 16 år vi varit gifta. Man kan planera och hoppas, men i slutänden kommer ju såklart barnen först när de behöver det, och vi vuxna försöker underlätta för varandra så gott vi kan. Det är väl just det som är ”hemligheten” kanske, att man kan anpassa sig till vad som krävs och att vi båda ser till att den andre har det bra – då har man det ju alltid så bra man kan ha det!
Förutom det här lite snöpliga slutet på dagen, så har det ändå varit en fantastisk dag, främst för att det bara hux flux kändes som sommar. Vi har alla varit ute heeela dagen i trädgården och grejat lite, nu hettar det lite om axlarna och jag har ett gäng nya fräknar.
Fröken valp har oxå trivts ute idag, så pass bra att hon somnade lite i soffan på altanen ❤
Vi är förresten lite färre i familjen med, från i dag. Vi har pratat ett litet tag om vi skulle göra oss av med hönorna – dels för att underlätta vardagen en gnutta men kanske mest för att det blir enklare att ha ute Nala i trädgården (och de stackars hönorna ska ju inte gå i en liten hönsgård hela tiden bara). Det dök upp ett bra tillfälle när en tjej på Facebook frågade efter tama kycklingar eller höns, så nu har de fått ett nytt hem hos en familj (som redan hade höns och tupp, men inte så tama).
Lev väl, Agda
Det är lite tyst utan dem kucklandes i trädgården, men om vi nån gång hamnar mer på landet så kommer vi nog skaffa både höns och tupp igen.
Alltså nu kom sommaren, lönen, helg, AW och minskade restriktioner på en enda gång!? Känner mig nästan överrumplad!
Haft en bra dag, kul att vara på plats i skolan och träffa alla klasskompisar, sen fredagsträning och så liten AW med mitt hantverksgäng på det! Vad otroligt skönt med en paus i allt på nåt sätt, att bara få ladda batterierna en stund och inget kommer mellan. Så kul att träffa ”mina” snickare under lite mer privata förhållanden med, inte bara på bygget. Riktigt gott gäng!
Kände mig på så gott humör att det t.o.m. blev en selfie i bilen!
Med risk för att jinxa det hela totalt så har det här faktiskt möjlighet till att bli en riktigt bra vecka (om man inte räknar med tiden som förälder till två tonårsaktiga barn). På jobbet har det varit bra fart – alltså en massa olika saker att göra, men inget andan i halsen och mestadels ändå kul saker. Får vara med och tycka till lite när det kommer till att välja kök och sånt, och det ger verkligen lite extra glädje till jobbet måste jag säga! Som vanligt också en massa bra folk att jobba med, lösningsorienterade är en grov underdrift för den här branschen i stort, och det är himla najs att kunna bolla problem och lösningar med någon som liksom bara ”inga problem, det löser vi”. Sån boost!
Lite roligt på G med, på fredag ska jag ta med min lilla klick hantverkare på käk och dricka på Blackstone. Det blir såklart enligt alla restriktioner och så, men oavsett så är det jättekul att ha något att se fram emot!
Vi har dessutom bröllopsdag (16 år, hur sjukt?) på fredag, men det lilla firandet skjuter vi på till lördagen, hoppas vi till en skön middag och så lite häng i uterummet bara vi på kvällen en stund. Söndag är det ju mors dag och jag har önskat mig en liten vandrings-utflykt till någonstans där det är soligt – ni kanske minns vad jag längtar till och just att få ”sola” är ju en av de sakerna. Med sola menar jag inte att ligga och pressa någonstans, det har jag varken haft tid eller ro till på flera år, utan bara ha möjligheten att befinna mig så mycket som möjligt utomhus i solen. Kanske en gnutta färg med, det skulle verkligen behövas!
Tillsammans i nästan 22 (!!!) år och gifta i 16?!? Det är ju helt galet… Vad skönt det är med nån som står ut med alla ens konstigheter ändå!
Så, kanske faller allt i morgon bitti, vem vet, men som sagt så känns det ändå som det finns möjlighet till en bra vecka med en solig helg!
Förra veckan var vi och vaccinerade Filip – mot vattkoppor. Tycker det är helt fantastiskt att det nu finns vattkopps-vaccin, för det är väl ändå en av de jobbigaste (icke allvarliga) sjukdomar ungarna kan få!? Filip som gärna kliar sig mycket ändå pga torreksem typ, det hade varit en pina.. Än ingår inte vaccinet i det allmänna programmet, så man får betala själv. Men det är ju ändå billigare än 2 veckors VAB så att säga…
Filip är just nu asrolig och asjobbig. Han har sån sinnessjuk fantasi, häromdagen så pratade han en lång stund med ”Kalle Johansson” som tydligen var med på en promenad och det bara bubblar ur honom saker. Otroligt roligt att lyssna på honom, men också rätt jobbigt eftersom han ALDRIG slutar prata. Puh. Dessutom är han vansinnigt kliig och pillig på allt och kan liksom tydligen inte riktigt låta bli att pilla på nya saker så fort man vänder ryggen till – det är aldrig nåt man kan förutsäga heller. Han älskar att leka med Nala – och hon med honom – men det blir heller inte bra när han helst vill leka med henne oavsett om hon sover och behöver det eller ej.
De stora grabbarna var på varsin scout-hajk i helgen. O var på 3 dagars kanothajk där det ösregnade hela tiden, men han var glad ändå. De hade badat och han hade lagat maten ute, sen sov de i vindskydd en natt och under tarp en natt (med huvudet utanför pga jättetrångt så det regnade på hans huvud hela natten? Men han klev upp vid 06 när han kände sig kall och gjorde upp eld). L hade vandringshajk i 2 dagar och fick nästan inget regn på sig – men även han kom hem och berättade att han hade lagat köttfärssås på stormkök till allihop. När jag hör att de är med, utan gnäll, hjälper till och klarar sig själva och framförallt inte bangar för att det är skitväder, då blir jag så vansinnigt stolt över dem. Vad de kan!
Ett år sedan vi var i Tiveden och tältade i safaritält i regnet. Ungarna klarar vädret betydligt bättre än jag gör.
Sen kan man komma hem och bli mindre stolt över deras beteende på hemmaplan ibland, men det kan vi ju ta en annan gång…
Själva hade vi en helt ok helg, med bara 1 barn och hund (iofs det barnet som kräver mest just nu, men också ger många skratt). Lite småfix, lite vila.
Att det ska bli sådär varm och skönt att man faktiskt kan sitta ute en stund i solen i bara linne eller t-shirt och få lite sol på sig. Inte bara lite mildare stunder mellan regnen eller iskalla vindar.
Här vill jag kunna sitta, mer än en kvart, svettas lite i solen och bara ha det gott en stund.
Äta solvarma, riktigt söta jordgubbar. Det är nog något av det allra godaste jag vet.
Få till lite mer träning. Nu är det veckans absolut roligaste timme när vi kör crossfit med jobbet, men samtidigt är det också lite deppigt för jag har tappat så sjukt mycket. Den enda timmens träning i veckan gör ju ingenting och jag ligger på noll nu. Jag vill inte upp på 200% heller, som när jag tränade som mest, men ett mål jag skulle vara grymt nöjd med är tre pass i veckan. Det kommer nog dröja ett tag innan vi är där i familjelogistiken dock, men nån gång så.
Få lite solbränna (hänger ihop med punkt ett men är ändå inte riktigt samma)
Alltså, gärna en kroatisk solbränna, men det känns väldigt avlägset.
Gå en låååång dag på stan och shoppa, fika med kompisar, köpa lite nya kläder och tjöta. På stan går jag helst själv, men sen vill man ju möta upp med kompisar!
Gå på bio – vill tex se den jäkla Bond-filmen de skjutit på i över ett år! Älskar såna filmer…
Gå ut och ”småvandra” och grilla med familjen – antingen har vi varit upptagna eller så har det inte varit nåt toppenväder när det väl blivit helg. Det ska vara en sån där superbra utflykt, när alla är på gott humör, det är ingen stress kring matlagningen och allt känns bara avslappnat…
Att få en anledning och känsla för att få klä sig lite fint, i en sommarklänning eller kjol. Inga friluftskläder (som jag för det mesta älskar), inga svarta jobbkläder, inga jeans. Men det krävs ju också att man känner att man vill ha på sig det för dagen.
Bröllop är ju en ypperlig stund att klä upp sig inför, men just nu längtar jag även efter en sånt där varm dag när man känner sig för att vara lite vardagsfin.
godatankar.com 