Oliver 8 år!

Igår var jag ledig tillsammans med Oliver, som fyllde 8 år! Vi hade en enormt mysig dag tillsammans, det är rätt skönt att få vara bara vi två någon gång ibland, det är ju inte alltid så lätt att få till det i vardagen. 
Så stor!
Han firades på morgonen med kläder och lite leksaker, sedan hade vi en mysig dag när vi bakade prinsesstårta, åt lunch på Max, lånade böcker, byggde LEGO och gjorde armband. 
LEGO har vi visserligen i mängder, men han älskar verkligen att bygga ihop det, så då får det bli lite småsaker i alla fall. 

Både Oliver och jag fastnade en lång stund med att göra armband, det var ju jätteroligt! Haha, jag gjorde ett helt gäng, svårt att sluta ju… När Lukas kom hem skulle han också prova, trodde det var lite för pilligt, men han fixade det faktiskt han med, även om det går lite saktare. 

Sen bakade vi tårta! Oliver fick välja fyllning, det blev jordgubbsgrädde och chokladmousse, och såklart med marsipan på (det är egentligen bara marsipanen han är ute efter på tårtan 😉 )
Här kommer en studie i hur fort det blir mörkt nu, det här första kortet är taget i det lilla dagsljuset som finns…
Det här är taget vid 15-tiden… Tårtan blev faktiskt jättefin, och ja, det är köpta rosor och blad! 😉

Ett stort grattis till min fantastiska pojk, för att du är en sån go kille!

Disco

I fredags var det lågstadiedisco igen, och, numer rutinerade, så dansade Oliver och sötaste bästisen hem ett till pris för bästa tryckare! ”Det är för vi håller så hårt, mamma”, fick jag som kommentar på frågan hur de vann…

Söta, söta barn!

På onsdag fyller Oliver 8 år. Det är såååå roligt nu tycker jag, man kan prata om saker på ett helt annat sätt än innan, och nu riktigt suger han åt sig information och har tusen frågor hur saker funkar. Goaste Oliver!

Happy Halloween

Igår var det ju Halloween, och även om jag inte är vidare förtjust i ”trick or treat” så är det ju väldigt roligt med maskerad, och det älskar ju även barnen. De valde båda två att gå som skelett, så vi åkte och köpte varsin maskeraddräkt och lite teatersmink, och sen var det bara att sätta igång!

Det var betydligt lättare att sminka Lukas i år, han satt faktiskt still en lång stund. Omåttligt stolt var han sen!

Oliver och bästisen, i form av en vampyr dagen till ära. 

 När barnen var klara undrade de om det inte var vår tur, och eftersom det är så löjligt roligt att klä ut sig lite så tyckte jag väl att jag kunde göra åtminstone en liten ansträngning…

Japp, the Crow, klassiskt.

Inte världens bästa smink, så det var svårt att få det att täcka, men roligt likväl. Oliver var jätteduktig och stod emot att äta godis efter spökrundan – iofs med kompensationen att han fick även kompisens chokladboll 🙂 Lukas valde 4 bitar och var nöjd med det, skönt!

Lite nytt till familjen

Ja vad hände den här helgen då? Såklart började den med lördagsträning och fika – man ska inte frångå roliga traditioner! Det blev HIIT eller X-fit på schemat (eller cirkelfys eller vad man nu vill kalla det) igen, och den här gången var det banne mig ännu roligare, för nu visste jag att jag kunde ösa på ännu lite mer för att precis, nätt och jämnt orka det sista varvet. Svettigt, flåsigt, tungt och bara underbart!

Sen blev det lite snickeriverkstad hemma, tyckte lite synd om hönorna när det regnar hela tiden så jag byggde ett litet vind- och regnskydd till dem, hann tyvärr inte få det på bild innan det blev mörkt dock. Tacksamt att göra saker till dem ändå, det blir väldigt nyfikna och exalterade och undersöker allt nytt med stor entusiasm 🙂

När det städas i hönshuset blir man ju också väldigt nyfiken såklart. 
Hmm, ser inte ut som det gjorde i morse. Kan man äta det här?

I går, söndag, blev det en hastigt påkommen tripp till Ullared med ett par tjejer, väldigt skönt att gå där ”själv” utan att tänka på om nån är uttråkad, springer iväg, eller tjatar om saker de vill ha. Ja nu pratar jag ju om barnen då. Mestadels 😉

Det blev lite julklappar till barnen, leksaker och kläder, så nu känns det som jag har både Olivers födelsedag och julafton hyfsat färdigt, åtminstone till barnen. Skönt! Själv hittade jag mest lite vantar och ett par t-shirts, men är nöjd med det 🙂

Partydags

Igår var det kalas för Oliver och bästisen Alicia på Leos Lekland – i discorummet närmare bestämt. Inte så lätt att fota en massa överstimulerade barn!!!

Det är ju ett tag kvar (typ en månad) till Oliver fyller år, men det är ju liksom smidigare att slå ihop kalas. Speciellt när kompisarna blir ungefär de samma. 
Tycket att det lät som en ypperlig ide att slippa ha kalaset hemma, och så länge de var i Discorummet så var det ju lugnt, men när det tog de 13 barnen ungefär en millisekund att försvinna åt varsitt håll i leklandet därefter så blev det lite mer … ansträngt. Inte för att de stora inte klarar sig själva, men det finns några konstellationer man vill hålla lite mer koll på än andra, och de små barnen behöver ju oxå lite tillsyn. Lägg till 200 andra barn och en ljudnivå utan dess like så förstår ni nog varför jag känner mig lite matt, till och  med idag…. 
Lukas och Alicias lillasyster Bella. Så galet söta….
Nu är det snart dags för Olivers klättring, sen blir det matlagning för hela slanten eftersom jag fått lite inspiration till att plocka upp o fortsätta med mina makron från och med i morgon igen. 

Dumme Mosse

Igår var en tämligen gräslig dag, med en jävla massa strul på jobbet, så den dagen vill jag helst glömma ärligt talat. Idag däremot har vi faktiskt haft en riktigt skön dag, med det fantastiska höstvädret som var så blev det en tur upp till Dumme Mosse, med båda barnen och Olivers bästis Alicia.

Finns mycket att kolla på. Krokodilspår till exempel. 
Äppelpaus. 

Korvgrillning efter promenaden. 

Håller redan på att få mild panik av håret, fattar inte hur jag ska orka spara ut det?!?!

Det blev riktigt lyckat, om man räknar bort lite förmaningar att onödigt gnäll inte uppskattas, så tyckte faktiskt alla 3 barnen om hela äventyret.

Nu har jag i alla fall fått ladda om LITE för en ny jobbvecka, även den här lär bli totalt intensiv….

Proteinkladdkaka

Ja det är ju inte direkt så inspirationen flödar här just nu, Lukas är fortfarande hemma med en envis hosta och jag jobbar…typ hela tiden. Jäkla tur att man är i vettig form ändå, för även om huvudet är mos så känner jag mig fysiskt sett piggare än jag ”borde”, och det är ändå skönt att känna att kroppen känns stark när inte huvudet orkar.

Har jobbat hemifrån med Lukas hemma (och nä, jag har inte anmält VAB till försäkringskassan för den tiden), och häromdagen när det var helt vansinnigt stressigt så kändes det fantastiskt skönt att ta en promenad på kvällen, utan musik, utan press, och bara få reda ut huvudet lite. Det skadade ju inte heller att det var en helt fantastiskt fin höstkväll, även om några skruttiga mobilfoton inte kan göra den rättvisa..

I går ville Lukas prompt baka, och eftersom jag framförallt inte själv vill äta en massa bakat (det hade ALDRIG gått låta bli) så blev det en proteinkladdkaka, Lukas åt sina sedvanliga 3 skedar (han är inte så jätteförtjust i sötsaker ju, men det är ju roligt att baka) och jag åt resten. Till frukost. Så. Jädrans. Gott.

Receptet kom från Tasty Health, som har sinnessjukt mycket goda och nyttiga recept! Hann liksom inte fota kakan, den försvann på 3 minuter 😉 Men här är i alla fall receptet:

Proteinkladdkaka
1 dl proteinpulver choklad (kasein, inte vassle)
1 äggvita
2 tsk kakao
3 tsk kokosmjöl
½ tsk bakpulver
ca 4 msk mjölk
lite kokossocker (jag tog ca ½ tsk) eller valfritt sötningsmedel
salt

Smeten blir jättetjock, bred ut den i en liten skål eller form som är smord med kokosolja. Täck in den med plastfolie (japp, den ska med in i micron) och micra i ca 40 sekunder. Ta bort folien, rör ihop lite ”vaniljsås” av 1 dl mjölk och proteinpulver vanilj och ÄT!

Inga onyttigheter (ja ok, lite från palmsockret), massa protein och så gott att det inte känns som nåt konstigt substitut för kladdkaka. Jag gjorde inte min så söt, men det varierar du ju själv!

Sjukstuga

Höst är ju helt uppenbarligen även lika med VAB, det går ju inte ta miste på. Förra veckan var det ju Oliver som var hängig (iofs första gången jag är hemma med honom på över ett år), men då gick det ju att jobba hemifrån så då slapp jag VABba ”på riktigt”. Idag är jag däremot hemma med Lukas som har en riktigt ful hosta och är snorig (samma som jag också släpat runt på ett tag, känns som hela familjen smittar varandra hela tiden), och jag har redan insett att det inte direkt går att jobba med honom hemma.

Är man sjuk får man kolla film o mysa i onepiece. 

Det är ju lite mycket att göra på jobbet nu (hahahaha), så det känns lagom stressande att missa en dag just nu, men maken kan ju inte ta alla VAB-dagar heller så det är bara att acceptera läget. Fast inte sänker det stresshormonerna direkt… Kom i alla fall iväg på lunchträning igår, det hjälpte en del åtminstone.

Sjuklingen ropar, dags att gå.

Sockersöt

I morse på nyhetsmorgon pratade de om hur mycket tillsatt socker svenska barn får i sig, och det är i snitt hela TRE KILO I MÅNADEN!?!?

Det är ju så sinnessjukt mycket att man nästan tappar andan….

När det gäller mina egna barn så tycker jag att jag ÄR väldigt medveten om vad jag stoppar i dem, utan att för den skull bli helt nitisk. Vi har hittat en balans som passar OSS helt enkelt.

Frukost – naturell, ekologisk a-fil, osötade havreflingor och lingongrova special med ekologiskt jordnötssmör (utan socker) eller philadelphia.

Lunch – i skolan / på dagis, bra lagad mat, tyvärr lättmjölk och lättmargarin (något barnen själva jobbar på att få bort genom sitt matråd)

Middag – här kommer det mesta dåliga samvetet, inte alltid man hinner fixa mat från grunden här, så det kan bli pannkakor med grädde, blodpudding, färdiga köttbullar o andra halvfabrikat. Alltid grönsaker till dock, oftast får vi servera dem EFTER maten för att de inte BARA ska äta dem.

Äter vi sylt till så försöker jag i alla fall ta sylt vi gjort själva, men visst, det är massor av socker i den med. 

Dryck –  alltid bara vatten, bubbelvatten eller mjölk.

Helger – här kan det bli både glass och fika, men inte i stora mängder. Ibland en festis (oftare på sommaren när de behöver dricka mer än de vill) men aldrig läsk. Oliver äter ju inte lördagsgodis alls, och om Lukas kommer på att han vill äta det så får han antingen ett kinderägg eller så får han välja 4 lösgodisbitar (4 år = 4 bitar, och han är sjukt nöjd med det). Vi vuxna har i princip ALDRIG godis hemma, förutom mörk choklad, och inte kakor och kex heller – det blir ju så mycket enklare då. Oliver är ju däremot en liten sockergris, och till skillnad från Lukas så kan han nog trycka i sig obegränsade mängder av tex kakor och kex, vilket ger desto större anledning att inte sätta det i händerna på honom.

Det vore väldigt intressant att se hur mycket socker det blir i månaden på mina barn, som de sa på nyhetsmorgon så kommer ju en STOR del av sockret från söta yoghurtar och söta flingor, och det äter vi ju ALDRIG.

Det är ganska intressant också, ÄVEN fast jag är medveten om att socker bara skapar ett helt onödigt och dåligt beroende, så tänker jag ändå lätt i banorna ”nu har de varit snälla/duktiga/sjuka, klart de ska få glass…”. MEN jag VILL verkligen inte ge dem den dumma ovanan att se socker som en belöning!

Det är svår som FAN att vara förälder, jag säger inte att någon annan ska eller bör göra som vi, men det här är vårt val och det är inte gjort för att ge någon annan dåligt samvete, utan det är gjort för att jag vill att mina barn ska leva ett liv där inte socker är ett mål eller en tröst. Hur gör ni?

Ett bra tips om man vill minska sockermängden, tillsätt lite vaniljpulver i tex pannkakorna, så får du den goda vaniljsmaken utan onödigt socker. 

Be mig inte greppa något nu bara

Wohooo! Ännu en sak på min bucket-list är avklarat! Eller ok, jag har tekniskt sett inte fått mitt gröna kort i klättring än eftersom inte teoriprovet är rättat, men vad fasen, så himlans svårt var det ju inte… Däremot har det varit två väldigt roliga dagar, närmare 5 h igår och lika länge idag, och tiden bara försvann!


Det handlar ju mycket om säkerhet, såklart, och att säkra åt varandra, så igår blev det väl bara ca 1 h klättring, men idag blev det närmare 3 h klättertid, och det känns i fingrarna och underarmarna kan man väl säga… Så sjukt roligt, man vill ju bara testa en gång till hela tiden!

Blev faktiskt lite positivt överraskad, trodde jag skulle bli ganska ensam och dessutom äldst på kursen, men förutom två tjejer som kände varandra sedan innan så var vi alla i ungefär samma situation – vi hade kommit dit själva, vi var i ungefär samma ålder, och ingen av oss hade nån direkt erfarenhet av att klättra. En glad överraskning ändå!

Så, nu kan jag säkra en kompis, mig själv och jag kan lite teori runt klättringen – nu ska jag bara lära mig att klättra lite bättre med 😉 På det stora hela gick det faktiskt jättebra, men såklart behöver man lära sig mycket mer teknik, speciellt när det gäller att tackla överhäng!

Nu på söndagseftermiddagen så fick dessutom Oliver testa sin första klättring med, han ska gå på barnklättring varje söndag framöver. Haha, inte svårt att se varför jag älskar att klättra, jag var ju som han när jag var liten, och han stack ju upp för väggen utan några problem alls… Betyget: roligaste träningen han varit med om!

Sorry för bildkvaliteten, ljuset var kasst och det var ju inte direkt så att
jag kunde släppa allt för att fota heller, så det fick bli ett snabbt med mobilen. 

 Nu kommer ju den ”svåra” biten, för att man verkligen ska kunna klättra så ska man ju ha utrustning (dyrt) och tid (hahahaha)… Det får väl helt enkelt bli lite då och då, när jag kan låna utrustning och har tex en söndag över, för är man väl där så vill man ändå hålla på en stund, så snabbt som den tiden gick!