Sol!

Det går helt klart åt rätt håll här, båda barnen är pigga, även om inte aptiten är som den ska än. Lukas varken åt eller drack igår, vad vi än försökte med, men i morse vaknade han och ville ha festis, han drack nog 4 dl på en kvart så det kändes skönt! Mannen ser oxå piggare ut, men han kommer stanna hemma i morgon med (och då får barnen oxå fortsätta vara hemma så för vi inget vidare).

Jag verkar faktiskt haft rätt i min gissning att jag är immun, har läst på lite och troligtvis är jag immun mot de vanligaste 80% av magsjuka (som vinterkräksjuka), men ingen verkar vara immun mot ALL magsjuka däremot. Det känns ju sjukt skönt ändå! Eftersom ingen annan ville ha mat igår fick det bli pizza, har aldrig fått möjlighet att äta en ”hel” pizza i lugn och ro med barn och familj hemma annars, men nu var det ingen som ville smaka 😉

Idag är det ju superfint väder, och eftersom barnen har piggat på sig så ska vi gå upp och mata hästarna en sväng. Får jag inte komma ut snart så blir jag galen! Om allt flyter på så tar jag en dusch och drar till träningen i kväll sen (känner mig halvt uttorkad efter allt duschande och handtvättande), ska bli jätteskönt att få röra på sig lite.

Kommer säkert foton på hästmatningen om en stund med =)

Damn you, Calicivirus…!

Ropa inte hej förrän du är över ett bäcken, så att säga. I går började vi kvällen med att Oliver kräktes upp det lilla vi pillat i honom, tror iofs mest att det var magen som inte klarade av någon fast föda alls, för han mådde inte illa vare sig före eller efter och idag har han fått tillbaka lite aptit. Däremot kräktes Lukas kl 3 i natt – hann som tur var gissa vad som var på G och hivade honom över sängkanten och ställde honom på golvet, så vi klarade vår säng.

Det kommer bli lite bökigare med honom tror jag, han verkar oroväckande pigg och vill gärna gå runt. Och vill väldigt gärna pussas, känns hemskt att säga att han inte får…

Mina stackars små skruttar….

Puh, känner mig helt slut nu, men mår än så länge ok. Maken däremot kan ev. ha fått en släng verkar det som.

Underbar helg det här….Visst ja, nån skrev i kommentaren med att man visst inte får vabba två föräldrar samtidigt, oavsett, så jag får väl flexa min fredag.

Funkar vitlök och vigvatten?

I morse ringde de från Olivers skola och sa att han hade kräkts… Maken, som har bilen idag, fick åka och hämta honom. Vi hoppas fortfarande att det var en enskild händelse, hittills har det inte blivit något mer *ta i trä, kasta salt, trampa på en svart katt(?)*.

I tisdags var i alla fall båda barnen på sina respektive simskolor – Oliver på simborgarskolan (mål: 200 m simning!) och Lukas på minisim 1. Båda två älskar att bada, men är sällan still så man hinner fota dem. Hann i alla fall knäppa ett kort på Oliver som inte blev suddigt…

Så glad när han får bada! 

Jag lär väl i alla fall stanna hemma med honom i morgon med, även om det nu ”bara” var en kräkning (hoppas, hoppas). Stackars Oliver… Han har ju inte direkt så mycket att ta av heller, när han blir sjuk.

Uppdatering: Det var inte en enstaka kräkning, utan hittills 5 st nu vid lunch… suck. 

Gnällfabrik

I går satt vi och började kika lite smått på vår resplanering till sommaren. Vi har ju hyrt ett hus i Mougins (vid Cannes) i två veckor, så långt är vi klara, men vi ska ju bila fram och tillbaka med. I och med att framförallt Lukas inte kommer vara mer än 3 år så vill vi inte ta längre pass än max 6 timmar per dag (om inget oförutsett händer då), och då visar det sig att det blir troligtvis 4 övernattningar på vägen ner, och en extra på vägen hem om vi stannar i någon nöjespark så som vi har tänkt. Det är 11 (!) hela resdagar, allt som allt… 

Efter vi räknat på det lite så kände jag mig, vad ska man säga, milt skeptisk. Inte så mycket på att barnen inte klarar att resa, det går säkert utmärkt, men mer på att det innebär att vi kommer vara på varandra i nästan 4 veckor. Just nu klarar inte barnen att vara i samma rum i mer än 30 sekunder innan de börjar bråka… Oliver verkar dessutom vara inne i den inte så förtjusande fasen att gnälla på precis ALLT (det kunde ju varit LITE roligare att åka skidor, lite godare fika, lite mer saft, och får han inte spela snart?). Det. Går. Mig. På. Nerverna. 
Jag har försökt tänka igenom det hela så pedagogiskt jag bara kan, vi har åtskilliga gånger förklarat för honom att det inte är ok att gnälla om allt, förklarat HUR han ska säga det han vill säga, vi har hotat, lockat, tja, gjort allt det som man säkert både ska och inte ska göra. Tänker att det kanske är jag som är överkänslig och att han inte egentligen ÄR gnällig. Jag vet inte… Känns inte jätteinspirerande att planera en lång resa i dagsläget, men mycket kan ju hända på ett halvår, så vi får väl hålla tummarna eller nåt. 
Dessutom känner jag hur det smittar av sig. Jag blir också gnällig, och om det är något jag HATAR när jag själv är så är det gnällig. Tycker absolut man kan få klaga eller gnälla någon gång sådär, men inte utan nån vettig anledning och inte hela tiden på samma sak, åtminstone inte utan att man aktivt försökt göra något åt saken först. Så, nu har jag väl gnällt av mig med för stunden 😉

3 goda ting

De tre saker som får mig att må bra just nu är:

1. När Lukas tittar mig rakt i ögonen med dyrkande ögon och säger ”Älkar dig åttå mamma” och man får två mjuka, varma, goa barnarmar runt halsen i en hård kram. (Det skulle såklart gälla med Oliver med, men 6-års åldern kallas väl inte ”lilla tonåren” för intet. Jag är tämligen ointressant och verkar mest vara ganska jobbig för honom nu)

Förr eller senare lär väl den där dyrkan försvinna, så jag suger åt mig så mycket jag kan nu! 

2. När jag sparras, det är ett sådan totalt fokus på vad som händer NU. Inga andra tankar får plats i huvudet, kroppen är full med adrenalin och all energi är inriktad på nuet. Underbart.

3. Efter träningen, när jag kan sitta och lyssna på underbara historier om allt från ju-jutsuns grunder till konstiga fylleslag och nyårshyss från mina träningskompisar. De är fantastiska berättare, historierna är roliga, och det känns liksom tryggt och hemtrevligt att bara få sitta där och lyssna, vila och slappna av en stund.

Här kommer lite bilder från dagens aktivitet – vi tog med våra barn och Alicia (Oliver kompis) till Hallby. Jag och de stora barnen åkte skidor, och Maken drog Lukas på snowracer brevid. 
Vi hade packat lite matsäck med, varm choklad, hemgjorda chokladbollar och lite bullar. 

 Det gick trögt med skidåkningen idag, tror det kalla vädret gjorde snön mycket strävare än sist jag åkte (och vi har ju ingen valla heller). Efter 1½ timme var vi alla genomfrusna, visserligen inte mer än -7 grader, men det blåste riktigt rejält så kyleffekten blev stor trots rejält med kläder.

To Bieber or not to Bieber

*pust*

Är just nu stopmätt efter att ha ätit en kanongod burgare från Munchies OCH en semla… Maken fick bestämma menyn eftersom han fyller år, och visst har jag karaktär, men om jag får en semla framför näsan så kan jag faktiskt inte ansvara för mina handlingar 😉

Nu när han har firats lite så kan jag tala om att han fick en biljett till Insanity (Housefestivalen som ska gå uppe på Elmia om 2 veckor). Han, liksom jag, älskar ju att dansa, så han och en kompis till honom ska gå på det och skaka loss hela natten lång =) Hade jag haft barnvakt hade jag nog också funderat på det, men nu har jag inte det så det är bara att önska dem lycka till.

Han fick en t-shirt med förresten, tänkt att ha på sig när han går dit, men han är lite osäker på budskapet på tröjan… MIN tolkning är att man INTE gillar Bieber, men han tror att det är tvärtom (och han är INTE ett Bieber-fan) – hur tolkar NI bilden?

På tal om musik så känns det även riktigt bra att barnen verkar ha en vettig musiksmak, förutom möjligen att Oliver har blivit indoktrinerad till att gilla Erik Saades Popular 😉 När vi tex sitter i bilen så vill han helst lyssna på Skrillex, Scooter, DaDa Life eller Sean Banan (ok, man kan ju inte begära hur mycket som helst av en 6-åring), och Lukas är inte sen att ”sjunga” med. Mycket roligt, och väldigt charmerande!

Det gick ju bra… typ

Ah, men så var det då dags, Lukas har idag gått på sin första ”sim” lektion – minisim 1. Det var han och en liten tjej som var minst på sina 2½ år, de andra såg ganska mycket större ut. Vi trodde att han skulle springa rakt ut i vattnet, men just idag kände han sig tydligen lite mammig/pappig, för det tog ett par minuter att övertala honom att det var ok att bada fast inte vi var med i vattnet… Men sen blev det full fart minsann, fast det var ju inte så där värst intressant att lyssna på vad fröken sa direkt, det var ju mycket roligare att göra precis vad man själv ville.

Känns som jag hela tiden återkommer till att de är så olika, han och Oliver (som ju körde sin simborgarskola samtidigt). När Oliver råkar ut för något blir han jätteledsen och rädd, men Lukas halkade under vattnet två gånger och fick en rejäl kallsup utan att reagera mer än att han reste sig och spottade/hostade ut vattnet och sen fortsatte leka. Jag och maken satt och fnissade en del, när fröken skulle få honom att göra som de andra barnen gjorde….

Kul att få jaga badankor =)

Före och efter

Haha, nej, det gäller inte träningsbilder, utan något oerhört mycket mer komplicerat än så… I helgen passade jag på att klippa Lukas, som var hyfsat samarbetsvillig. Det är helt klart en upplevelse att klippa någon som inte sitter stilla i 2 sekunder och som man dessutom VET kommer tröttna efter 5 minuter. Alltså har man max 5 minuter på sig att klippa ett tämligen rörligt mål… Det blev i alla fall rätt ok, sen är det ju ungefär lika svårt att få ett skarpt foto på honom som att klippa honom, men här är lite före och efter i alla fall…

Bry er inte om kaksmulan, det krävdes lite mutor för att få hela 5 minuter. 
Här har jag använt det klassiska formatet ”lycklig efterbild” för att liksom visa att hela hans livskvalitet har förbättrats otroligt mycket efter denna makeover…

 Man kunde ju tänka sig att man kunde köra med trimmer, men dels har han ett så supermjukt hår att det knappt går, och sen passar han inte heller i det superkorta så bra.

För övrigt, för den som var nyfiken, så gick det bra för maken på hans första MMA-träning igår, det verkar ha varit roligt eftersom han ska köra igen på onsdag =) Det lät väldigt lockande att prova, får jag möjlighet med barnvakt eller så någon gång så ska jag oxå testa tänkte jag…

Inget Formex

Nähä, det blir inget Formex den här gången =( Min kollega har råkat ut för Kristallsjukan, stackarn, och jag är riktigt genomförkyld med (även om nog lite alvedon och ipren hade kunnat funka). Så synd! Den enda fördelen är att vi slipper åka fram och tillbaka till Stockholm, det tar sån tid och är såååå tråkigt.

Idag är Lukas tillbaka på dagis, näsan rinner ju på båda barnen, men i övrigt känns de helt ok.

Just nu längtar jag till helgen, vi är barnlediga hela lördagen (fram till läggdags) och på kvällen ska vi gå på bio – Django Unchained (Tarantinos nya). Har inte riktigt bestämt vad det blir på dagen, men förhoppningsvis lite träning, lite shopping, fika och kanske en bit mat någonstans. Maken fyller ju år nästa vecka, så då kanske det kan vara bra att ”fira” lite även om kassan tryter – alltid bra att ha en anledning ju… 😉

Det är ju också en anledning till att gifta sig!

Det har varit skönt att få lite rutin på livet igen, även om det bara varade en vecka innan det blev VAB med Lukas. När barnen har fått leka på var sitt håll – skola och dagis – så blir det inte riktigt lika mycket bråk hemma, och det är lite lättare att se hur goa de är =)

Oliver berättade i går på väg till simborgarskolan att han nu är kär i Alicia (vår granne som också går i hans klass) och hon är kär i honom. Jag frågade lite vad det betyder, och han sa att de skulle gifta sig när de blir stora. När jag frågade varför man gifter sig fick jag till svar ”Ja men annars måste man ju bo helt själv i ett hus och det vore ju inte alls roligt för då har man ingen att leka med”. Underbara unge!

Märks det att han älskar att bada? 😉

Lukas är lika charmig som han är busig, och dessutom är han väldigt kelsjuk och kramig just nu, något som jag verkligen älskar. Han kommer gärna upp (speciellt om han busat innan) och tar sina små armar hårt runt min hals och säger ”älskar dig, mamma”, tror sjutton att man smälter då…. 🙂 Han har också en helt uppsjö av små fasoner för sig, mycket grimaser och roligheter, och det är rätt ofta svårt att hålla sig för skratt även när han busar… I dag är han tämligen frisk, bara lite snorig, så i morgon blir det dagis igen.

Sover just nu middag i soffan. 
Själv känner jag mig riktigt dassig just nu, men jag hoppas det värsta går över tills i morgon så jag orkar åka till Formex. Håll tummarna!