Det har liksom varit ganska fullt upp i all enkelhet denna helgen, fix med hönshus, städa, handla, laga mat och fika med kompis, så det har inte blivit nåt bloggeri. Gårdagens ”melodifest” är oxå helt ointressant att skriva om när man är just det -ointresserad- av sånt. Funderade lite över dagens ” man saknar inte kon förrän båset är tomt”, har jag något i mitt liv jag känner att jag saknar just nu? Det skulle vara träningen då, men en månads uppehåll med styrketräning pga läkning känns ju inte som ” båset är tomt”…
För övrigt kommer jag inte direkt på något jag saknar, vilket ju är helt fantastiskt! Klart jag har lite materiella saker jag skulle vilja ha, men på ett djupare plan saknar jag inget stort. Inte än i alla fall, men snart för jag nog det förresten, jag har liiite ångest för att Filip snart fyller sex år och ska börja förskoleklass till hösten. Sedan han fyllde fyra och framåt så har han varit så otroligt rolig, och jag känner redan nu ett visst vemod över att han snart är stor nog att gå i skolan. Jag vet ju att det blir lite annat då, och jag kommer sakna att ha en liten plutt med mig här hemma…
Alltid med, alltid full fart. ♥️
Men nu måste jag sova, i morgon är det ju jobb och hela veckan är rätt uppbokad, två dagars konferens utanför Stockholm tisdag-onsdag med. God natt på er!
Åh herregud, vilken natt… Filip har varit hemma i två dagar och bara varit snuvig, så vi hade planerat att han skulle gå till dagis i dag. Men runt midnatt kom han över till makens halva och tog över, för han hade så ont i magen. I typ två timmar låg han och gnällde och jag låg och kliade på magen och klappade sådär som man gör, halvt i sömnen. Sen vaknade jag VÄLDIGT mycket av ljudet av nån som kräks… Efter byte av sängkläder och sanering av barn så blev det ytterligare ett par ”händelser”, och däremellan låg jag som mest och småslumrade med öronen på spänn. Ni vet hur det är, man ligger och lyssnar efter minsta lilla pip för att snabbt hinna sätta sig upp och dra fram en hink…
I dag har han fortfarande ont i magen och vi är båda sjukt trötta – men fick också assistera i natt såklart, men han sov i Filips rum sen så han fick lite sömn åtminstone. Alltså blir det till att hålla oss hemma nu, den av oss som jobbar gör det hemifrån – ingen vill ju ha någon på jobbet som har ett barn hemma som kräks naturligtvis. Vet inte om jag dessutom håller på att få hans förkylning eller om jag bara är så trött att jag känner mig hängig och snorig, vi får väl se. Just nu sitter vi i soffan och tittar på filmen om Nalle Puh i alla fall, efter ytterligare ”mys” i köket som resulterade i totalsanering.
Hoppas framförallt att ingen annan blir sjuk – och är lite förbryllad över vad han fått det från eftersom han inte varit på dagis sedan i måndags? Huvudsaken är att ingen annan får det med.
Så, det var blev då absolut inget upplyftande inlägg och jag är så trött så jag NOLL inspiration heller. Hoppas lite att Underbara Clara ska köra sitt ”fånga februari”-tema i år igen, det är alltid kul med lite idéer, utmaning och inspiration.
Nä det blev för deppiga bilder när jag försökte ta några idag, ni får lite våglängt i form av snödroppar av mig istället.
Jag kom nyss in efter fjärde omgången med snöskottning de senaste två dagarna. Idag har det ju kommit mest pudersnö tack och lov, men det har ju blåst så det har vallat upp sig så det är tre-fyra decimeter här och var och blandat med gårdagens blötsnö är det inte helt enkelt att skotta. Jag gillar och skotta, så det gör inget så, men det är klart att det hade känts mer meningsfullt om inte väderprognosen skvallrar om att det kommer smälta bort om bara ett par dagar, så jäkla onödigt. Med oss ute hade vi såklart lilla bonnapojken, han har *grit* så det smäller om det. Han kämpar med skottningen (såklart frivilligt) med oss och nu skulle han åka längdskidor (för typ andra gången i sitt liv, första var förra vintern). Upp och ner för backarna, trillade hela tiden men kämpar sig liksom upp varje gång och är på’t igen – det är ju en fröjd att se! Hans två brorsor har absolut gett upp långt tidigare än han, vid samma ålder – om de ens vågat testa. (Ja alla är olika, men det är ändå så coolt att se honom liksom jobba sig framåt hela tiden)
Att vi bor här ändå ♥️Egna lyktstolpar gör att det inte blir så mörktLite belysning på till ankorna med en stund på kvällen
Eftersom vi börjar bli rätt uttråkade ändå nu så tog vi ett röj nere i vårt ”allrum” idag. Det är vad vi kallar det extra lilla rummet på kanske 25 kvadrat plus sovloft som hänger ihop med garaget. Här har vi inrett så att framförallt barnen kan hänga här och spela, leka med lego, kolla tv eller hänga med kompisar. Kruxet i år är bara att det är inte så isolerat och vi har ett el-element där nere som drar massor, så nu har vi stängt av värmen helt där eftersom elen kostar som den gör. Alltså går det inte riktigt nyttja rummet nu, när vi var där och städade i ordning var det ca 2 grader.
Bild i vidvinkel, så ser större ut än det är. Utmed fönstren ska det bli en lång hylla med belysning överBra extrarum ändå!
Att vi städade i ordning här är främst för att jag ska kunna ha mina förodlingar här sen. Det ska upp en hylla till framför fönstret och så växtbelysning till det för att ge belysning, men sen är ju frågan när man ska känna att man vill börja förodla i år. Det behöver ju inte vara supervarmt för det, men kanske mellan 10-15 grader i alla fall plus belysning. Vi kan ju sätta styrning så både element och belysning kör nattetid istället när elen är billig, men det får nog kanske ändå bli lite senare än vanligt i år – beroende på hur kallt det blir i vinter och vad elen nu då kommer kosta.
Ser mysigt ut utifrån med
Nu ska jag åka och hämta det ena barnet vid bussen som varit i stan med kompisar, och hoppas det andra kommer hem snart med (som också varit hos kompisar men som tenderar att glömma att man behöver åka hem med… ). Kram på er!
…men bra ändå – så kan man nog sammanfatta årets jul. Tanken var att vi skulle firat med min bror och hans familj, men tyvärr blev inte deras lilla tös frisk och vi får skjuta på det gemensamma firandet lite. Inte så mycket att göra åt i just det läget, men så klart lite trist. Trist tyckte inte barnen det var när de fick julstrumpor med godis i, och lite leksaker på morgonen såklart.
Det är typ enda gången på dygnet han är tyst, när han äter något han tycker om. Han blir liksom helt salig och väldigt koncentrerad, så gulligt!
Efter julfrukost på tomtegröt och julskinka så gick vi en promenad i det fantastiska vädret. Plockade med kameran såklart, för när det ligger ett lager frost överallt så blir det så otroligt vackert.
Finns så mycket fina detaljer överallt omkring med, gamla bodar, fina grindar och en massa annat.
Naturen är inte så pjåkig den heller!
Bad ett av barnen agera fotograf i kylan.
Det var visst motstånd på promenaden emellanåt…
Men lyckan att hitta is alltså?!?
Jag klagade inte heller på isen.
Vi klappade lite på våra fina grannar ❤
Vi gick ju mitt på dagen, men det är ändå nätt och jämt att solen orkar sig upp. Så fint ljus ute dock!
Och fantastiska färger på himlen…
Efter fika och Kalle Anka så dök sen äntligen tomten upp. Han lät misstänkt lik pappa tyckte Filip, men var ändå väldigt pirrig och nöjd över att den riktiga tomten kom. Lite gott mat på det med, så var det mesta som det skulle trots lite inställda planer.
Idag åker barnen till mormor och morfar och firar jul, och jag och maken får en lugn skön dag bara för oss själva, det är ju en present bara det!
Nej, det blev inte riktigt som vi tänkte, lilla kusinen Elsa var sjuk och så fick vi fira jul själva i år igen, men det är ju sånt man inte kan styra över. Det blev bra ändå, jag skriver mer om det i morgon – men just nu vill jag bara önska er en riktigt God Jul och att ingen brände ut sig på kuppen!
Fast ni vet ju att det alltid finns en annan sida av oss med….
I 14 år har vi stått ute vid den här tiden och tittat på Luciafiranden på dagis, men nu blir det inga fler innan vi ev. har fått barnbarn. Eller ja, det måste ju ha varit några år där när Lukas hade börjat skolan men innan Filip började dagis som vi inte var på firanden, men ändå. Det är så makalöst gulligt att se alla stoppade små korvar av Lucia-linnen och tomtekläder med overall under. Några barn gråter garanterat och vill inte vara med (been there, done that), några sjunger MYCKET engagerat och så några som står och leker med nåt annat mitt i lussetåget. Som det ska vara, liksom. Även om det var hela -9 grader nu så tar jag hellre det än de otaliga gånger jag stått i nån enstaka plusgrad och med snöblandat regn, det är mycket värre kyla…
Med detta lilla vill jag egentligen bara önska er en jättefin Lucia, själv ska jag sätta mig några timmar till med projektansökan omgång 2 – jag ligger efter sedan jag var sjuk och nu är det jättemycket som ska in på väldigt kort tid. Stressigt just nu, men det är tillfälligt och kortvarigt så det är lugnt.
Så blev det tredje advent, och jag är fortfarande sjuk. Himla segt, även om jag känner mig piggare än förra helgen så hänger både hosta, snuva och halsont kvar och jag får flås som om jag sprungit en kilometer om jag går till brevlådan. Vaknade dessutom med en dunkande huvudvärk idag, som nog består av lika delar covid (antar det är det jag har), brist på träning och den goda Grauburgundern vi drack till maten i går. Äldsta sonen anslöt sig till sjuk-skaran i går med, så nu är vi tre av fem som är sjuka.
Vi orkade i alla fall dekorera pepparkakshus – jag har lärt mig att en lagom nivå för oss är att köpa färdiga delar, sen bara sätta ihop och dekorera. Köper numer alltid ett var till barnen och så ett eget till mig, det är ju superkul att spritsa och det blir lugnast om alla får varsitt. Det här är nog den julaktiviteten som ALLA barnen tycker är roligast och är mest engagerade i, i övrigt så är engagemanget från övriga tämligen lågt när det kommer till julsaker. Men men, jag njuter i alla fall av den här stunden, fina hus blev det också!
I övrigt så har min sjukperiod resulterar i att rutin som i normala fall inträffar på jullovet har smygstartat redan nu. Det innebär att jag går upp tidigt, antingen pga minsta som vaknat eller pga inte kan somna om med hosta/snuva/huvudvärk. Jag får dricka kaffe i lugn och ro i köket med en bok, och sen till det riktigt lyxiga – en stund fram till det är rimlig tid att göra nåt annat (typ 09 eller så) så kan jag sätta mig och spela tv-spel. Dagtid har jag inte ro, och kvällarna är de flesta spel redan upptagna, så det känns så mysigt att hinna sitta en stund på morgonen, medan det ännu är mörkt ute. Efter det är det lagom tid att gå ner och byta hönornas is mot ljummet vatten och att förbereda ”gröt” till grisarna. Det går åt en del mat extra till alla nu för att hålla värmen, och nu är malen så frusen att inte grisarna kan böka heller. Ifall nån undrar så kan jag tala om att det inte är ekonomiskt lönsamt med typ några djur, ens om man får ägg eller potentiellt kött av dem…. Men det är ju inte den stora anledningen till att ha djur heller.
Det har inte funnits vare sig tid eller ork att skriva här på några dagar nu, men jag måste ju ändå gå tillbaka lite och säga att vi firade vår fina O på hans 16-årsdag i lördags, såklart! Han firades med semlor, nytt liggunderlägg till scouterna, middag på Rosegarden och såklart viktigast av allt – anmälan till handledarkursen för att få börja övningsköra!
Det är ju likadant för alla föräldrar och alltid varit, men fattar inte att han är så stor att han ska köra bil… Men det kommer nog gå kanon, han är lugn och trygg i sig själv (i alla sammanhang faktiskt) så jag är inte orolig även om det kommer kännas ovant.
Så himla roligt det är nu förresten, att kunna ha en helt annan nivå på samtal när ens barn blir så här stora? Det kommer kloka insikter och emellanåt känns det faktiskt som liiiiiite vett från oss föräldrar också ramlat in. Är så stolt över honom!
Kryper ner i min säng i ett sovrum som stinker lök – Filip sover i Tobbe säng pga att han är så hostig, och löklukten kommer från den skål med lök och kokande vatten som står bredvid sängen i fördjupning om mindre hosta i natt. Har aldrig tidigare varit med om att han fått krupp mer än en gång/natt per sjukdomstillfälle, men nu är det tre nätter i rad han fått det. Inte super-illa, men ändå, han blir ju ledsen och rädd och ingen av oss får sova.
Älskar att städa och diska gör han med, förutom på sitt eget rum…
Jag har fått lite av hans förkylning med tror jag, mest snuva och dunkande huvudvärk, inget värre.
Han är så himla rolig, den här lille mannen. Pratar så mycket och är så uppmärksam på saker som inga barn brukar se. ”Titta mamma, vilken ljuvlig solnedgång”, kan det låta. Så mycket humor med, listig och underfundig är han! Och ibland bara rasande motvalls, såklart.
Må vi båda få en god natts sömn, med lök och allt!
I natt fick Filip återigen krupp och efter en attack tidigt på morgonen så blev det så att vi båda vaknade runt 05 ungefär. Han har ingen feber idag och känns lite piggare, men har en ful hosta och är riktigt hes. EN av oss är i alla fall väldigt trött efter natten och morgonen…
Men vi har haft en rätt härlig dag, vi gick runt ute och skrotade lite, plockade lite i stallet och sen gick vi upp på kullen och plockade gran- och enris precis innan regnet kom. Som vanligt när man går runt här ute så har jag två trogna följeslagare, vet inte om ni ser den andra här nedan?
Det var så fint ljus precis innan det började regna!
Hade sån himla lust att pyssla, så jag gjorde årets vinterkrans. Halmringen var inköpt sedan tidigare för typ inga pengar alls, och riset är ju ”mitt eget” så det blev ett exemplariskt billigt pyssel. Är inte så värst petig heller så det gick nog på 5 minuter att binda ihop kransen – med tjocka handskar för enris är stickigt!
Voilá, långt ifrån perfekt men duger gott för mig!Så länge det inte är röda band i eller så, så tycker jag att man kan ha en grön krans hela hösten/vintern
Hade verkligen ett sånt himla sug efter att göra mer kreativa saker med händerna (SOM jag saknat det!!!) så jag spenderade en lång stund med att leta efter mina gamla målargrejor – utan resultat dock. Däremot hittade jag min låda med stickgrejor sedan jag stickade Lovvikavantar, så jag började lite planlöst sticka typ en halsduk. Insåg dock att den nog blir för bred (och tjock, hade bara lovvikagarn), men det var kul att sticka en stund ändå liksom.
Nu ikväll var det så fint ute när jag skulle hämta Lukas från pingistävlingen, nästan fullmåne och här ute blir den SÅ vacker! Blir ju tyvärr inte alls så fin på bild, men kunde inte låta bli ändå.
Nu ska hon gå och lägga sig snart som var uppe vid 05, hoppas på en lugnare natt i natt…
godatankar.com 