Inte redo

I år är jag inte riktigt redo för den. Hösten. Jag är inte färdig med sommarens enkelhet och värme helt enkelt. Eller, det är ju ett förenklat svar med…

Det börjar skymma runt halv nio nu, och jag får lätt ångest av det. Det känns tyngre än det brukar att det är på väg att bli mörkt, och jag vet inte varför egentligen.

Jag är inte alls sugen på aktivitetscirkusen som börjar denna och nästa vecka. Alla utom Filip har aktiviteter, och det ska skjutsas och planeras med mat runt omkring vart och en. Mellankillen har just nu flest aktiviteter eftersom han förutom scouter även har fått för sig att han vill testa att spela basket. Det visade sig att Bankeryds basket är närmast, så det blir dit vi kommer skjutsa honom två gånger i veckan. Förutom det ska äldsta till scouterna, maken ska hinna träna och jag och äldsta ska gärna hinna träna med.

Det är lätt att det blir min egen träning som prioriteras bort först, när orken inte räcker till, men det är ju att skjuta sig i foten, det vet jag ju. Helst ska det ju planeras in tid för återhämtning med, och sociala aktiviteter.

Försöker hämta så mycket energi som det går här hemma ändå, ibland är det genom att bara följa en treårings nycker och upptäckarlust, ibland är det att bara sätta alla framför en film och ibland är det genom att gå ut i trädgården och ta tillvara på lite av det goda som finns där. I går hackade jag och frös in nästan 4 kilo tomater, det var väl kanske 1/4 av de som hänger på plantorna. I dag har jag skurit upp gurkor och testar att göra smörgåsgurka, det har jag aldrig gjort innan.

Man skulle ju kunna tro att trädgården var stressande annars, med mycket att ta hand om, men jag har en otroligt tillåtande ambitionsnivå här, jag gör helt enkelt bara det jag känner för. Förutom att vattna då, det måste man ju göra vid behov (vilket det känns som det är jämt).

Ville inte så mycket med det här, mer än att förmedla känslan jag har i kroppen just nu, vilket är att jag håller på att släpas i benen mot hösten och jag försöker spjärna emot i gräset så mycket jag bara kan…

Alltid vi två

I går hände det för andra gången i år – äldsta passade minsta och jag och maken fick möjlighet att gå ut och käka – alldeles själva!

Egentligen är det ju inte själva maten man är ute efter så mycket nu för tiden, för vi äter ganska ofta ute ihop eftersom vi så ofta vi kan äter lunch ihop på något av stans lunchställen. Men just det där, att få komma ut själva tillsammans, ut i en annan miljö och utan något som stör eller som gör att man måste gå (tex att ens lunchtid tar slut), det är ju himla nice ändå.

Inte ett så dumt par ändå va ❤

Just att få miljöombyte gör ju att man pratar om andra saker än man gör hemma, och det ändå som vi efter 21 år tillsammans fortfarande har mycket att prata om, vilket nog gör mig gladast av allt! Att få älta lite skit som man inte kan älta med någon annan och så få förstärka att vi minsann är bäst genom att prata om saker som vi gemensamt tycker funkar bra, det är nödvändigt ibland.

Var vi åt? Det blev Blackstone, så absolut inte dumt. Efter maten blev det en promenad hem faktiskt, kvällen var så pass varm och det var ännu inte kolsvart ute, så det blev en fabulös avslutning av en bra date! Och faktiskt kanske även en bra avslutning på sommaren i sig när jag tänker efter, för nu verkar det som det blir mer höst när man ser vädret framöver….

Inte alls som J-O Waldner

Tänk dig att du står i ett rum på tex 5 kvadrat. I rummet så är det två fönster, så det drar tvärdrag och i rummet så studsar ungefär 5000 pingisbollar runt. Varje boll är olik den andra, både i storlek och yta, en del är taggiga, en del är kletiga och en del är ömtåliga. I det rummet så är ditt jobb att se till att alla bollar studsar i takt och sedan in i olika hål, och till din hjälp har du en hårtork.

Det är den bästa jämförelsen jag kan komma på med hur det varit på mitt jobb de senaste veckorna. Varje enskild boll är en liten, liten skitfråga men efter att ha jagat bollar i ett par veckor är jag heeelt slut och totalt virrig känner jag. Och i morgon börjar skolan, vilket blir skitkul, via zoom, vilket är mycket mindre kul.

Samtidigt som jag skriver detta så medlyssnar jag (för min del andra gången) med maken på Gynning och Bergs senaste podd och eftersom jag är trött (och har tagit ett glas vin) så skrattar jag så jag gråter, det är en så sjuk podd, men jag gillar den verkligen ändå. Vill du veta hur det är hos en Shaman i djungeln på Ibiza eller hur man bäst fångar in en förrymd kanin så är den podden en säker källa till… asgarv. 😀

Jag tror jag hade nån tanke med det här inlägget från början, men det har nog försvunnit i min virriga hjärna nu, så jag kanske helt enkelt bara skulle ta och lägga mig och sova. Kram på er ❤

JO! Men nu kom jag ju på det, jag skulle ju berätta att jag fått en sån fantastisk förfrågan att vara tärna på min första kompis bröllop nästa år! Jag blev sååååå himla glad, det ska bli så fantastiskt roligt bara att få vara med på deras bröllop och nu får jag dessutom vara tärna, känner mig löjligt glad åt det 🙂 Har dessutom fått se klänningen som vi tärnor ska ha (tror vi är 4 tärnor?) och den är superfin :

Ok, NU ska jag typ gå och lägga mig.

Det bästa med sommaren

Eftersom det ju faktiskt varit ordentlig SOMMAR i nästan två veckor så känner jag att jag vill skriva en lista på det bästa med sommaren generellt (inte bara just denna), så att man en rösen, blaskig vinterdag kan drömma om en annan årstid.

  • En strålande sol på blå himmel
  • Allt är GRÖNT!
  • Man får skörda det man odlat i sin trädgård, åtminstone sånt som blir klart under sommaren
  • Eftersom jag insett att jag inte är sååå mycket badkruka ändå så kan man ju ta ett bad, kanske till och med i Vättern!
  • Man får lukta på små solvarma, svettiga barn, som inte på något sätt luktar illa utan bara varmt. (Alltså på ens egna barn, annars blir det ju creepy 😂)
  • När det är sådär varmt och soligt att man liksom bara får ge efter och inse att det enda man kommer orka göra är att sola/vila/bada. Enda gången på året jag verkligen kan göra bara inget.
  • Allt blir enklare. Med lite sol behöver man bara lite mascara, man ser ändå fräsch ut. Man behöver inte ta på ytterkläder när man går utanför dörren och knappt ens ha kläder på sig.
  • Alla är generellt gladare
  • Proseccon smakar som bäst!

Alla årstider har sin tjusning, helt klart, men gemensamt för att de ska bli lyckade enligt mig är ju att det är rätt väder, vilket oftast innebär högtryck helt enkelt. En riktigt kall och snöig vinter, en solig sprudlande vår, en het och solig sommar och en krispig höst. Det kan väl inte vara för mycket begärt, kan vi inte bara bestämma att det bli så? 😁☀

En avslutning som heter duga

Vet ni vad som får avsluta den här semestern där Covid styrt? Jo, först ett besök på Escape House där vi med barnen rockade rummet Mystery, så himla roligt! Därpå en stund i skogen för mig och maken som resulterade i dryga 2 kilo kantareller* (kan det varit ca 4-5 liter) som fick hamna på kvällens grillade hamburgare tillsammans med det som passar kantareller allra bäst – en veteöl! Inte illa!!!

Det fick inte ens plats i en enda stekpanna!!

*Jag har fått ändra min åsikt att jag är dålig på att hitta kantareller, jag är ASBRA på att hitta kantareller, men jag har inga riktigt bra ställen där inte typ 50 andra personer redan letat. TROTS detta har jag ändå hittat 2-3 liter på egen hand i dag, gömda som fasen, och resterande (ok, lite, lite mer än mig, men vem kontrollväger 😉 ) hittade maken.

Sommarträdgården 2020

Jag är lite sådärnöjd med årets trädgård, den kalla våren och sommaren har ställt till det en hel del för mig. Men jag tänkte jag skulle dela med mig av det som gått bra respektive dåligt, om inte annat har jag lärt mig massor (igen) inför nästa sommar… Ska vi börja med det som INTE gått så bra, för att avsluta med en mer positiv ton?

Gurkorna har verkligen inte haft det lätt, den första omgången frös sönder och även om den andra omgången tagit sig så har de INTE riktigt haft de förutsättningar som behövts för en riklig skörd, det har helt enkelt varit för kallt.

Det är nog inte försent däremot, blir det bara varmt och fint framöver så hoppas jag kunna få en någorlunda vettig skörd ändå.

Sen har det blivit väldigt tydligt att jag har ett gäng land som INTE är gödslade nog. Tex har jag försökt så nyzeländsk spenat som ska vara tacksam, men den har typ inte vuxit alls. Min plan är att gräva ner massor med växtmaterial (eller allt jag kan få tag på i alla fall) efter allt är skördat och sedan försöka täckodla för glatta livet för att slippa sätta till icke ekologisk gödning. Kanske att det blir nån påse kogödsel eller så med…

Både min sockerärt och mina märgärtor har helt uteblivit pga jag tror att en hare har varit och mumsat av skotten så fort de tittat upp. Testar nu att odla i krukor i uterummet, men är tveksam till att de ska hinna ge någon skörd – förutom att det är svårare att få dem pollinerade. Därmed är hela basen i det främre landet obefintlig, det skulle vara frodiga ärtor här men är bara tomt (fast det inte syns så väl från denna vinkeln)

På bilden ovan syns även mina tomater, och här MÅSTE jag ju ta lärdom av årets odling. De plantor jag satte ut tidigt fick visserligen tomater tidigt, men dels så blev de tomaterna dåliga och spruckna och dels så har själva plantorna INTE alls hängt med de som fick stå i uterummet i nästan en månad till. Slutsats – ha INTE så bråttom ut med tomaterna! (Eller gurkorna då)

Däremot får vi nog här gå över till det som blivit bra, för kolla in mina kruktomater och de som är satta senare:

Här är det mängder med tomater och plantorna har tagit sig superbra! Dock får man ju se till att gödsla lite här.

På bilden ovan syns i bakgrunden min majs, blandat med Malva (som blev himla fint tycker jag). Här är det liiiite blandat resultat, en del av majsen tog sig inte ordentligt, men av den som har gjort det så verkar jag åtminstone få lite majs på varje planta. Har täckodlat här i dagarna med (bättre sent än aldrig) så hoppas att det ska ge en boost. Potatisen i främre landet har haft det bra, speciellt sommarsorten Connect. Där den är upp-plockad nu har jag sått en ny omgång sallat och lite rödbetor (de senare hinner nog inte ge mer än blast om inte hösten blir lång och varm). Håller även på att förodla lite Mizunakål som jag tänker ska få ersätta potatisen sen.

Framför majs och malva växer vaxbönor, men det känns som de är alldeles för små och sena för att ge skörd… Vi får väl se.

I mitt bland-land där jag HAR tryckt ner en massa växtrester och bokashi har jag satt sånt som blivit över – en tomatplanta, svartkål, mer vaxbönor och så dill (för första omgången lyckades INTE vid tomaterna). Här växer det SUVERÄNT och min svartkål just här har heller inte blivit så angripen trots att den inte står under nät. Bakom syns min fjädervallmo som är SÅ vacker men som blommar SÅ himla kort tid…

Min kål under nät verkar vara ok, har fått gallra en massa eftersom de nog stått för tätt och därmed är det mängder med plantor som inte blivit något med. I en pallkrage hade det nog varit lagom med max 6 st plantor… Den är inte klar än, så jag får utvärdera mer sen.

Jag har tryckt ner svartkål på fler ställen, men där har den nästan blivit helt uppäten. Sen har jag ju odlat pak choi med, först förodlat och sedan satt ut i ganska ”färdigt” format nästan, då har den klarat sig bra utan angrepp och den har växt toppen under täckodling.

Faktiskt så har jag lyckats få en del vitlök trots att jag missade sätta den i höstas och sen inte fick tag i sättlök – jag köpte ekologisk vitlök och den har gett (om än lite små) vitlökar, så helt ok ändå. Har oxå petat ner sättlök lite varstans, DET var bra för de växer dels olika snabbt och sen tar de inte så stor plats. Sallad är också något som växt kanon i årets blöta och svala sommar, så det har vi haft massor. Gott!

Som bonus så visade det sig även gå jättebra att plantera om pioner – om man bara såg till att de planteras om väldigt ytligt (3-5 cm för knölarna bara). Kul! Hoppas på blommor på denna nästa år!

(den högra hortensian är en fin och lite tåligare variant jag fick av maken förra året, den har övervintrat jättefint. Den till vänster är en vanlig ”billig” sommarhortensia som även den övervintrat (i garaget), helt ok men den klår inte den till höger.

Min fina ”Pinky Winky” vid hönshuset har också tagit sig och vuxit till sig, väldigt roligt!

Det var min utvärdering hittills, hoppas väl att en del saker ändå ska kunna ge ett vettigt resultat, men det hänger ju nästan helt på vädret och hur lång hösten/sommaren blir…

Hofsnäs herrgård

Vi gör så gott vi bara kan här nu, för att göra det mesta och bästa av varje dag och försöka få så mycket semesterkänsla som möjligt. I dag mötte vi upp min bror och svägerska på Hofsnäs herrgård – ett för mig helt okänt ställe utanför Gällstad (typ) som visade sig vara en riktig pärla!

Det är ett heltidsprojekt att hålla reda på den här lille filuren, som försvinner bara man blinkar…

Första tanken var att ”OJ, det här här nog både välkänt och välbesökt” när vi kom dit, för det var mycket folk och stora ytor för parkering. Lite snabbt kunde vi se att det ligger på typ en halvö som är ett naturreservat, så det fanns även vandringsleder och sådant, men man kunde även hyra eka på herrgården, för intill området låg en jättefin sjö och det fanns både stora gräsytor för picknick och en fin badstrand.

Lycka när man får ett eget metspö (utan krok)

Vi var där hela dagen, så vi hann både käka lunch ur deras bistro-meny och fika, båda delarna var riktigt bra. Herrgården ligger ungefär en timme från Jönköping, men tar man en heldag så var det väl värt restiden ändå.

Vi hade laddat med både kubb och badkläder, så det gick bra att fördriva tillräckligt med tid för att vi skulle hinna umgås och prata med.
Fin badplats!

I morgon har jag bokat in ett rum på Escape House åt oss och de stora barnen, som någon form av final på semestern. Men ändå, det känns i hela magen att jag inte riktigt är färdig med semestern, fast på måndag är det ändå dags att börja jobba. Mini ska på dagis och mellangrabben på Fritids för en dag (sen ska han på sommarläger resten av veckan) och maken börjar jobba han med.

Jag är inte riktigt med på det här – att man bara rycks med i ett ekorrhjul man liksom inte riktigt har kontroll över. Men så är det väl. Så, nu tänker jag dra nytta av dagens faktiskt varma väder och sätta mig på altanen med ett glas rosé tror jag bestämt. Hoppas ni får en skön helg, oavsett om det är den sista på er semester eller ej!

31:ans glass och kök

Den här lilla godingen har legat på min lista länge nu, eftersom de flera år vunnit pris för Sveriges bästa glass, men eftersom det ligger nästan vid Omberg och alltså en knapp timme bort så har vi inte direkt haft vägarna förbi. Förrän nu, då.

Mina förväntningar var ju himla höga, ska sägas, och det var en låååång kö så det verkar vara riktigt populärt. Glassen var jättegod, väldigt len och smakrik och inte isig alls, men jag saknade lite roligare smaker? Alla grundsmaker fanns där, det mest exotiska var nog sen saffran (tog jag), spunnet socker (gick bort pga sin giftblå färg) och kanske typ After Eight? Inte superspännande med andra ord, och när det numer görs bra gelato lite varstans i mer närliggande trakter så kommer vi nog inte åka upp dit igen, om vi inte har vägarna förbi av andra anledningar. Jag saknade liksom känslan av att ”åh den där smaken bara måste jag prova”! Men som sagt, gott och välgjort, så kanske är det bara jag som är kinkig.

Filip fick Vit Choklad, men där är den ifrån Italienska glassfabriken i Jönköping hästlängder före.
Jag tog saffran, väldigt god och smakrik.
Maken tog Bounty och så After Eight. Liksom gott fast inget som man tappade andan över.

Känslan sista semesterveckan

Jag använder ju den här bloggen som min terapi, på ett sätt. Försöker alltid formulera det som far runt i mitt huvud som ett blogginlägg, och det hjälper liksom till med att sortera tankarna. Men nu är det så himla mycket olika tankar och känslor, så jag har gått i nästan en vecka utan att få nån vettig ordning på det, så här kommer ett jäkla hoppigt, men ärligt (och gnälligt), inlägg…

Min första tanke är ångest. Inte för att jag inte trivs med mitt jobb, men jag ÄR INTE FÄRDIG med att ha semester och framförallt undrar jag vad som hände med SOMMAREN? Ni vet, apvarmt, soligt, svettigt, ljumna kvällar och en lätt rödtonad solbränna? Var är vårt inköp av årets vin och rom som brukar inhandlas på Citti i Lübeck? Jo men just det, vi kom ju aldrig utomlands i år… Så jävla bortskämd kommentar, men jag kan ju samtidigt inte blunda för att just den detaljen gör att själva känslan av semester inte riktigt har infunnit sig. Jag är INTE redo att börja jobba på måndag, känns det som.

Helt ärligt är jag dock nöjd med att vi verkligen gjort det bästa av situationen, vi har hittat på en massa trevliga saker som jag är så himla glad för, men min kropp och hjärna är ändå väldigt förvirrade… Är det semester, eller bara lite långledigt? Var det sommaren, det som var i slutet på juni där när vi badade? Vart är mina bikiniränder?

I dag har HELA familjen varit på så jäkla dåligt humör dessutom, från minst till störst så har vi tjurat, fått utbrott och bara varit SURA hela dagen. Alltså man får ju bara acceptera att det blir så ibland. Av de MÅNGA saker som gjort mig sur i dag är en av dem en blandning av att vara så LESS på att det fortfarande finns kvar en massa jävla tankar om att man nog borde hålla igen nu eftersom kläderna minsann sitter åt efter semester blandat med en känsla av att jag är rent FÖRBANNAD på att en ska behöva tänka så. Det är ju FAN INGEN som bryr sig om jag blir lite rundare eller inte?!

Alltså, det enda man gör är ju att äta och dricka goda saker för att få lite mer känsla av semester.

Jag är sur på att jag redan har jobbångest med, det är ju nästan en vecka kvar och jag vill INTE slösa bort den på att ha ångest om nåt som liksom kommer ändå? Jag VILL se fram emot att vi ska träffa brorsan på torsdag (vilket jag också såklart gör) och ha en riktigt bra vecka bara – så sluta tänka så jäkla mycket?!

Jag vet att det kommer kännas mycket bättre i morgon, det är sällan mitt dåliga humör håller i sig så länge. Då ska vi iofs städa för att slippa göra det under de sista dagarna av semestern, som dessutom verkar bli fint väder på. Så, nu ska jag bara komma på vad vi ska hitta på den sista tiden… Vad gör ni?? Dags att börja jobba snart med?!?

(Jag är medveten om hur jävla bra jag har de, vilket innebär att jag oxå har dåligt samvete för att jag är förbannad, vilket verkligen tillför något…)

Omberg

Har tänkt åka hit ett tag nu, för jag har hört att det ska vara så fint, så i går satte vi oss i bilen och åkte den knappa timmen hit. Kommer ihåg att mina morföräldrar åkte dit ibland, men har aldrig varit där själv, men mina förväntningar var ändå rätt höga (tyvärr, kanske).

Kuperat är det ju, så det var bra att mini satt i ryggan ibland, fast jobbig för mig (puh)

Alltså jag vet inte, det var rätt dåligt skyltat, väldigt få och trista grillplatser, svårt att hitta och tja… Miljön och så var ju fin, men liksom inte som jag förväntat mig? Eller så missade vi något… Vi gick Ellen Keys led som skulle vara 6 km, men kortade av den lite eftersom vi gick med Filip.

Det jag gillade var att det var steniga naturstigar, det är lite roligare att gå när det är så och såklart var bokskogarna vackra. Eller alltså, jag vet inte, men jag åker nog hellre till tex Strömsbergskogen eller Västanåleden om jag vill ha liknande natur, och till Grännaberget för utsikten, eftersom det ändå är ganska långt till Omberg. Kanske var vi bara inte på humör, eller så valde vi fel led, i vilket fall kommer jag nog kanske inte återvända på ett tag när det finns vackrare leder närmare Jönköping…

Svårt att hitta vart lederna började och slutade, och vi hittade inte grillplatserna som var utmärkta på kartan i flera fall. Trots expert-hjälp med kartläsningen!