Kanot i Kyrkekvarn

Eftersom jag har varit allmänt deppig över att sommaren inte är direkt somrig, så har vi försökt fylla på med så mycket aktiviteter jag har kunnat komma på, och i går så tog jag med hela familjen (förutom O som är på scoutläger) och så paddlade vi en sväng i Kyrkekvarn.

Bäst att hålla ett stadigt tag i regnjackan när det ska plaskas i vattnet.

Det var lite av en chansning med Filip, men han är ju betydligt lugnare nu för tiden så det gick hur bra som helst. Ute älskar han ju att vara med, så det var inga sura miner på någon faktiskt! Kallt för att vara en dag i juli var det ju, men vi var redo för ett regn (som faktiskt inte kom) så vi klarade oss bra ändå. Vi paddlade norrut på Tidan, i sisådär 30-40 minuter, innan vi hoppade i land och grillade en stund. Lagom långt för oss, kändes det som. Kan varmt rekommenderas! Har man större barn så skulle jag nog välja kajak, för det är ännu roligare…

Det är väldigt mysigt att paddla i Tidan!
En glad L som fick blått hår häromdagen när han och jag fick ett infall. Sötfis 🙂
Och så den här lilla mannen i mitten av kanoten med!

Jag är glad över min blogg, för när det känns som vi inte gjort nåt på semestern så kan man klicka sig bakåt och hitta en massa små guldkorn ändå!

Bankerydsleden

Ni som följer mig på instagram (@LindaGladh) har nog sett att det varit en hel del aktivitet där det senaste dagarna. Här släpar det lite, dels för att jag vill hinna sitta ner och skriva men även för att jag vill hinna få in lite bilder från den riktiga kameran med. Men vi börjar med gårdagen…

I någon blandning av straff för mitt fruktansvärt dåliga och tjuriga humör i måndags kombinerat med välbehövlig egentid fick jag för mig att vandra Bankerydsleden. Nu hade jag ju fått för mig att den var 2 mil lång och att jag tänkt att om man struntar i att gå den lilla svängen ovanför kyrkan så blir den nu bara typ 15 km, men det var ju lite fel. Satan vad lång den leden är, tydligen 24,5 km men den kändes nästan ännu längre. När jag var i trakterna runt Risbro-dammen och hade haft blåsor på tårna den senaste timmen gav jag faktiskt upp och bad att bli hämtad – men jag känner inte att mina 14 km var ett nederlag ändå. Det var däremot himla längesedan jag vandrade mer än ett par kilometer med barnen, senast var nog när jag var i toppform och nu är jag mer i soff-form, så jag hade absolut glömt hur jobbigt det blir efter ett tag.

Så här ser ju hela leden ut…
…och så här långt kom jag, innan jag gav upp.
Tyckte nog ändå jag knatade långt, så jag känner mig inte besviken 🙂
Lite ruiner och annat smått att kolla på.

Men, det var än ganska omväxlande led att vandra – bitvis tämligen kuperad och andra bitar på landsväg, med allt från tallskog till åkermark. Vädret var också omväxlande, så att säga, från störtskurar till sol, så regnjackan åkte av och på ett antal gånger. Jag hade dessutom plockat med kameran, fasen vad kul det är att fota lite ändå.

Det fanns mängder av blåbär…
…så jag mumsade i mig ett helt gäng nävar.

Lite sur på mina dumma fötter som måste ha vuxit en halv storlek efter Filip och därför klämde mina vandringskängor mer än de borde – har ju som sagt bara gått kortare sträckor på sistone. Kände mig lagom snygg när jag haltade runt här hemma med stela ben och ömma fötter sen, gud vad gammal man kan känna sig ibland då.

Morgonlugn

Jag är helt klart en morgonmänniska. Det innebär dock inte att jag vill gå upp jobb-tidigt (05:30) alla dagar, men en lagom sovmorgon är för mig till senast kl 08. Mina stora pojkar är olika, O är en kvällsmänniska ut i fingerspetsarna, men har ändå svårt att sova på morgonen, så det är sällan han sover längre än till 09. L är som jag morgonpigg och går nästan alltid upp runt 06:30, äter lite frukost och kollar Netflix.

Med Filip vet jag inte än, han har ju däremot faktiskt den goda smaken att rätt ofta kunna sova till runt just 08 på helgerna, vilket är MAGISKT när man haft två barn som velat gå upp vid 04…

I morse blev det lite annorlunda däremot, för i natt blev Filip sjuk. Han har gnällt och gråtit hela natten, vi har försökt gissa oss till vad det kunde vara som var fel, men nu på morgonkvisten hade han helt klart feber. Ingen av oss vuxna har därmed kunnat sova typ alls, så dagen kommer nog bli rätt seg. O och jag har träning vid 10, jag hoppas att en Ipren ska bota min egen huvudvärk efter natten och att en kopp kaffe ska rädda resten, för vi har inte tränat på en vecka och jag har ont i axlarna.

Filip mår nu helt ok efter lite Ipren, och sitter nu och kollar Bamse. Själv har jag lyxmat till det med att sätta mig på min absoluta favoritplats för frukost på sommaren, nämligen i soffan här:

Det är skugga här ett litet tag till, men plattorna är ändå varma mot fötterna och det är nästan helt vindstilla. Det enda som verkligen stör är ljudet av bilar utanför, det är banne mig halva anledningen till att jag vill flytta ut på landet. Det har inte stört mig på alla år innan, men nu så längtar jag så himla mycket efter lite tystnad. I övrigt sitter man himla bra här, jag har nyss släppt ut hönorna för dagen och ställt för de kompostgaller som skärmar av mina land från dem – för att de inte ska gräva upp alla mina grönsaker och äta mina bär.

Att sitta ute och äta frukost i bara ett linne eller klänning är det enskilt starkaste kopplingen till att det är semester som jag vet. Bara genom att sitta här på min egen altan, barfota och känna värmen som helt klart kommer dominera i dag, gör att jag liksom samtidigt känner alla de tillfällen då jag suttit i ett hyrt hus i antingen Frankrike eller Kroatien på semestrar vi haft, druckit kaffe i tystnaden och slött börjat planera dagen. Just den lilla stunden innan något ska presteras, innan någon vill ha hjälp och uppmärksamhet, bråk ska avstyras, mat ska göras och planeras, den är bara min. Och den är värd så himla mycket. Tex hinner man sätta sig och reda ut huvudet genom att blogga 🙂

Från den här altanen i Senj i Kroatien hade vi den vackraste utsikt man kan tänka sig, alla tider på dygnet, men morgon och kväll var otroligt spektakulärt:
Här kan man säga att det var lugnt med, vi bodde ju helt själva på en bergssluttning.

I går fick jag ett sånt vansinnigt längt efter att åka till Kroatien igen, det blev ju lite stukat efter att Filip blev sjuk den sista semestern där och sedan dess har jag liksom inte orkat tänka att vi ska åka så långt. Men nu är han större och kanske att man ska våga boka något till nästa år? Tills dess kanske man kan hoppas på att det åter är fritt att åka inom EU och att det inte finns restriktioner av den arten att de hindrar en bilsemester. Jag längtar efter känslan när man sätter sig i en fullpackad bil och ska söderut, känslan av att man närmar sig havet och sedan varma morgnar i ett land som är så himla vackert och både lika och annorlunda mot Sverige. Vi får väl se, kanske att det kunde få bli så, till nästa år… Fast om det är något man lärt sig i år är ju att man inte kan lita på att saker blir som planerat – men utan planer kommer man ju heller ingenstans. (Vill du läsa om våra semestrar finns de under länken ”semestrar” i menyn)

Längt efter vackra stränder med klart havsvatten.

Vad längtar du efter, den här sommaren?

Edit: Det här inlägget skulle jag lagt ut i morse, men såklart hann jag inte få det klart. Vi har faktiskt varit vid axamo, på baksidan där man kan vara helt själv, och badat en stund. Även Filip, känns på ett sätt konstigt att dra iväg men någon som är sjuk (vi har inte varit i närheten av någon annan), men det kändes samtidigt som enda sättet att svalka ner även honom på lite. Här hemma är det stekhett.

Hej då, sandlådan!

Nu så sa ju både SMHI och YR.no att det minsann inte skulle regna förrän i kväll, så i brist på annat så satte vi igång med projektet att förvandla sandlådan till ett land. De få minuterna per vecka som Filip har suttit i sandlådan motiverar liksom inte att den är kvar helt enkelt.

I samma veva fick vi montera ner en gammal trälåda som vi haft en av de fantastiska pionerna i, av den enkla anledningen att den höll på att vika ihop sig helt under sin egen tyngd, det var ingen rejäl låda från början ens. Pionen fick flytta över till en fin kruka i istället, eftersom det tydligen är en myt att man inte ska flytta pioner, det är bara viktigt att de planteras väldigt grunt.

Börjar bli så grönt och fint ute nu, och jag har kruktomater(som den på bordet lite överallt!

Blev riktigt bra – i sandlådan behöver vi sätta till ett par säckar jord naturligtvis, sen funderar jag på att helt sonika så ett par påsar sommarblommor under tiden jag funderar ut vad jag ska ha för perenner där – för det blir nog perenner för att väga upp mot allt som odlas i trädgården annars.

Fick bara bli lite halvklasser mobilbilder, hade ingen lust att gå ut i regnet.

Fick sån sjuk lust att bara röja runt med nånting, men kunde som tur var ta ut lite av den lusten utomhus mellan skurarna nu då, för här inne finns det liksom inte så mycket att ta tag i (åtminstone inte som är gjort på en dag).

Nu är det två veckor kvar till semestern, och jag längtar!

Sommaraktiviteter

Det blev en oväntat trevlig midsommar i går, när vi bjöd in familjen till en av Lukas kompisar som också visade sig stå utan planer. Innan dess hann vi med en runda till stadsparken med lek och glass för barnen, såklart sill-lunch med egenodlad färskpotatis (var lite orolig att den inte skulle vara klar nog, men det gick att få ihop till oss fem utan några större problem), och sen då lite grillning med sällskap på kvällen. Najs!

Lekparken är ju bara rolig en kort stund…
…men i den stora labyrinten, där kan man jagas…
…och jaga, en lång stund!

Jag invigde min nya kjol från Åhléns, som jag blev lite kär i så fort jag såg den – är väldigt glad att jag köpte den!

I dag gör vi inte så mycket i regnet, skrotar mest runt och så. Däremot har vi faktiskt skrivit ihop en liten lista på saker vi skulle kunna hitta på i sommar, bra att ha när fantasin tryter och man inte har något att göra. Tänker att kanske någon mer kan ha glädje av lite tips inför sommaren, så här är årets lista (högt och lågt). Bidra mer än gärna med egna tips!

Det var det vi gemensamt kom på just nu, kanske gör vi en tredjedel av sakerna, det har ingen betydelse, bara man kommer på nåt att göra när man vill göra det!

Kanske man skulle göra om sandlådan till ett land för perenner? Är ju himla svag för sånt man kan äta dessutom… Vad saknar jag i trädgården? Kanske hallon? Kanske nypon??? Fast det sistnämnda är vackert vid blomning så är det ju en trist buske i övrigt. Får nog bli något annat.

Trädgården före midsommar

Nu äntligen börjar det hända lite trädgården, efter en långsam och kall start. Vi njöt för fulla muggar av sommarvädret i helgen, och jag passade på att gå en runda och fota lite.

Jag gillar verkligen vår altan. Det stora parasollet är årets tillskott (från IKEA) och gör att middagar på altanen blir lite mer behagliga.
Vår klinkrade altan är dessutom ännu bättre än vi vågat hoppas på, lagom varmt även mitt i solen och inte så kallt som jag var rädd för på tex morgonen. Superenkel att underhålla med! Soffgruppen håller däremot på att falla i bitar dessvärre… =/
Vid hönshuset blommar en av pionerna, är så glad över att jag nu fått blommor på den!
I grönsakslandet är det ännu inte så frodigt, men trots att tomatplantorna ser lite rangliga och skruttiga ut så producerar de ändå tomater, och det får ju vara huvudsaken

Lämnar man den övergripande dokumentationen så finns det mycket vackert att krypa nära! Vad sägs tex om att pionen ni såg vid hönshuset som är mörkt persikofärgad verkar ändra färg efter ett tag och blir skirt vit-rosa?

Så himla fin!
I smultronlandet ger MÄNGDER med blommor hopp om en rik skörd framöver.
Björnbärens blommor är nästan löjligt skira och de blommar över på ett par minuter känns det som.
Den står i en kruka mitt på altanen och ger lite grönska åt den stenlagda altanen.
På äppelträden är det så vansinnigt mycket knoppar att det liksom inte går att beskriva, vi kommer få gallra bort nästan 80% gissar jag för att trädet ska orka hålla upp sig självt hjälpligt – och då är det ändå ett kraftigt äppelträd!
Jag tror att krusbären kan bli ett av de bär som mognar först i trädgården, möjligen ihop med vinbären som också ligger långt framme.
Och sen tomater då, i alla former. Här är det plommontomater…
…här är det krukmakaren tigrette…
och som vanlig tomat har vi Promyk och Ace.
I mitt gurkland har jag satt ut ett gäng nya plantor till druvgurkor, de förra tvärdog och lämnade mig med bara 3 av 9 plantor. Men jag har förhoppning om dessa, de verkar klara utplanteringen bra! Täckodlingen får agera lite solskydd med så här i början.

Det var en liten kik på hur det ser ut på baksidan just nu, eller delar av den i alla fall.

Borås djurpark

I dag passade vi på att göra en riktig sommarutflykt, vi åkte till Borås djurpark för att fira att det är sommarlov (ja inte för oss vuxna, men för barnen). Tycker det är himla mysigt med djurparker (i Sverige, där det känns som djuren har det bra) på ett liksom lite vilsamt sätt. Det är ingen jättespänning, inte en massa stoj utan man traskar liksom runt i lagom takt. Tittar på djur, jagar skator, leker med pinnar och äter glass, i bland behöver det inte vara mer komplicerat.

Vi har sett en massa fina djur:

Alla barnen var med och ALLA inklusive vi vuxna hade en väldigt trevlig dag, inte minst tack vare det perfekta vädret med strålande sol och en precis lagom temperatur. Sist vi var här var Filip typ 3 månader, det var mer lagom att åka hit nu med honom kan vi väl säga (men de stora hade så klart glädje av båda besöken). Det var dessutom Corona-anpassat på så sätt att man måste förboka sin biljett, vilket gjorde att det var en alldeles lagom mängd folk dessutom. Bara minut-långa köer till glassen och alla djur man ville se gick att gå fram till. Det vara bara ap-huset som var stängt, och av oklar anledning tyvärr även den lilla vatten-lekparken.

Man fick sitta i en stor traktor…
…och en liten! Snacka om glädje!
Lite medhavd smörgåstårta satt fint.
Innan vi klappade bondgårdsdjuren.

Filip var nog ändå den som hade allra roligast i dag, och det i sin tur hade ju vi andra roligt åt. Bäst av allt var ändå dinosaurerna, som iakttogs med någon form av skräckblandad vördnad och förtjusning!

Man kan ana en viss skepsis.
Glass och belgiska våfflor blev det till fikat minsann.
Och mängder med vatten.

En riktigt bra dag helt enkelt!

En ny vardag i pandemi-världen

Alltså, livet rullar ju på här som överallt annars, och Covid19 är ju numer en ständig aktualitet. Ändå tycker jag att det kommer över en som i vågor, hur man själv och saker runt en påverkas.

Jag tänker att man (=jag) måste hitta ett bra sätt att liksom leva i det här nya, utan att hela tiden gå och liksom vänta på att det ska ”gå över”. Tänker att det nog kommer vara ungefär samma förutsättningar hela året som det är just nu? Samtidigt kan jag inte påstå att mitt (eller vårt) liv är SÅ påverkat när jag ska försöka sätta ord på det, samtidigt som ALLT känns påverkat samtidigt?

Vi jobbar ju på som vanligt ungefär, med skillnaden att maken jobbar hemifrån. Barnen går i skola, dagis och fritids (förutom äldsta som går varannan dag i skolan och har distansundervisning varannan dag). Deras scouter pågår som vanligt, fast utomhus och utan stora samlingar. Min och äldstas träning är till stor del inställd så vi tränar själva på gym ungefär 2 dagar i veckan, där det absolut inte är någon trängsel. Jag inser att vi har himla tur som båda har fullt upp på jobbet (än så länge), ingen är sjuk och ingen är vare sig permitterad eller varslad, även om en mild oro ändå finns där eftersom uppenbarligen allt kan vända om utan förvarning.

Men det är ju det här med att träffas och umgås som blir knepigt dagligdags. Det som oroar mig mest är att smitta nån (fast man inte är sjuk själv) som i sin tur kan bli riktigt sjuk, såklart.

Sen var det ju det här med semestern. Vi lär väl inte kunna bila till Tyskland kan jag inte tänka mig? Det innebär att vi i så fall (som alla andra) kommer att vara hemma hela semestern. Tack och lov att vi har hus och trädgård, men jag måste ändå hitta ett sinnestillstånd där jag inte klättrar på väggarna för att jag vill GÖRA saker. Svårt när det strider mot ens personlighet, trots att kraven på aktiviteter inte är särskilt avancerade.

Inga vingårdar…
Inga nöjesparker…
…och ingen tysk rom?

Tänker hela tiden lite fel, känner jag. ”Ja men det kan ju bli gött att vara hemma med, bjuda över kompisar och hänga över en drink…. nä visst nä, man ska kanske inte hänga ihop så mycket ändå?”.

Lite aktiviteter kan man såklart göra, bada, göra utflykter i skogen och sånt, men annat? Tycker det står lite still i huvudet.

Sen tycker jag ändå att det finns positiva saker med hela pandemin. Att ett i allmänt alldeles för högt tempo till vardags nu tvingas sänkas drastiskt av de flesta, att folk förstår och accepterar att inte allt går att ordna lika fort. Det känns generellt bra att den sjuka konsumtionshetsen fått en kraftig inbromsning och att man kanske ser och prioriterar de ”verksamheter” som verkligen är viktiga för samhället. Att det får vara orimligt att en flygresa över hela Europa kostar 300 kr och att åka på weekendresor 3 ggr om året (talar INTE om mitt eget liv nu ska tilläggas) kanske inte heller är helt självklart. Men allt som ändras är såklart jobbigt och ovant, det ligger väl i mänsklighetens natur.

Det är svårt att förhålla sig till denna verkligheten som på en gång känns precis som vanligt och samtidigt väldigt främmande? Hur resonerar du? Ska också säga att jag undvikit att skriva så mycket om Corona, eftersom jag tycker det är svårt att få med en helhetsbild, det finns lika många infallsvinklar och viktiga saker att reflektera över som det finns människor, känns det som. Men det här, det är mina tankar just precis i dag, i den här stunden. Sen finns det tusen aspekter till på hur priviligierade vi är här, och hur hårt det här kommer drabba de som har det sämst, men det är inte en debatt jag tar här.

Semesterplanering 2020

Ok, nu har vi nog landat i ett av årets viktigaste beslut – nämligen det om VAD vi ska göra och VAR vi ska spendera semestern. För några år sedan var det mycket enklare, jag visste rätt tydligt vad jag ville, men de senaste åren har varit någon form av inre kamp med att komma på vad jag vill göra. Jag skriver ”jag”, självklart är det inte JAG som bestämmer vad vi ska göra på semestern, men det är nog nästan bara jag som har åsikter, övriga familjen hakar mest på. Så ja, organiserande och planerande står jag för till absolut största delen. I år får vi dessutom ta hänsyn till att båda de stora grabbarna vill åka på scoutläger i början av juli, så de försvinner 7 respektive 4 dagar där och vår gemensamma semester får läggas därefter.

Men det är svårt med planering nu, mest pga Filip. Det blir speciellt tydligt nu när vi varit lediga över julen och han är rent ut sagt en PEST! Han är inne i nån underbar period där han TOTALT skiter i att vi säger till honom om saker han inte får göra och står helst och gapskrattar samtidigt som han slänger saker i golvet och vi skriker åt honom medan vi springer fram för att rädda saker/plocka undan honom. Extremt o-charmigt och vi längtar lite till dagis just nu faktiskt, hur hemskt det än må låta.

Det är väl i år med som det blir riktigt jobbigt att ha med honom (ja såklart roligt med, ni fattar), sen räknar jag med att det ska gå att prata med honom lite mer. Men det begränsar ju alternativen – jag tror inte jag orkar bila ner till medelhavet med honom i år, och jag vägrar åka på charter (åtminstone som huvudalternativ på semestern). Kompromissen blir något som liknar det vi gjorde förra året – vi kommer bila ner till norra Tyskland, närmare bestämt Lüneburger Heide. Vi brukar alltid ta ett par nätter här på hemvägen annars, gå på Heide Park och så, men vi har sett att det verkar vara rätt mycket turister här runt så nu har jag googlat runt lite. Här finns förutom en inomhus-skidbacke även äventyrsbad, typ 4 höghöjdsparker, en barfota-park, äventyrslekparker och en hel del vandringsleder. Alltså typ allt vi kan tänkas vilja ha tillgång till en semester, förutom havsbad – men det tänkte vi ta på hemvägen och stanna vid Heiligenhafen.

Tänker att vi ska ta typ 6 övernattningar i Heide, så jag har börjat skicka ut förfrågningar via mail till ett gäng Gasthaus. Om man inte måste ha ett av få familjerum så är det oftast inga problem alls att få övernattningar i juni/juli upplever jag, men nu när vi är 5 pers så måste vi vara ute i god tid. Det är dessutom SÅÅÅÅ skönt när allt är bokat, bestämt och klart! Därefter kan jag gärna kolla sevärdheter och småplanera, men just innan bokningarna är klara så tycker jag det är påfrestande och jobbigt.

Vackert är det där omkring, bild lånad härifrån!

Det finns två fördelar med den här typen av semester med en dåvarande 3-åring med, det går att ta sig hem på en dag om nåt händer och det går i princip utan problem att avboka hotell och gasthaus ganska nära inpå. Med tanke på vår semesterhistoria och sjukdomshistoria med barnen de senaste åren känns det bra.

Vi älskar ju alla nöjesparker, men den här gången tar vi gärna inte ambulans härifrån tack.

Vill du förresten läsa om våra tidigare semestrar så finns det en helt egen rubrik om det här ovan, där finns det även lite bra tips!

En bi-sak

Blir så väldigt glad när jag går runt i min trädgård och det surrar och fladdrar överallt i rabatterna. Vi har fjärilar i mängder och likaså bin, men som tur är verkar vi inte ha så mycket getingar. Inte för det hjälpte Filip som fick ett bi-stick på örat häromdagen och blev jätteledsen, men generellt är ju getingar mycket jobbigare än bin. Extra skönt med många bin när man pratar om hur mycket de har minskat i världen, jag håller på och jobbar ihop ett inlägg om vad jag tänker om miljön framöver som jag ska skriva när jag orkar, men allt man kan göra som underlättar för bin och insekter känns ju bra!

Det vi har mest av är såklart nässelfjärilar, men vi har även haft ett par gigantiska påfågelfjärilar med, så vackra! Har dock inte lyckats fota någon…
Min rabatt med blandade sommarblommor gör inte bara insekter lyckliga utan även mig, det är så himla vacker oordning jämfört med en prydlig rabatt!
Min röda kärleksört klamrar sig fast i en rabatt där den nog egentligen inte trivs, så den är lite tanig. Men jag är glad så länge den lever och sakta växer!
Det verkar vara mina Zinnior som lockar flest fjärilar.