Kryper ner i min säng i ett sovrum som stinker lök – Filip sover i Tobbe säng pga att han är så hostig, och löklukten kommer från den skål med lök och kokande vatten som står bredvid sängen i fördjupning om mindre hosta i natt. Har aldrig tidigare varit med om att han fått krupp mer än en gång/natt per sjukdomstillfälle, men nu är det tre nätter i rad han fått det. Inte super-illa, men ändå, han blir ju ledsen och rädd och ingen av oss får sova.
Älskar att städa och diska gör han med, förutom på sitt eget rum…
Jag har fått lite av hans förkylning med tror jag, mest snuva och dunkande huvudvärk, inget värre.
Han är så himla rolig, den här lille mannen. Pratar så mycket och är så uppmärksam på saker som inga barn brukar se. ”Titta mamma, vilken ljuvlig solnedgång”, kan det låta. Så mycket humor med, listig och underfundig är han! Och ibland bara rasande motvalls, såklart.
Må vi båda få en god natts sömn, med lök och allt!
I natt fick Filip återigen krupp och efter en attack tidigt på morgonen så blev det så att vi båda vaknade runt 05 ungefär. Han har ingen feber idag och känns lite piggare, men har en ful hosta och är riktigt hes. EN av oss är i alla fall väldigt trött efter natten och morgonen…
Men vi har haft en rätt härlig dag, vi gick runt ute och skrotade lite, plockade lite i stallet och sen gick vi upp på kullen och plockade gran- och enris precis innan regnet kom. Som vanligt när man går runt här ute så har jag två trogna följeslagare, vet inte om ni ser den andra här nedan?
Det var så fint ljus precis innan det började regna!
Hade sån himla lust att pyssla, så jag gjorde årets vinterkrans. Halmringen var inköpt sedan tidigare för typ inga pengar alls, och riset är ju ”mitt eget” så det blev ett exemplariskt billigt pyssel. Är inte så värst petig heller så det gick nog på 5 minuter att binda ihop kransen – med tjocka handskar för enris är stickigt!
Voilá, långt ifrån perfekt men duger gott för mig!Så länge det inte är röda band i eller så, så tycker jag att man kan ha en grön krans hela hösten/vintern
Hade verkligen ett sånt himla sug efter att göra mer kreativa saker med händerna (SOM jag saknat det!!!) så jag spenderade en lång stund med att leta efter mina gamla målargrejor – utan resultat dock. Däremot hittade jag min låda med stickgrejor sedan jag stickade Lovvikavantar, så jag började lite planlöst sticka typ en halsduk. Insåg dock att den nog blir för bred (och tjock, hade bara lovvikagarn), men det var kul att sticka en stund ändå liksom.
Nu ikväll var det så fint ute när jag skulle hämta Lukas från pingistävlingen, nästan fullmåne och här ute blir den SÅ vacker! Blir ju tyvärr inte alls så fin på bild, men kunde inte låta bli ändå.
Nu ska hon gå och lägga sig snart som var uppe vid 05, hoppas på en lugnare natt i natt…
I går fick vi hämta Filip från dagis – magont var det han klagade på men han sov på soffan när vi kom så det kändes som nåt mer, och mycket riktigt vaknade han med halsont, hosta och feber idag. Jag skulle till Tranås på företagsbesök med en kollega så maken tog dagens VAB och jag tar morgondagens. Känner mig lite så varm ”bakom näsan” så vi får väl se om jag också har något på gång…
Just nu står i alla fall en blomkålssoppa med jordärtskocka från vårt eget land (det senare, inte det första) och i ugnen står ett grytbröd på lite experiment. Sedan vi flyttade hit har vi blivit mycket bättre på att veckoplanera mat och handlar numer bara en gång varje vecka – inte egentligen för att det är långt att åka (ca 25 minuter) utan mest för att vi vill inte åka härifrån i onödan, det är ju HÄR vi vill vara. I vilket fall som sagt så veckoplanerar vi numer mat, det är sånt som helst alla (eller minst 4 av 5 åtminstone) och helst sånt som funkar i matlåda också dagen efter. Det finns ju hur mycket proffsiga såna veckoplaneringar som helst, men jag tänkte ändå faktiskt fråga – är det bra/intressant att jag lägger upp vår? Den är hyfsat balanserad med kött/vegetariskt och oftast sånt som inte är så dyrt. Ni får väldigt gärna skriva en kommentar så vet jag, ingen idé att lägga upp om ingen tycker det är bra.
04:45 står mitt alarm på i morgon bitti. Det är lite väl orimligt känner jag egentligen, men jag och en kollega ska befinna oss på frukostseminarium (typ) i Smålandstenar kl 07:30 och berätta om energieffektivisering för företag. Just nu halvsitter jag i sängen (klockan är alltså 20:34!?!?) och väntar på att håret ska torka lite så det inte står åt alla håll när jag vaknar i morgon bitti. Det är egentligen inte för att jag ska upp så tidigt som jag lägger mig så tidigt – utan snarare en känsla att jag villhöver gå i ide ett tag.
Kommer det bara snö sen så blir det ju ljusare, och i december kommer all julbelysning upp som oxå hjälper. Nu är det ska värst…
Som jag skrev häromdagen så har jag verkligen svårt för mörkret, speciellt så här i början, och kombinera det med första månaden heltidsjobb där hjärnan (försöker) går på helvarv för att ta in och processa allt nytt så blir man ju såklart astrött. Det är inte direkt stressigt men dagarna ÄR fullspäckad med möten och jobb så det blir ändå mastigt på nåt sätt. I en drömvärld borde ju ingen jobba mer än 6 timmar om dagen kan jag tycka… Har som lite topping oxå den mesta träningsvärk jag någonsin haft i hela överkroppen tack vare ett riktigt jobbigt pass i måndags, så jag har svårt att öppna dörrar och diskmaskin och till och med för att dra upp jeansen när man varit på toa typ, helt galet.
De stora pojkarna är lediga denna veckan, men har mestadels fått sköta sig själva, och Filip har gått på dagis. I morgon har jag lyckats ta ledigt efter lunch, då ska jag ta alla tre och gå på stan och fika och kanske kolla efter lite julklappar med. Det är ju inte så intressant att hänga med morsan längre, så vi får väl se hur lång stund jag får behålla dem med mig, innan de ska till mormor för att stanna till fredag. Det dåliga mamma-samvetet säger att nog ALLA andra är lediga med barnen hela veckan och åker på diverse aktiviteter om inte en hel resa, fast jag vet att det inte stämmer.
FAN vad jag hatar vintertid. Alltså tidsomställningen, helt plötsligt försvinner allt dagsljus eftersom det är mörkt när man åker till jobbet och framförallt mörkt när man åker hem. Genom detta ”genidrag” har jag helt plötsligt NOLL fritid eftersom jag, likt tex någon form av björn, tenderar att bli helt oförmögen att utföra aktiviteter om det blivit mörkt. Det är lika segt att gå upp nu som i förra veckan men nu är det även segt när man kommit hem – blir rent provocerad av att VETA hur fint det är här omkring utan att kunna se det pga kolsvart!
JA jag är bitter över mörkret. Helt i onödan med eftersom det inte kommer göra ett uns skillnad. Men låt mig få åtminstone ett par dagar där jag tar tidsomställning och mörker som en personlig förolämpning innan jag rättar mig i ledet…
Det har varit lite deppigt här på sistone känner jag. Svårt det där, att hitta balansen med att kunna skriva om ALLT och ändå inte framstå som helt manodepressiv eller schizofren (ok, nu fick jag lust att skriva någon slags disclaimer om att det ju är allvarliga diagnoser men det tänker jag banne mig INTE för ni är INTELLIGENTA) (så det så).
För övrigt och för att hoppa lite fram och tillbaka så var det ju en för jäkla härlig helg ändå? Utefix i höstsolen, grill på kullen (visserligen blev det inte kanon pga blåst och bara inte så lyckat så jag blev kvar själv en stund efter alla andra gått in) och allmänt skönt att bara UTE hela helgen. Så himla bra man mår av det!
Eldade skit gjorde vi med. Mycket tillfredsställande. Och drack kokkaffe. Själv. Och utan fika till. Men jag är inte bitter.
Nej, nu är jag trött och tjurig och tänker nog gå och lägga mig i stället. Ni får ta det här inlägget med en sked salt eller så, det gör ni som ni själva vill. Kram på er!
Ligger på tvären i soffan bredvid L som kollar TV och Filip som kollar iPad (nackdelen med barn långt isär är att de inte tittar på samma saker). Har gjort veckans matplanering och om en stund ska vi köra maken till träning, släppa av L hos mormor och sen handla veckans mat. Det är nog den största skillnaden rent praktiskt med att bo här, det tar ju 25 minuter till stan men faktiskt är det inte den största anledningen till att vi veckohandlar, utan det är faktiskt för att vi helst inte vill åka härifrån om vi inte måste! Också skönt att inte behöva tänka ut mat när man kommer hem från jobbet ska tilläggas.
Den här veckan har det varit klimatvecka och vi har varit iväg på fyra event/seminarium/workshops jag och min kollega. Har varit HELT tom i bollen efter varje grej, det är mycket info att ta in och många ansikten som är nya. Den här helgen ska därför enbart ägnas åt vila (ja förutom att handla mat då 😅), vilket även det passande ut med tanke på vädret.
Regn, regn och åter regn
Har absolut fått höstens behov av att boa in mig nu, motvilligt accepterar jag mörkret och försöker bädda in det och mig med allt mysigt jag kommer över. Det blir som någon slags självmedicinering att koka te, tända ljus och brasa och läsa en läskig bok under en tjock filt. Jag kan inte göra något åt mörkret men jag kan åtminstone vara snäll mot mig själv, stoppa om mig och prata med snäll röst till mig själv. ”Det är som det är nu, det är dags att vila och gå in i höstens och vinterns lunk och lugn, tillåt dig att gå i ide lite efter sommarens arbete”
Vi är ju inga bönder längre i det här landet (generellt alltså, det finns ju riktiga bönder såklart), men behovet finns ändå i kroppen och huvudet av en lugnare period så här års känner jag. Mörkret tvingar en till att gå ner i varv, har märkt det på hela familjen som varit så trötta, så trötta den här veckan.
Fick förresten ett första litet pirr häromdagen när jag såg lite ”vinterpynt”, tror aldrig att jag ska vilja julpynta men sen så kommer det ändå alltid när det närmar sig (nej alltså inte än, men ett pirr är ändå alltid trevligt). Har rätt lite jul- och vinterpynt och skulle vilja fylla på lite i kategorin vinterpynt, men köper bara när jag hittar sånt jag verkligen blir kär i. Som u veckan förresten, när jag hittade den här underbara nere i Bredaryd!
Kunde inte låta bli, tyckte den var perfekt hem hit!
Nu har jag jobbat 100% i två veckor. Eller ja, det har ju varit lite VAB och så så det är nog ändå inte mer än 80% på jobbet, men jag är absolut tröttare nu – även om jag tror att det kommer ge med sig. Värst är sena eftermiddagen när hjärnan känns som gröt, fast det kunde den ju i ärlighetens namn även göra innan utmattningen, hahaha!
Den ökade tröttheten skapar en liten konflikt i mig känner jag. Jag skrev förra veckan om att jag ÄNTLIGEN känner mig så pass återställd att jag för första gången på säkert 10 år har börjat få ett sug efter att göra något kreativt – bara för den kreativa känslan i sig själv och inte nödvändigtvis för att något kreativt ”ska göras”. Men där blir det ju lite dumt då, när jag samtidigt dels är för trött efter jobbet för att orka starta något och dels så finns det så lite ”dag” kvar när man kommer hem runt halv fem. En halvlösning har varit att sätta mig och läsa i en bok i stället för att skrolla på mobilen, och det är banne mig lite av en övningssak för om jag förr kunde läsa och vara helt omedveten om min omgivning vad som än hände så är jag nu väldigt mycket mer lättdistraherad, vilket gör att läsningen blir mer upphackad såklart.
Att fixa med växter och att fota är ju oxå kreativt, men blir ju liksom bäst med dagsljus och helst höstsol…
Kanske är det även så att projekten på gården tillfälligt nu är ganska få – höstens intågande har inledningsvis inneburit en hel del förberedelser för vintern, men när det mest akuta är gjort så finns det inte SÅ mycket mer att göra ute förrän till våren. Eller ja, det finns en del lite större projekt som ska göras i vinter någon gång, men de kräver ett par heldagar gissar jag så det måste bli när vi har en hel helg ledig och lite vettigt väder. (Det största projektet som ska göras i höst/vinter är att stängsla in den lilla kullen bakom huset som ska bli fårbetesmark, behöver ju inte vara klart förrän i vår men vore skönt och roligt att jobba med även under hösten)
Vet inte vad dessa söta blommor heter men de har precis nu börjat blomma?! (fotobomb av… spindel? Flygfä?)
Kanske blir detta förresten julen då det känns lite roligt med jul igen, efter många jular utan nån vidare glädje över julen? Jag kanske får ta ut min kreativitet på att göra julpyssel och julbaka?!? Fast det är ju det där med att det inte är så kul om ingen annan uppskattar det heller, faktiskt. Nåja, vi får väl se, det är ju en lång höst och en lång vinter som kommer…. (*suck*)
Svårt att inte älska höstfärgerna i all sin prakt ändå!
När jag kom hem från jobb och träning i går så visade det sig att maken fått hämta hem Filip från dagis, med feber och ont i hals och huvud. Det blev ganska snabbt värre och det blev en rätt skruttig natt för oss – lite kruppvarning men det släppte som tur var. Alltså det är ingen fara med honom, men han har en hel del feber så det är (förståeligt) tämligen gnälligt.
Det behövdes lite middagsvila för oss alla, men främst för den här lille som sover än.
Lite synd att det kom just nu med, för en gångs skull så skulle vi vuxna ut och äta och hade beställt höstmiddag på Smålandsgården, det var tänkt att tonåringen skulle passa Filip. Det kommer ju inte funka nu såklart, så det får väl bli en annan gång. Hoppas att helgens övriga planer inte blir påverkade men de involverar bara en av oss vuxna i taget så det funkar nog. Han blir ganska lätt sjuk den här lille, oftast bara förkylning men det ska ju vabbas då med såklart.
Har lite småsaker som skulle behöva göras ute med, sätta vitlök och lite annat, men det kommer nog bli lite styrt av ork och humör på Filip – inte så att han behöver vara med och göra saker ju, men är han riktigt dassig så blir ju en av oss låst vid honom med. Jaja, inget som inte går att skjuta på om det är så. Nu börjar det gnällas lite här, och jag får nog överge det här tämligen meningslösa inlägget. Ha en bra helg!
Utanför köksfönstren på vårt hus växer en tjock och gammal vinranka, med stam som min underarm allra minst. På den växer det en stor mängd gröna vindruvor, som är riktigt, riktigt goda om än inte superstora. Och ja, det är kärnor i dem, men inte supermycket som det kan vara i en del hemodlade vindruvor. Men vad ska man då göra med alla druvor? Idealiskt vore naturligtvis att lämna in dem för att pressa dem (eller göra det själv), men om man inte orkar/hinner det så kan man åtminstone använda en del för att göra en helt ljuvlig saft. Till smaken påminner den lite om äppelsaft, mustig men lite syrlig och väldigt fräsch, med en ton av honung skulle jag vilja påstå?
Jag gör min saft i en saftmaja, otroligt smidigt, men såklart kan du koka sönder druvorna i en kastrull och sedan sila av saften om du inte har en sådan. Måtten blir ju inte exakta heller, beroende på både hur söt och god druvan blivit under sommaren (den här sommaren har varit sen i starten vilket visar sig även på druvorna) och hur söt du vill ha saften, så måste du helt enkelt smaka dig fram. Men ungefär så här gjorde jag:
Hemgjord saft på vindruvor, ca 3 liter
Vindruvor socker citronsyra ev. atamon
Fyll din saftmaja med druvor, jag revar av dem lite slarvigt och plockar bort de stora stjälkarna och ”russin”, men är inte jättenoga. (Eller fyll din kastrull om det är det du jobbar med, och häll ungefär en tredjedel av kastrullen med vatten). Häll vatten i bottenkärlet och låt koka – jag har aldrig i sockret i själva saftmajan utan kokar ut fruktjuicen först.
När all juice kokat ut så samlar du den i en större kastrull och börjar tillsätta socker och citronsyra – här får du smaka dig fram. Jag tror jag slutade på ungefär 1/3 – 1/2 paket socker, och kanske ungefär en halv tesked citronsyra. Det ska vara sött men inte sliskigt utan fortfarande fräscht! Koka upp lite hastigt och skumma av, slå sedan på rengjorda och desinficerade flaskor (låter mina stå i ugnen på 100 grader i ca en kvart).
Den här gången satte jag till lite atamon (konserveringsmedel) med, kände att det var en del mögelsporer på en del vindruvor och vet inte hur lätt de förstör saften annars.
Vi späder oftast vår med bubbelvatten, så himla gott!
Det här har varit en riktigt seg vecka, fredag till onsdag hade tonåringen feber och var hängig (inte för att man behöver vabba eller så på något sätt så det påverkar ju inte rent fysiskt mig eller maken), sen blev maken hängig och nu har jag blivit det med. Mest jättetrött och jätteont i huvudet, men det kommer och går på ett sätt som gör att man i ena stunden känner att ”äh, det var nog inget” för att fem minuter senare känna att ”jo, jag känner mig jättehängig” – och så har det hållit på så hela helgen. I morgon allra minst blir en dag hemma, får bedöma efter dagsformen om det blir något jobb eller ej. Blir nog i alla fall inte heldag, om jag inte känner mig väldigt mycket bättre i morgon. I slutet av nästa vecka är det lite viktiga aktiviteter på jobbet jag gärna vill bli frisk till, men jag vill inte riskera att åka in för tidigt och smitta min kollega som ska ha barn typ vilken sekund som helst.
En bild från mitt i veckan, den första morgonen här med frost på riktigt.
Vädret har i alla fall varit passande grått idag, likt mitt humör känner jag. Men men, ni vet ju hur det är, med hängiga föräldrar och friska och väldigt pigga barn så blir det inte supervilsamt på helgen heller, kanske rent av blir bättre möjlighet till vila i morgon. Kram på er, i höstrusket, hoppas ni håller er friska!
PS, är det bara jag som ibland drömmer om att man ska vara precis sådär lagom sjuk UTAN BARN HEMMA så man bara är nöjd med att gosa ner sig i soffan under ett täcke och kolla Netflix en hel dag?!
