Jag drömmer om att få sova en hel natt

Som Jossan skrev häromdagen så blir ju inte alltid saker riktigt som man tänkt sig. Idag var tanken att vi skulle gått på stan med småttingarna när de stora var på dagis, men jag var så himlans trött efter gårdagen så jag fick helt enkelt kasta in handduken redan innan vi kommit iväg =/

Men efter att ha sovit en stund (visserligen halvsittande med Lukas i famnen, men ändå) kände jag mig som en människa igen, så efter dagis kom Jossan och barnen hem till oss. Jisses vad skönt med lite vuxet sällskap! Jag har aldrig räknat mig själv som sådär jätteberoende av att alltid träffa andra, och jag trivs rätt bra själv, men jag har nog haft fel hela tiden om man tänker på hur mycket bättre jag mår nu när jag haft sällskap =) Dessutom fick barnen också leka, jag har inte varit en så bra lekkamrat den här veckan, så det var win-win =)

Dag 15 – mina drömmar

Åh, det är både ett jättesvårt och jättelätt ämne. På ett sätt är mina drömmar självklara och inte alls komplicerade, men när man börjar tänka på det så finns det så mycket man drömmer om.

Det enkla är ju att familjen får vara friska, att jag får ett roligt och inspirerande jobb och att maken trivs bra med sitt. Rent ekonomiskt är mitt ”mål” att ha råd att åka på två semestrar/år utan att behöva spara arslet av sig, det skulle kännas verkligen underbart.

Sen finns det drömmar som gäller min familj, men de är mer personliga och de ska jag nog inte skriva om här på bloggen.

Det här var faktiskt väldigt mycket svårare än jag trodde, det är inte lätt att bara komma på sina drömmar bara sådär. Om jag känner mig själv rätt så kommer jag säkert på en massa bra saker när jag ska gå och lägga mig, eller när jag står i duschen, bara för att glömma det så fort jag sätter på datorn =)

Helt orelaterat tänkte jag i alla fall slänga med en bild på Olivers fina pepparkakshus som han gjorde hos mormor häromdagen, för en dröm om lite julkänsla kanske =)

Hur står det till med julkänslan där ute i stugorna?

Trött trött trött…

Herregud vad trött jag är idag. Lukas har haft någon typ av mardrömsnatt och vaknat och GALLskrikit med 15 minuters mellanrum, bara till att ställa sig upp o vagga till han somnade igen… Förstår inte det här! Han verkar få mer ont när han har fått smakportioner (än så länge bara potatis eller potatis/palsternacka) vilket känns konstigt eftersom det inte är något som brukar ge ont i magen. Dessutom får han ju bara ont när han sover, när han är vaken är han ju glad som vanligt, eller på sin höjd lite gnällig, inga gallskrik som det blir när han sover. Det är ju likadant när han sover dagtid med.. Kan ingen säga typ – ”det är ju därför, gör bara så här så blir det bra” ? Jag är inte ens säker på att det är magen, det är svårt att läsa av vart det gör ont tycker jag på honom.

Dagens inlägg blir lite skrattretande kort…:

Dag 14 – vad hade jag på mig idag?

Haha, jag är glad att jag ens orkat ta på mig kläder, funderade på om jag kunde haft pyjamas på mig under vinterjackan när jag lämnade Oliver på dagis, men slängde ändå på mig en tröja o ett par mysbrallor. Inte så värst exklusivt, men ibland blir det så när man är småbarnsförälder!

Veckan

Dag 13 – den här veckan

Ja den här veckan känns fullbokad, även om det kanske inte är så egentligen. Idag ska jag på Anställningsintervjun (med stort A), är lite smått nervös känner jag. Resten av veckan är det läkartid bokad och även sotaren (hipp hurra!) ska komma och provtrycka vår nya kamin så vi kan börja elda nån gång! Igår hann vi ju med simskolan med, näst sista gången redan, det har gått så fort (börjar man bli gammal när man säger så eller ;-).

Veckorna och dagarna går dubbelt så fort med två barn, även om vissa stunder kan kännas EVIGHETSlånga… Speciellt när båda barnen OCH mamma är på dåligt humör. Men men, vi får väl hoppas att det blir få sådana stunder den här veckan!

Den grannaste granen i stan!

Idag har vi gjort det – vi har klätt julgranen! Det är nog rekordtidigt även för mig, men förmiddagen skulle fördrivas fram till simskolan och granen köpte jag ju i helgen, så då blev det så. Det slog mig vilken skillnad det är på Oliver mot för ett år sedan, förra året hängde han alla kulor på en gren och hälften ramlade ner direkt, men i år hängde han alla kulorna själv utom de högst upp, och det blev jättefint! Jag blev faktiskt lite paff, vad duktig han är och vad mycket han kan!

Det blev en ganska liten gran i år, men den kändes precis lagom när den blev färdig.

Lukas var med och tuggade lite på glittret, så det skulle fästa lite bättre i granen sedan.

Dagens ämne känns som det egentligen är menat att någon modeintresserad singeltjej från en storstad skulle skrivit om, det blir inte så spännande när man är småbarnsförälder, men här kommer det:

Dag 12 – i min handväska

Min man vägrar att befatta sig med min handväska, ber jag honom hämta något i den så kommer han alltid med hela väskan. Och en handväska är ju ändå väldigt intimt och personligt, även om jag nu kan tycka att min maken inte borde tycka det, men man styr ju inte över de små liven… 😉

Nu dubbelarbetar ju min handväska som skötväska med, så i halva väskan är det blöjor, ersättning, tvättlappar och diverse bitleksaker av bebiskaraktär. I andra halvan är det löjligt tomt, enbart plånbok, nycklar och mobil. Och ett lypsyl, får nästan tvångstankar om jag kommer på att jag känner mig torr om läpparna när jag är ute. Tuggummi finns där med, fluortuggummin, i ett desperat försök att slippa besöka tandläkaren igen.

Sen har jag sällan något vidare exklusiva handväskor, jag tröttnar alldeles för fort för att jag ska vilja lägga pengar på handväskor av nåt visst märke. Men visst, fanns det mer pengar så ska jag väl inte säga att jag aldrig skulle köpa nån märkesväska.

Undrar om jag har glömt något avgörande?

Aaarrrgggh! Shit vad helgerna går fort, och det är dessutom FULLT ös för att man ska hinna med allt man inte gör annars, det här är nog första stunden jag sitter ner på hela helgen känns det som…
(exakt här fick jag resa på mig och vyssja Lukas… man SKA inte säga vissa saker högt!)

Igår vet jag inte vad vi gjorde, jag tror jag har utvecklat någon slags stressrelaterad minneslucka, men jag tror vi köpte en julgran. I alla fall står det en i garaget, och jag har ett vagt minne av att det var jag som var i väg och köpte den på Plantagen. Visst ja, vi käkade gott igår med, det råkade bli hummer till förrätt, den franska butiken Icau Mauxi (snott rätt av från Ketchupmamman, medges) hade nåt erbjudande som jag snubblade över mer eller mindre, så då kunde jag inte stå emot. Lite ”vardagslyx” har ju ingen dött av =D (klart jag kommer ihåg vad vi åt, av alla saker…)


Igår när det började snöa satte jag Lukas att titta ut på flingorna, han var helt hänförd. Det han sitter i är förresten Olivers dock-sulky, helt perfekt i storleken till Lukas! =)

Idag har Lukas varit hos mormor hela dagen, det kändes rätt skönt, dels för att han väckte oss en gång i kvarten hela natten men även för att man hann lägga lite mer energi på Oliver. MEN som den pojken pratar, jag tror knappt att han dragit efter andan ens idag! Bästa kommentaren den här veckan kläckte han när jag satt och vek tvätt, eller mer specifikt mina trosor. Han tittade på vad jag gjorde och konstaterade sedan att ”jaha, viker du dina snippor?”, varpå jag fick mig ett ganska gott skratt =)

Men men, lite inlägg från 30-dagars bloggen med, även om första inlägget blir kort!

Dag 10 – Det här hade jag på mig idag
Haha, ja det kvittar ju om man tar kläderna i går eller kläderna idag, det såg ungefär samma ut – mysbrallor och t-shirt, med termobrallor och vinterjacka när vi var ute och åkte pulka. Inte så vidare sexigt, men himlans gött att mysa runt i!

Dag 11 – Mina syskon
Ja för det första är det ju bara ett, lillebrorsan Johan som är bosatt i världens finaste lägenhet i centrala Göteborg (avundas honom inte, ett helt liv med konstig otur fick nån konstig vändning när han lyckades få tag i den lägenheten!) där han jobbar på ett IT-företag. Han pluggade civilingenjör på Chalmers så när han börjar berätta mer ingående om det han gör på jobbet så brukar jag känna mig som ett levande frågetecken efter två meningar… Men men, han är världens bästa brorsa, och även om det är surt att han bor så ”långt” bort så ger det ju också fördelen att man åker till Göteborg lite oftare (en av mina favorit-städer, är INTE ett fan av Stockholm). Det är fyra år mellan honom och mig (ungefär som med Oliver och Lukas) men vi har alltid (eller ja, det är klart vi syskonbråkade med) haft roligt tillsammans!

Kunde inte låta bli att slänga ut den här bilden på hans lägenhet, hjälpte honom att välja tapet och den är sååå snygg att jag vill ha den med! Han har stil, brorsan!

Jag tror på sol igen

Idag lär det inte bli mycket gjort, Lukas är fortfarande dassig efter vaccinet och sover bara om han får ligga i min famn, så det här blir ett en-hands-inlägg… Gissar att dagens ämne kan få lite reaktioner, eftersom det är ungefär lika känsligt som att diskutera tex amning vs ersättning. 😉

Dag 9 – min tro
Jag är inte troende alls, inte i konventionell mening i alla fall. När jag var tonåring konfirmerades jag, men det var bara för att ”alla” gjorde det, och så fick man ju presenter. När Tobbe och jag hade gift oss bestämde vi oss för att gå ur svenska kyrkan, och därför är inte heller våra barn döpta.

Jag har svårt för religion, speciellt den som baseras på bibeln eller liknande, jag tycker att det är läskigt att folk lägger ansvaret för både sitt liv och sina handlingar i en fiktiv guds händer. Dkulle jag vara tvungen att välja religion får det bli hinduism eller buddism (jag medger gärna att jag har stora kunskapsluckor i ämnet så jag kan säkert ha fel fakta här och där) eftersom de verkar vara de enda religionerna som inte försöker påskina att deras tro är den ENDA rätta.

På det hela taget bryr jag mig inte alls om vad folk tror på, så länge de inte försöker pracka på mig deras tro, och på samma sätt försöker jag inte övertyga folk om att det är fånigt att basera sitt liv på en bok som skrevs för tusentals år sedan (vilket är MIN åsikt).

Däremot kan jag känna att jag gärna vill tro att det finns ett syfte med universum i stort, även om jag inte tror på en gud som sitter och ”detaljstyr” folks liv.

Vad är din tro?

Visdom kan drabba en när man minst anar det

Ifall nån undrar så har Lukas varit lite dassig efter vaccinet idag, med det resultatet att han sovit ganska mycket, vilket i sin tur ger att det här är mitt tredje inlägg för dagen (!)…

Idag slog det mig, när jag var som minst beredd på det – jag börjar bli gammal. Det kunde man ju tycka att jag redan visste, och det gjorde jag väl, men det blev på ett sätt lite påtagligt när jag handlade kebabsallad på lokala pizzerian (av alla ställen).

När jag hade betalat och var på väg ut så kände jag en liten sorg. Inte över kebabsalladen, den var jag jättesugen på, utan över att jag blir inte flirtad med längre. Nu låter det som jag är väldigt självgod, men det är jag absolut inte. Men när man var lite yngre, lite smalare och lite mer vältränad så hände det ju ändå ibland att man blev lite småflörtad med, typ när man köpte en pizza om pizzabagaren själv var i 20-årsåldern och av manligt kön. Eller när som helst när man på något sätt interagerade med nån i samma ålder.

Inte så att det var nåt seriöst flörtande, men ni förstår vad jag menar, det fanns en liten glimt i ögat ibland.

Men, nu när jag handlade av pizzabagaren i 25-års åldern var blicken tämligen artig men tom, och jag insåg att de han såg var inte nån tjej i samma ålder som man kunde skoja lite med, utan det han såg var en lite trött småbarnsmamma över 30. Och det kändes på något sätt lite sorgligt, att den delen ska vara över ”redan”, även om jag inte skulle vilja vara 25 igen, det fanns så mycket man nojjade över då.

Någonstans i mitt huvud så vill jag tydligen tro att det här fortfarande är jag. När inser man att man inte är 20 och vältränad längre?

Så kontentan av det hela var att jag insåg att jag var för gammal för att vardagsflörta när jag handlade kebabsallad – det hade jag inte direkt väntat mig!

Mina bästa julrecept

Jag tror det är något genetiskt fel på mig som gör att jag inte har någon karaktär. Jag åt nyss sushi till lunch och jag blir alltid så himlans chokladsugen efter. Men vad gör jag då? Jag tar inte bara en ruta choklad som nån vettig människa skulle gjort, nej nej, jag smälter en chokladkaka och rör ner jordnötter, smarties och marschmallows till en improviserad Rocky Road. Nej – jag åt inte upp allt, men väl ett par rejäla skedar…

Kom i alla fall på att jag skulle ta och dela med mig av mina absolut bästa julrecept, båda två är mormors och kommer därmed med mycket kärlek på köpet.

Riktigt god chokladfudge!

Blanda:
2 dl socker,
1 dl vispgrädde,
50 g smör
12 marschmallows klippta i bitar
Koka i ca 10 minuter, till marschmallowsen smält. Blanda ner:
1 tsk starkt kaffe
100 g mörk choklad
och låt det smälta ner. Häll upp i en form och ställ kallt över natten (inte tjuväta!)

De bästa pepparkakorna i världen! (obs, måste förberedas minst 1 dygn innan man har tänkt baka, helst 2!)

1 dl smält smör
2½ dl sirap
1½ msk ingefära
½ msk malda kryddnejlikor
½ tsk cedroolja eller citronolja

Rör smeten i matberedare i 5 minuter.

5 dl farinsocker
1 msk bikarbonat

Blanda ner och kör 2-3 minuter till

Vispa 2½dl vispgrädde, rör ner det försiktigt.
Rör ner ½-1 kg vetemjöl i degen, lite i taget, här kan det vara bra att dela degen i två delar så den går att köra i matberedaren. Degen ska precis vara fast, men gärna fortfarande lite lite klibbig, den stabbar till sig lite i kylen.

Låt vila i kylen i 2-5 dygn.

Baka ut i 200 grader, mitt i ugnen.

Bagaren och kocken har lite roliga pepparkaksformar, och MYCKET andra fina saker, det går nog att hitta julklappar till de flesta i familjen här!