Svampsoppa med baconkrisp

/ LindaG / 2 kommentarer

Kände inte för någon köttbaserad mat i dag, och var lite trött på svamprisotto, så då föll valet på svampsoppa. Sen hade jag ändå rätt gott om tid, så det fick bli min extra frasiga focaccia till, och det är ju ändå typ det godaste man kan äta till en soppa…

Enkla och billiga ingredienser som bonus!

Nu blev det visserligen lite bacon-krisp till, vill man hålla det vegetariskt kan man absolut lika gärna bara köra med lite stekta och saltade pumpafrön.

Svampsoppa med baconkrisp, 4 portioner

ca 400 g champinjoner, grovrivna eller finhackade
3-4 schalottenlökar, finhackade
3-4 vitlöksklyftor, finhackade
en matsked olja och lite smör att steka i
2 dl vitt vin
2-4 dl grädde eller matlagningsgrädde
ca 1 liter buljong – med fond eller buljongtärning efter egen smak (tex grönsak, kyckling eller svamp)
lite salt, vitpeppar och timjan

Tillbehör:
1 pkt bacon (valfritt)
0,5 dl pumpafrön
lite olivolja
ev lite salt

Lite skivade, stekta champinjoner

Lite tryffelolja (valfritt)

Stek löken mjuk i lite smör och olivolja. Tillsätt rivna champinjoner och låt det fräsa en stund till. Häll över lite vitt vin och låt det koka in i svampen ett par minuter. Tillsätt buljongen och låt soppan koka ihop i 10-15 minuter. Mixa den slät med en stavmixer eller i en stående mixer. Tillsätt grädde och koka upp, smaka av med salt, peppar och timjan samt ev. lite extra fond/buljong.

Stek bacon knaprigt, tillsätt pumpafrön den sista minuten. Fiska upp ur pannan och låt rinna av på lite hushållspapper. Lägg över soppan portionsvis, precis vid servering, tillsammans med stekta champinjoner och några droppar tryffelolja. Servera med ett gott bröd, tex en frasig focaccia!

Digital suröl är ändå äcklig

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det var ju fantastiskt härligt att få se solen lite igår, den är nog banne mig ändå den enskilda sak som påverkar mitt humör mest (förutom familjen). Men, vi var himla trötta efter en kass natt med Filip, så vi tog oss inte ut någonstans utan grejade lite i trädgården och pillade upp utebelysning. Känns tidigt, men det är ju så deprimerande mörkt ute hela tiden.

En solig höstdag alltså… fast denna bilden är från förra helgens utflykt.

På kvällen körde vi digital ölprovning en gammal kompis anordnat – eller ölprovning kanske är liiiite missvisande, om man tänker sig folk som känner toner av knäck och tjära i aromen och som på något sätt rangordnar och betygsätter ölen. Vi hade helt enkelt köpt 5 olika öl som ”värden” bestämt, och plockat fram lite tilltugg till enligt systembolagets rekommendationer. Lagom ambitionsnivå! Min bedömning av kvällens öl var ungefär såhär:

  • Stigbergets pilsner – hej, den här var en himla god pilsner, lite mer fyllig i smaken än de brukar vara, och inte särskilt besk. En höjdare!
  • Wisby Weisse – älskar ju veteöl så den här ligger ju redan under favoritlistan
  • Lusse Lelle – nej så jävla äckligt det är med suröl??? Kunde inte dricka mer än 3 klunkar…
  • Amazing Haze (IPA) – måste säga att det var en av de bättre IPA jag testat, är inte något fan av IPA, men den här var inte så besk och överblommig.
  • Limhamns mörk lager – lite sötare och god, jag som gillar sötma i tex veteöl gillade denna med. Fast man kan inte dricka så mycket av den, det blir lite tungt.

Så ni ser ju – en väldigt professionell testning 😉

Helgtips

/ LindaG / Lämna en kommentar

I dag var en riktigt rolig dag på jobbet, nästan alla kollegor inne på kontoret och roliga arbetsuppgifter – det blev många skratt och väldigt go stämning. Har så himla bra jobbarkompisar!

Nu är dock frågan vad man ska hitta på i helgen. Vi HAR ju faktiskt en rolig sak inplanerat – en kompis ordnar digital ölprovning, så vi har alla köpt in lite olika öl och tilltugg som ska testas framför nån mötesapp i morgon.

För övrigt funderar jag på att typ baka lite inför julen, det lär väl gå åt i vilket fall tänker jag mig. Och i fall någon mer är sugen på att baka lite till helgen så tänkte jag tipsa om mina egna favoriter:

Fler favoritrecepter till jul hittar du under fliken ”Goda tankars julkalender”

Två av tre

/ LindaG / 2 kommentarer

Vi har inte gett upp vår dröm om landet, det är bara inte så mycket objekt som kommer ut som vi känner passar oss. I helgen var vi dock på en visning, en himla snäll kollega tipsade om ett hus bara en liten bit ifrån där vi bor. Jag blev så sjukt glad, och ja, jag inredde kanske alltihop i huvudet ungefär två minuter efter jag sett bilderna. Läget är helt PERFEKT, för det är nära nog där vi bor för att barnen ska kunna gå kvar i sina skolor, men det är ändå tillräckligt mycket ute på landet för att det ska vara helt tyst – gud vad jag längtar efter den känslan. Dock ”bara” en vanlig villaträdgård på 2000 kvm ungefär, inte så jättemycket space till att bygga verktygsbod eller annat man kan vilja ta sig för, och det är ju en av anledningarna till att vi skulle vilja flytta med.

Planlösningen var också toppen, hade absolut kunnat välja samma typ av planlösning om jag själv skulle bygga hus. Materialval och sånt var helt ok, vita väggar (enkelt att fixa) och ett schysst parkettgolv, inga konstigheter där.

Det som ändå gjorde att vi valde att inte gå vidare efter visningen var att det kändes så himla billigt byggt. Ingen spånt under takteglet, bara plast, ingen lösull på vinden, ingen golvvärme och sen nån slags värmepanna som brummade så det lät i hela huset. Förutom det var det krypgrund, vilket ju inte är toppen. I badrummet var det ingen golvvärme heller utan våtrumsmatta på golvet. Allt detta går ju göra något åt, och hade väl inte varit några konstigheter att fixa till, om det inte vore för den lilla detaljen att huset bara är 6 år gammalt. Det är liksom inte ok att riva ut saker i ett hus som bara är 6 år gammalt.

Så, det låter ju säkert både jäkligt priviligerat och bortskämt att välja bort ett hus på de premisserna, men som jag sagt innan, vi har ju ett superfint hus nu och även om vi absolut kan tänka oss att fixa och dona i ett nytt hus så kändes det här bara som ett nerköp. Så himla tråkigt, för jag fick ändå stora förhoppningar om det, och på bilderna ser det fantastiskt ut.

Även fast jag vet att det är så otroligt minimal chans att någon ska svara mig, så har vi i alla fall skickat brev till alla markägare i området, och frågat om någon kan tänka sig att stycka av lite mark. Då kan jag i alla fall känna att jag gjort allt jag kunnat, även om jag som sagt redan nu tyvärr är rätt säker på att det inte kommer ge något.

Så, vi fortsätter hålla utkik, och drömmer vidare…

En bitter eftersmak

/ LindaG / 1 kommentar

Det är nu mitten av november och det känns som folk står mer i startgroparna än någonsin så här tidigt inför möjligheten att börja julpynta.

Jag har ganska kluvna känslor gentemot julen sedan några år tillbaka. Jag tycker väldigt mycket om allt som är inför julen, att julpynta, hänga upp ljusslingor, baka och laga mat och liksom förbereda. Det är supermysigt och jag involverar gärna ungarna ( i rimliga mängder ). Jag gillar till och med att köpa julklappar, just det här att man kan föreställa sig hur glada de ska bli, den känslan gör ju att man lätt köper ALLDELES för mycket saker, men det må så vara.

Men sen. Julafton då. Äh jag vet inte, sedan ett par år tillbaka firar vi den själva i bara vår familj, och det känns så himla tomt och dassigt. Och nu har den känslan liksom satt sig, så min första känsla att ”åh vad mysigt att förbereda inför julen” har nu följts av känslan att ”varför då, vem bakar jag till, och vem ska komma hit och kolla hur fint vi gjort”.

I år kommer vi nog inte vara ensamma om att fira (ganska) själva, i och med COVID. Och det är ju sorgligt det med, även om jag gissar att ganska många kommer fira i en lite utökad familj ändå.

Ja jo, jag pyntar för min och barnens del med såklart, och bakar med, men ändå, det känns inget vidare. Det känns på något sätt som det är det största misslyckandet av alla, att fira jul ensamma. Det blir få paket under granen, när det bara är vi, de delas ut på några minuter och öppnas lika snabbt. Och det blir inte direkt nån julmat heller, varför ska det bli det när det bara är vi och vi är inte sådär överförtjusta i den mesta julmaten heller. Så vi äter grötfrukost och väntar till Kalle ska börja, oftast är det ju gråmulet och regn så det är ingen höjdare att gå ut heller. Sen öppnar man paketen och sen är resten av kvällen bara…tom. Det är den längsta dagen på hela året.

Jaja, det är som det är. Men trist känns det ändå.

Klart vi försöker så gott det går, för deras skull.

En arbetsplats hemma

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det är ju som det är nu, vilket gör att åtminstone maken jobbar hemifrån ganska mycket. Jag gör det ibland med, men kanske mest när man behöver/vill jobba fast man är lite förkyld, eller behöver lösa något akut om man vabbar. Det ställer ju ändå en del krav på att man har en bra arbetsplats hemma med, eller helst faktiskt två då, vilket inte direkt är något man kanske har bara sådär.

Vi har haft vår/våra datorer i vardagsrummet ganska länge nu, dels för att jag inte vill att barnen försvinner in på sina rum hela tiden när de ska tex spela, men även för att kunna ha lite koll på vad de gör och kunna hjälpa dem om det behövs. Det funkar bra – men nu har faktiskt äldste fått in en gammal speldator på sitt eget rum, så nu har vi bara en dator i vardagsrummet.

Det var inte evigheter sedan vi gjorde om, känns det som, men maken var inte helt nöjd med att vi hade målat rakt över vår tapet, så för ett par veckor sedan fick han ett ryck och gjorde om hela ena väggen som nu är fint slät och nymålad. Vi passade på att göra om lite med, från detta :

(gjordes 2018)

Till detta :

Alltså samma färg igen, men en ny möbel bredvid (IKEA såklart) och lite annat på väggen.

För att det ska funka bra att jobba här har vi en bra stol, och framförallt ett höj- och sänkbart skrivbord – nödvändigt om inte annat så för min egen del för att jag inte ska få ont i nacke och axlar. Därtill har vi ju en lite enklare arbetsplats i sovrummet sen vi gjorde om det :

Här funkar fint att sitta kortare stunder.

Är också jättenöjd med (en till) tavelvägg – det här kommer säkert vara något man är SÅ trött på om ett par år, men faktum är att vi inte haft en tavla sedan vi flyttade in för 14 år sedan, så jag tycker det känns ok att överkompensera lite nu 😉

Motiven är från posterstore och ramarna från.. japp, IKEA.

Får se vad man kan tänkas hitta på att göra om härnäst… O.o

En (möjligtvis) fantastisk idé!

/ LindaG / Lämna en kommentar

Håll i er nu, för nu blir det visst två inlägg samma dag – inte illa från en (kort) bloggpaus!

I dag har ju striktare restriktioner börjat gälla även i Jönköping, som nog ingen missat. Alltså har vi bokat av inbokade gympass (känns riktigt surt, får ju ont lite varstans om jag inte rör mig) och tja… äh, jag vet inte, det är väl nästan det enda som ändrat sig. Just denna veckan är jag ju ändå hemma och VABBAR, åtminstone i morgon, och torsdag är det skola, så kanske (förhoppningsvis) blir det jobb på fredag.

Men hörni, jag har fått en idé. Det kanske blir bara pannkaka av alltihop, men det vet jag ju inte om jag inte testar! Min idé är följande:

Vi tar en distans-AW tillsammans i morgon kväll?!?

Jag tänker att de flesta har kört antingen möten eller annat via tex zoom, så det är väl få som är HELT nya till konceptet. Det finns ju ett par fördelar med detta:

  • Du kan vara finklädd eller mysklädd, går ju välja hur man känner för!
  • Du kan dricka det du känner för att dricka utan att bli ruinerad
  • Du behöver inte bekymra dig för att ta bilen hem – om du vill dricka något med alkohol i
  • Du behöver inte bry dig om att ta dig hem när du tröttnar, bara att släcka ner skärmen och gå och lägga dig
  • Du kan vara med i fem minuter eller femtio, välj själv!
  • Du behöver inte fixa barnvakt, kanske bara sätta på lite Bolibompa en stund, och du kan springa ifrån när helst du känner för det eller när nöden kräver.

Ok, det kanske inte är NÅN som hoppar på konceptet, men vi testar ändå. Är du intresserad så skriv en kommentar till mig i något forum (sms, kommentar, messenger, välj själv) så jag vet lite och inte sitter här som ett fån om det inte är en kotte som är intresserad.

Jag tänker att jag startar upp ett zoom möte i morgon (onsdag) runt 19-snåret när kanske det mesta vardagsstöket är klart, och så skriver jag ut koden till zoom-mötet här på bloggen – så kan ni bara ansluta när och om ni känner för det.

Vi ses – kanske och förhoppningsvis – i morgon en sväng!

En dag att komma ikapp

/ LindaG / Lämna en kommentar

I dag blev det en annan slags paus än den jag skrev om förra veckan här, jag är nämligen hemma med Filip och VABBAR. Det är absolut ingen fara med honom, han är bara lite förkyld, men det är ju som det är nu så han fick vara hemma med maken i går och i dag och i morgon med mig, sen får vi se.

I går avslutade vi vår arbetsmiljöutbildning med att göra varsin redovisning på 15 min. Det var ändå rätt avslappnat, vi är en bra grupp (ca 20 pers) och alla hade lagt nivån väldigt lagom, så det var ingen jättepress eller nervositet även fast jag inte (heller) är ett fan av att prata inför grupp.

Sitter just nu i soffan och dricker kaffe och smygäter ”slisk” (en tesked kakao, en halv tesked socker, typ två matskedar grädde/mjölk) eftersom jag var vansinnigt sötsugen men inte direkt hade nåt hemma. Filip kollar Bolibompa, vi är båda lite trötta nu för under förmiddagen har vi städat här hemma. Har för övrigt inte alls samma behov av välstädat längre, nånstans måste man ju göra avkall på saker för att inte stressa ihjäl sig, och numer är ”städning” nästan bara att plocka undan och låta Bob (vår automatiska dammsugare) köra. Men när man får lite feeling, då är det himla trevligt att få extra fint, så nu är det ordentligt undanplockat och våtdammat här, så jäkelens skönt! Ska nog ta och torka av hela köket sen med, för när solen ligger på så syns ju alla fläckar och små handavtryck överallt…

Det är så skönt att få komma ifatt sig här hemma lite, jag känner mig otroligt mycket mer tillfreds när det det är fint omkring mig. Däremot blir man ju alltid lite halvstressad över sånt som pågår på jobbet samtidigt, en del akuta saker går ju lösa med telefonen, men ni vet ju hur man ändå känner sig lite otillräcklig. Alltid är man det på nåt plan liksom.

Jag har ju börjat sticka på mina Lovikkavantar med, avslutade min lilla ”fuskpolo” eller stickade buff häromdagen, blev ju helt ok ändå! Jag har egentligen inga ambitioner att börja sticka sådär regelbundet, mitt mål är att kunna göra nya vantar helt enkelt! Får se om jag hinner sticka nåt varv på dem sen med.

Perfekt i jackor där halsöppningen är lite stor, men en halsduk blir för knöligt.

Nu ska jag gå och fylla på mitt kaffe innan Filip tröttnar på Bolibompa…

En puff i rätt riktning

/ LindaG / 2 kommentarer

Tack bästa K, för att du orkade dra ut mig på lite utflykt till Bruket i Norrahammar i lördags, mycket trevligt! Och tack till er som hört av er med stöd, här går man och känner sig alldeles ensam och så är ni flera stycken som har hört av er, ni är ju fantastiska!

Men det verkar vara himla många mer än mig som känner sig deppiga, kanske extra mycket i kombination höstmörker och Covid dessutom. Det är ju svårt och tungt när man inte kan göra det man vill eller kan träffa folk som man vill! Jag som ändå kanske räknar mig åt det lite introverta hållet och ändå tycker att det är apsurt att inte träffa folk kan ju nästan inte greppa hur jobbigt det måste vara för någon som är extrovert…

Förresten, jag har just gjort klart min stickade buff (ni ska få se en bild när jag får till en stund i dagsljus) så mitt nästa projekt ska ändå bli nya Lovikkavantar – dessa är ju närmare 30 år gamla?!?!

I vilket fall, helgen har flutit på, även om den flitigt avbrutits av diverse konflikter (jag förstår inte varför jag låter det gå åt så sjukt mycket energi på det, men så är det) och vi har faktiskt hunnit ut i skogen på en kort grillning, jag och O har tränat, jag har varit på bruket då och så i dag gjort vi en kort raid till IKEA innan det kanske blir mer restriktioner – och så har jag och Oliver gjort sushi. Det senaste blev himla gott, bättre än jag vågat hoppas för det var nog nästan 15 år sedan jag gjorde egen sist – men gud vilket balt det är.

Nu SKA jag läsa igenom min jäkla redovisning jag ska göra i skolan i morgon en gång till, är sjukt otaggad men det måste ju göras. Puss på er, tack för ert stöd och säg till om jag kan återgälda tjänsten!

Sakta uppåt*

/ LindaG / 2 kommentarer

Ok, mitt depp börjar ge sig lite, så allt känns liksom inte bara som ett stort svart hål längre. Det brukar ju i ärlighetens namn sällan vara så länge, men ibland är det nästan skönt att bara få vara nere och på dåligt humör med, utan att känna att man behöver hålla ”ångan uppe” jämt. Det har bara känts lite tungt och ensamt, mina ”problem” är inte så allvarliga men när det är svårt att hitta tid med kompisar att bara tjöta lite så blir det så ogreppbart och svårhanterligt. Och här blir ju diskussionen tämligen enkelriktad.

Dock fick vi ett trist besked i veckan, den enda grejen vi har inbokad på hela hösten var ju en helg i Örebro när vi tänkte bada på Gustavsvik. Hotellet var bokat, men så visade det sig att det var extra begränsade badplatser just den helgen pga renovering, så det fanns inga biljetter över och därmed finns det ingen anledning att åka till Örebro. Sen är ju frågan om man vågar bokar framåt heller, Örebro gränsar ju till de områden där det rekommenderas att man INTE åker till badhus med.

Så, hela långa, mörka hösten har vi inget inbokat. Det känns riktigt surt, men vad ska man hitta på? Det är ju jättesvårt, enda aktiviteten som funkar bra är ju skogen men det hänger ju lite på att vädret är trevligt. Snälla, är det nån som har nåt tips på familje- och coronavänlig aktivitet så blir ingen gladare än jag! Och andra aktiviteter med, kanske man kan försöka få till nån kompisgrej NÅN dag i höst i alla fall.

*Ja ok, det här blev väl lik förbaskat ett lite deppigt inlägg, men min känsla är inte lika tung som den var tidigare i veckan. Så det går på rätt håll?