Tänk dig att du står i ett rum på tex 5 kvadrat. I rummet så är det två fönster, så det drar tvärdrag och i rummet så studsar ungefär 5000 pingisbollar runt. Varje boll är olik den andra, både i storlek och yta, en del är taggiga, en del är kletiga och en del är ömtåliga. I det rummet så är ditt jobb att se till att alla bollar studsar i takt och sedan in i olika hål, och till din hjälp har du en hårtork.
Det är den bästa jämförelsen jag kan komma på med hur det varit på mitt jobb de senaste veckorna. Varje enskild boll är en liten, liten skitfråga men efter att ha jagat bollar i ett par veckor är jag heeelt slut och totalt virrig känner jag. Och i morgon börjar skolan, vilket blir skitkul, via zoom, vilket är mycket mindre kul.
Samtidigt som jag skriver detta så medlyssnar jag (för min del andra gången) med maken på Gynning och Bergs senaste podd och eftersom jag är trött (och har tagit ett glas vin) så skrattar jag så jag gråter, det är en så sjuk podd, men jag gillar den verkligen ändå. Vill du veta hur det är hos en Shaman i djungeln på Ibiza eller hur man bäst fångar in en förrymd kanin så är den podden en säker källa till… asgarv. 😀
Jag tror jag hade nån tanke med det här inlägget från början, men det har nog försvunnit i min virriga hjärna nu, så jag kanske helt enkelt bara skulle ta och lägga mig och sova. Kram på er ❤
JO! Men nu kom jag ju på det, jag skulle ju berätta att jag fått en sån fantastisk förfrågan att vara tärna på min första kompis bröllop nästa år! Jag blev sååååå himla glad, det ska bli så fantastiskt roligt bara att få vara med på deras bröllop och nu får jag dessutom vara tärna, känner mig löjligt glad åt det 🙂 Har dessutom fått se klänningen som vi tärnor ska ha (tror vi är 4 tärnor?) och den är superfin :
Eftersom det ju faktiskt varit ordentlig SOMMAR i nästan två veckor så känner jag att jag vill skriva en lista på det bästa med sommaren generellt (inte bara just denna), så att man en rösen, blaskig vinterdag kan drömma om en annan årstid.
En strålande sol på blå himmel
Allt är GRÖNT!
Man får skörda det man odlat i sin trädgård, åtminstone sånt som blir klart under sommaren
Eftersom jag insett att jag inte är sååå mycket badkruka ändå så kan man ju ta ett bad, kanske till och med i Vättern!
Man får lukta på små solvarma, svettiga barn, som inte på något sätt luktar illa utan bara varmt. (Alltså på ens egna barn, annars blir det ju creepy 😂)
När det är sådär varmt och soligt att man liksom bara får ge efter och inse att det enda man kommer orka göra är att sola/vila/bada. Enda gången på året jag verkligen kan göra bara inget.
Allt blir enklare. Med lite sol behöver man bara lite mascara, man ser ändå fräsch ut. Man behöver inte ta på ytterkläder när man går utanför dörren och knappt ens ha kläder på sig.
Alla är generellt gladare
Proseccon smakar som bäst!
Alla årstider har sin tjusning, helt klart, men gemensamt för att de ska bli lyckade enligt mig är ju att det är rätt väder, vilket oftast innebär högtryck helt enkelt. En riktigt kall och snöig vinter, en solig sprudlande vår, en het och solig sommar och en krispig höst. Det kan väl inte vara för mycket begärt, kan vi inte bara bestämma att det bli så? 😁☀
Ligger just nu på dagens andra badplats, vet inte riktigt om det är Oset eller Sannabadet, men strax öster om Rosenlundsbankarna. Första rundan tog oss till Ölands Brygga, en jättefin och undangömd liten sten-strand mellan Gränna och Jönköping, men jag blev inte riktigt klok på hur den ligger för det kom aldrig någon sol dit. Först när vi kom tänkte jag att solen nog snart skulle visa sig, men vid två gav vi upp och bytte strand. Fin sand men smockfullt med folk, så inte lika mysigt. Varmare dock, så till och med jag har badat i VÄTTERN i dag, inte illa!
Det slog mig när jag låg här, hur många fler vi är i Sverige än vad jag har haft uppfattning om, nu när alla semestrar hemma. Vilken kapacitet vi har att ge turistnäringen ett lyft, och vad många det måste vara som i vanliga fall åker utomlands ändå!? Man undrar ju lite hur det kommer bli framöver, vilka Corona-effekter kommer kvarstå och vilka kommer försvinna? Just nu är det i alla fall tydligt att alla försöker maxa sommaren på exakt samma sätt, genom att hänga på en strand hela dagen lång!
Tänker nog göra samma sak i morgon med, tror jag bestämt….
Så är en ganska hektisk arbetsvecka till ända, vilket känns lite extra gött. Dels för att jag betat av en del surdegar och sen för att man liksom inte går på helg utan på semester när det är sånt här gött väder?! Vi kan väl åtminstone låtsas att det är så! Iofs så skvallrar ju grönskan i trädgården om att det är sensommar snarare än början av sommarsemester, men lite fantasi får man ju ha.
Här sitter man så himla bra, det har varit alldeles för få varma kvällar där man verkligen kunnat njuta av att sitta på altanen, så nu gör man det extra mycket!
I morgon ska vi göra samma sak som precis ALLA jag pratat med, dvs leta upp en sjö och en strand och sen ska vi bara hänga där – precis hela dagen. Vi ska ha med picknickmat och fika och enorma mängder iskaffe (till mamman) och så chips såklart, som är så gott på stranden när det är så här varmt.
Det märks verkligen att många med mig varit svältfödda på värme och semesterkänsla sådana här dagar och helger, av det påtagliga längtet till sol och bad… Så visst ska vi väl nyttja det till max, när vi nu kommer få en sån GRYMT fin helg!
Det blir inte havet, men förmodligen Vättern. Inte illa det heller!
Nu ska vi strax sätta och och äta kräftor och räkor här, vi har försökt tjuva till oss en lite lugnare sittning genom att ge Filip (som ändå inte är intresserad av någon av de ingående matkomponenterna) mat innan, och nu parkerat honom framför Bilar 3. Förhoppningsvis får vi sitta och kladda och balta i lugn och ro nu. En iskall öl ska det bli med, men det lär nog räcka med en eftersom jag var och lämnade blod i dag. I värmen är det svårt att få i sig vatten nog i vanliga fall och nu har det nog blivit lite för lite med känner jag.
Puh, en hektiskh och, vad det känns som, lång måndag har det varit i dag. Nytt projekt påbörjat med takbyte, väldigt kul och intressant, men jag är likväl riktigt trött nu. Det går åt enormt mycket energi åt allt som man ska lära sig märker jag, även om det är roligt.
Nästa vecka drar skolan igång igen, även för oss som går KY-utbildning, och det ser jag fram emot. Det verkar som om vi får köra på plats i våra lokaler, vilket i så fall blir både enklare och roligare än att köra på distans!
Varje dag när jag kommer hem (från jobb eller utflykter) så börjar jag med att gå ett litet varv i trädgården. Plockar in gurkor och vaxbönor, äter blåbär, smultron, vinbär och björnbär, rycker nåt ogräs och vattnar. Men shit vad det har hänt mycket bara de här få dagarna med värme, det känns som nästan allt som släpat efter i kylan har tagit ett jättekliv framåt! Väldigt kul att se, speciellt som det verkar bli fortsatt fint väder åtminstone en vecka framåt.
Mitt favoritland är just nu landet bakom min potatisodling (som nu är nästan slut och ersatt av sallat och rödbetor, syns som små blad nederst i bild) där majs och malva samsas med ytan ihop med små lågväxande buskar med vaxbönor. Tomater är vi i alla fall självförsörjande på nu, för allt vi kan tänkas vilja ha dem till!
Det här blev visst både hattigt och osammanhängande.. Nåväl, tillbaka i verkligheten nu igen i alla fall, på andra veckan med jobb.
Har så länge funderat på om jag skulle skriva det här inlägget eller inte, men nu kör vi bara – sen tänker jag nog aldrig mer skriva om ämnet för det är ett jävla trist, ofräscht och uttjatat sådant.
När jag skriver ”Triggers” så menar jag just nu sådana ämnen som är kopplade till kroppsfokus i första hand, men även i viss mån det som kopplas till ämnen som ”hälsa” (fast också då med ett utseendefokus) och ”träning” (i syfte att se bra ut men ofta maskerat under ett hälsofokus).
I nästan hela mitt vuxna liv så har det legat så himla stora värderingar i hur man ser ut. Ni vet, de standardvärderingar som nog många med mig delat/delar. ”Är jag smal är jag fin och på något sätt mer duktig och därmed värdefull.”
Ni som känt mig några år vet att jag varit både rätt smal och riktigt vältränad, jag tränade varje dag i veckan och hårt, jag var superpetig med vad jag åt och räknade makron (vet du inte vad det är så låt bli att googla) och var verkligen i superform. Det var ju på ett sätt kul och intressant att se att en ”vanlis” kan bli så pass vältränad på egen hand, men det upptog ju också större delen av min vakna tid – antingen med träning eller med kosten. Så. Inte. Värt. I vilket fall, det var en period och det är egentligen inte den jag ska prata om nu.
En STOR pollett trillade ner när Hej Hej Vardag skrev det här inlägget, skilj på träning och mat, tack. Att allt jag gör måste inte vara en reaktion på vad jag ätit och tvärtom. Jag ”förtjänar” inte en god måltid eller fika för att jag har tränat, lika lite som jag ”behöver” träna eftersom jag ätit något mindre nyttigt. För en del av er det kanske det är en ren självklarhet, men för mig har det varit en stark känsla att jag behöver ”förtjäna” saker. Därför blev det en jättestor Aha-upplevelse av tankesättet att mat och träning inte behöver hänga ihop! Sedan dess har jag försökt att arbeta med de här tankarna aktivt, så fort jag tänker att jag ska kompensera dålig mat eller att jag förtjänar pga träning så stoppar jag min egen tankegång – så gott det går åtminstone. Faktiskt nu två år senare så har jag nästan lyckats helt, och vilken befrielse!
Likväl så jobbar jag så mycket som möjligt med att tidigt stoppa tankar på dieter, bantning och sånt, det här är mycket svårare för dels så ser man ju budskapet smal/vältränad= lyckad ÖVERALLT och dels så känner jag ändå att jag har ju såklart en trivselvikt där jag inte behöver byta ut hela min garderob eller så, så jag vill ju inte tappa allt helt. Den balansen är supersvår på ett sätt och faktiskt inte så svår ändå på ett annat – lyssnar jag precis på vad min kropp vill ha så reglerar det sig självt lite. Jag vill ha bra mat för det tycker jag är gott, jag vill ha fika och glass, men jag vill inte ha tex godis eller stora mängder snacks för det gillar jag inte direkt. Alltså käkar jag en bra frukost och lunch, men är jag sen sugen på fika eller glass så äter jag det och försöker att inte bry mig mer om det. Eller ett glas vin till kvällen, för den delen.
HUR bra mår man inte av god mat och dryck, både fysiskt och psykiskt liksom…
Min träning består mest i ca 2 pass självpåtvingad styrketräning eller (om det inte är Corona) någon form av cirkelfys-pass i veckan. Påtvingad i bemärkelsen att jag inte tycker det är speciellt roligt längre, men om jag inte tränar något så får jag väldigt ont i kroppen, speciellt axlarna, eftersom jag står vid en dator stora delar av dagen. Hade det funnits mer fritid så skulle jag så himla gärna vandrat lite mer, men just nu är läget sådan att man får anpassa sig mest efter barnens behov, det blir annorlunda när de blir större.
EN viktig del i mitt arbete mentalt här har varit att rensa, rensa och rensa bort alla triggers i framförallt sociala medier. Jag blockar konsekvent all reklam som handlar om bantning eller viktminskning, jag följer inga hälsofreaks eller träningsfanatiker, eller tjejer som baserar större delen av sin sociala profil på sitt utseende. De officiella konton jag följer ska göra mig glad och inspirerad till annat än att träna eller banta, de ska vara nöjda med den de är (ja på rimlig nivå) och de kompisar jag har som tränar mycket där försöker jag hoppa över inläggen ibland om jag känner att de stressar mig.
Det här är inte lätt, jag halkar dit lite titt som tätt ändå, men det är ändå stor skillnad mot hur jag tänkt till fram för bara nåt år sedan. Så skönt det är, att vara snäll mot sig själv och sin kropp, även om man såklart har dåliga dagar här med. Men de är inte varje dag längre och de dagar då allt känns ok har blivit många fler.
Nu har det blivit två långa tankeinlägg på raden här, har du orkat läsa ända hit är jag imponerad! Kanske kan det vara till hjälp för någon annan, eller så tycker ni bara jag är galen, jag bjuder på båda delarna 😉
Hos Foodpharmacy läste jag häromdagen ett inlägg om Lustprincipen som jag tyckte hade en hel del poänger. När jag googlade just ”lustprincipen” så fick jag däremot upp Freuds definition av ordet, vilket i korthet verkar vara mest att ”välja kortsiktig glädje och enkla val framför en svårare väg och långsiktig glädje” (det senare kallas realitetsprincipen). Men om vi bortser från Freuds uppdelning och istället pratar om samma som Foodpharmacy, då tänker jag lite så här…
En sak hon skriver träffar lite mitt i prick på mig, på ett sätt:
Av någon anledning har många av oss fått för oss att livet ska vara slitsamt och svårt och vi har svårt att tillåta oss själva att njuta, flamsa och ta lite lätt på livet ibland (läs: Helena för 10 år sedan). Men tänk om vi har fått det här om bakfoten? Tänk om det är tvärtom?
Citat från Foodpharmacy
För det första så håller jag med dig Helena. Eller delvis i alla fall, för det är så LÄTT att man av bara farten jobbar mot det ”folk” verkar tycka att man ska göra. Att tänka att man ”ska” göra karriär, skaffa familj, ha dyr bil eller allt annat som är allmänt vedertaget som ett lyckat liv. Men det är lätt att glömma bort att allt det där kanske inte ens gäller en själv!
*
Kort exempel – innan vi fyllde 40 jag och maken sparade vi i ett par år lite pengar för att kunna åka till New York som 40-års present. Men när tiden började närma sig så kändes det liksom lite obekvämt att tänka på det, och det var ju inte så himla konstigt eftersom ingen av oss är personer som gillar storstäder? Men ändå var det det vi siktat på? Det blev ingen resa till New York för oss, det blev lite annat i stället, men just den där känslan att man kanske hinner nästan i mål innan man kommer på att det här egentligen inte är min egen idé – den ligger kvar och lurar i mig.
Det är tudelat som allt annat det där, för jag är FÖR att inspireras och få idéer av det andra gör, men det är SVÅRT att alltid skilja på vad jag verkligen vill göra själv och vad som verkar som att andra mår bra av att göra. Ibland tror jag att om bara personen jag blir inspirerad av är riktigt nöjd med sina val/sin väg/sitt mål så smittar det liksom av sig på mig, utan att det är MIN vilja. Man ser bara att ”personen mår ju toppen av att göra just detta, då gör nog jag det med”.
*
Efter vår ”new york-incident” så har jag blivit mer ifrågasättande av min egen vilja, på gott och ont. Det är ju himla bra att inte bara planera in sånt som egentligen inte är MIN vilja, men jag har också blivit så osäker på min egen förmåga att se vad jag själv vill. Delvis på grund av att i princip vad man än kan tänka sig att man själv vill göra gör ju redan någon annan – är det då verkligen min vilja eller projicerar jag bara? En del saker man vill göra är ju också mycket tid och arbete bakom, så det går inte bara kliva in i situationen och känna efter om det verkligen var det här jag ville.
*
Men, för att återgå till själva diskussionen om lustprincipen efter det långa avhoppet ovan – lustprincipen enligt principen att välja saker som ger glädje och lust och att inte fastna i tanken att livet måste vara svårt och jobbigt. Jag tänker att jag är både bra och dålig på det här.
Jag är BRA på att ta tillvara på alla möjligheter att göra en dag eller ett tillfälle till ett så bra sådant som möjligt. Tex den här semestern, den har ju inte blivit det vi planerat eller velat, men jag kan ärligt säga att jag verkligen försökt göra det bästa möjliga av det som varit. Jag är bra på att sätta guldkant på vardagen (ok, oftast med mat eller dryck, men man tager vad man haver). Men jag är DÅLIG på att tillåta mig själv att göra mig glad i det lilla. Att inte alltid vara kontrollerad och ha kontroll på allt och ta ansvar för allt, att bara göra roliga saker en stund. Gäller det familjen så är jag bättre på det, men inte om det om det är ”bara” mig själv det gäller.
*
Jag tänker att jag ska försöka tillämpa lustprincipen lite mer och försöka välja aktivt. Det kommer kännas ovant och kanske tillgjort till en början, men jag tänker ändå att det kan ju bara bli bättre. Det största problemet är nog att få in tankesättet i allt man gör, för jag kan liksom inte ”avsätta tid” och planera in det, då blir det ju inte det det ska vara – lust i ett spontant ögonblick.
Vad tänker du om det här? Är ditt liv ditt eget val eller har du som så många andra fastnat i tankar om hur det ”borde” vara? Vad gör dig glad i stunden? Och hur bra är du på att ta tillvara på det?
*En sak som slog mig när jag funderade på vad jag ska lägga in för bild i det här stycket var ändå att just fotografering är något jag verkligen blir glad av – att fånga ett kort ögonblick och se glädjen och det fina i det. Så, till det här inlägget får det bli några av mina favoritfoton just nu, helt orelaterat till det mesta i inlägget, bara för att de gör mig glad!
Eftersom jag aldrig tidigare under våra 13 år i huset har ägnat mig åt att förbättra vår jord i landen på något strukturerat sätt, så är den nu på sina ställen rätt kass. Det märks tydligt nu, tex på mitt vinbärsland där jag har vinbär på stam i ena änden. De växer visserligen riktigt bra, men jag satte nyzeländsk spenat i resten så blev den minst sagt ynklig…
Kör nu på Saras tips och grävt bort lite jord och lagt ner ett lager ganska grova växtrester:
Därpå har jag lagt tillbaka jorden:
Och sedan täckt med gräsklipp.
Klart! Nu hoppas jag det blir en bra bädd för min mizunakål som alla planteras ut om nån vecka…
Vet ni vad som får avsluta den här semestern där Covid styrt? Jo, först ett besök på Escape House där vi med barnen rockade rummet Mystery, så himla roligt! Därpå en stund i skogen för mig och maken som resulterade i dryga 2 kilo kantareller* (kan det varit ca 4-5 liter) som fick hamna på kvällens grillade hamburgare tillsammans med det som passar kantareller allra bäst – en veteöl! Inte illa!!!
Det fick inte ens plats i en enda stekpanna!!
*Jag har fått ändra min åsikt att jag är dålig på att hitta kantareller, jag är ASBRA på att hitta kantareller, men jag har inga riktigt bra ställen där inte typ 50 andra personer redan letat. TROTS detta har jag ändå hittat 2-3 liter på egen hand i dag, gömda som fasen, och resterande (ok, lite, lite mer än mig, men vem kontrollväger 😉 ) hittade maken.
Jag är lite sådärnöjd med årets trädgård, den kalla våren och sommaren har ställt till det en hel del för mig. Men jag tänkte jag skulle dela med mig av det som gått bra respektive dåligt, om inte annat har jag lärt mig massor (igen) inför nästa sommar… Ska vi börja med det som INTE gått så bra, för att avsluta med en mer positiv ton?
Gurkorna har verkligen inte haft det lätt, den första omgången frös sönder och även om den andra omgången tagit sig så har de INTE riktigt haft de förutsättningar som behövts för en riklig skörd, det har helt enkelt varit för kallt.
Det är nog inte försent däremot, blir det bara varmt och fint framöver så hoppas jag kunna få en någorlunda vettig skörd ändå.
Sen har det blivit väldigt tydligt att jag har ett gäng land som INTE är gödslade nog. Tex har jag försökt så nyzeländsk spenat som ska vara tacksam, men den har typ inte vuxit alls. Min plan är att gräva ner massor med växtmaterial (eller allt jag kan få tag på i alla fall) efter allt är skördat och sedan försöka täckodla för glatta livet för att slippa sätta till icke ekologisk gödning. Kanske att det blir nån påse kogödsel eller så med…
Både min sockerärt och mina märgärtor har helt uteblivit pga jag tror att en hare har varit och mumsat av skotten så fort de tittat upp. Testar nu att odla i krukor i uterummet, men är tveksam till att de ska hinna ge någon skörd – förutom att det är svårare att få dem pollinerade. Därmed är hela basen i det främre landet obefintlig, det skulle vara frodiga ärtor här men är bara tomt (fast det inte syns så väl från denna vinkeln)
På bilden ovan syns även mina tomater, och här MÅSTE jag ju ta lärdom av årets odling. De plantor jag satte ut tidigt fick visserligen tomater tidigt, men dels så blev de tomaterna dåliga och spruckna och dels så har själva plantorna INTE alls hängt med de som fick stå i uterummet i nästan en månad till. Slutsats – ha INTE så bråttom ut med tomaterna! (Eller gurkorna då)
Däremot får vi nog här gå över till det som blivit bra, för kolla in mina kruktomater och de som är satta senare:
Här är det mängder med tomater och plantorna har tagit sig superbra! Dock får man ju se till att gödsla lite här.
På bilden ovan syns i bakgrunden min majs, blandat med Malva (som blev himla fint tycker jag). Här är det liiiite blandat resultat, en del av majsen tog sig inte ordentligt, men av den som har gjort det så verkar jag åtminstone få lite majs på varje planta. Har täckodlat här i dagarna med (bättre sent än aldrig) så hoppas att det ska ge en boost. Potatisen i främre landet har haft det bra, speciellt sommarsorten Connect. Där den är upp-plockad nu har jag sått en ny omgång sallat och lite rödbetor (de senare hinner nog inte ge mer än blast om inte hösten blir lång och varm). Håller även på att förodla lite Mizunakål som jag tänker ska få ersätta potatisen sen.
Framför majs och malva växer vaxbönor, men det känns som de är alldeles för små och sena för att ge skörd… Vi får väl se.
I mitt bland-land där jag HAR tryckt ner en massa växtrester och bokashi har jag satt sånt som blivit över – en tomatplanta, svartkål, mer vaxbönor och så dill (för första omgången lyckades INTE vid tomaterna). Här växer det SUVERÄNT och min svartkål just här har heller inte blivit så angripen trots att den inte står under nät. Bakom syns min fjädervallmo som är SÅ vacker men som blommar SÅ himla kort tid…
Min kål under nät verkar vara ok, har fått gallra en massa eftersom de nog stått för tätt och därmed är det mängder med plantor som inte blivit något med. I en pallkrage hade det nog varit lagom med max 6 st plantor… Den är inte klar än, så jag får utvärdera mer sen.
Jag har tryckt ner svartkål på fler ställen, men där har den nästan blivit helt uppäten. Sen har jag ju odlat pak choi med, först förodlat och sedan satt ut i ganska ”färdigt” format nästan, då har den klarat sig bra utan angrepp och den har växt toppen under täckodling.
Faktiskt så har jag lyckats få en del vitlök trots att jag missade sätta den i höstas och sen inte fick tag i sättlök – jag köpte ekologisk vitlök och den har gett (om än lite små) vitlökar, så helt ok ändå. Har oxå petat ner sättlök lite varstans, DET var bra för de växer dels olika snabbt och sen tar de inte så stor plats. Sallad är också något som växt kanon i årets blöta och svala sommar, så det har vi haft massor. Gott!
Som bonus så visade det sig även gå jättebra att plantera om pioner – om man bara såg till att de planteras om väldigt ytligt (3-5 cm för knölarna bara). Kul! Hoppas på blommor på denna nästa år!
(den högra hortensian är en fin och lite tåligare variant jag fick av maken förra året, den har övervintrat jättefint. Den till vänster är en vanlig ”billig” sommarhortensia som även den övervintrat (i garaget), helt ok men den klår inte den till höger.
Min fina ”Pinky Winky” vid hönshuset har också tagit sig och vuxit till sig, väldigt roligt!
Det var min utvärdering hittills, hoppas väl att en del saker ändå ska kunna ge ett vettigt resultat, men det hänger ju nästan helt på vädret och hur lång hösten/sommaren blir…
godatankar.com 