Från en vän…

…till en annan.

Jag vet hur mycket det är ibland, och att man inte hinner något man vill. Men vet du, jag finns här, när det lugnar ner sig och du får tid och lust att hänga igen. Finns det inte tid så finns jag här ändå, kanske kan jag hjälpa dig med något? Kanske behöver du någon att bara spy ur dig galla inför, kanske vill du bolla ett problem, kanske vill du bara tala om hur jäkla duktigt ditt barn var idag – jag finns här.

Jag ber dig, glöm inte bort dig själv – mitt i allt du har att stå i så glöm inte att vara snäll mot dig själv och att ta dig tid att vila. Du är värd att vila, du behöver inte göra klart något innan eller prestera något för att få vila, du behöver vila lika mycket och lika självklart som du behöver äta mat – varje dag faktiskt. Skjut inte upp det till helgen eller semestern, vila en stund just NU – lägg ifrån dig mobilen, ta en bok och lägg dig på soffan en stund.

När du orkar och hinner sen, då är du så väldigt välkommen ut hit – ta med ungarna om du vill, ta en paus från dem om du behöver det. Eller så tar vi en fika någonstans i stan, eller kanske ett glas rosé framåt våren? Vill du jobba i din trädgård? Jag tar med en kratta så kan vi tjata samtidigt, man behöver inte lägga allt på hyllan för att hänga lite.

Jag är din vän, och jag hoppas du vet och känner det. Att du känner att jag finns här, att du känner att du kan och vågar be om hjälp om du behöver det. Var inte rädd för att be mig om saker bara för jag är utmattad – är det något jag inte orkar så säger jag till, men dessutom tar det inte lika mycket energi att hjälpa någon annan och göra gott som det tar att hantera stressiga och komplexa situationer på tex jobbet.