Grattis Oliver!

I dag blir du hela 12 år, fast jag har räknat dig som det ända sedan i somras av någon anledning. 

En bild från när pappa var med er på Astrid Lindgrens värld på höstlovet. 

Du börjar bli så stor, det är jätteroligt att prata med dig om lite andra saker än man kunnat prata om innan, och jag tycker det är kul att höra dig resonera om saker. I skolan går det jättebra, du har det lätt för dig, kanske till en viss del för du läser ganska mycket hemma. 

Fortfarande är det att spela du älskar allra mest, helst Overwatch trots att de flesta av dina klasskompisar spelar Fortnight, och du börjar bli sjukt duktig! Häromdagen pratade jag och din pappa om hur otroligt bra du sköter dig när du spelar med, ALDRIG ett fult ord eller minsta form av känsloutbrott när det går dåligt – imponerande! Dessutom en förutsättning när vi har datorerna i vardagsrummet där alla oftast är, men icke desto mindre jättebra!

Ibland är det lite svårt med kompisar, många har egna aktiviteter som fotboll och simskola nästan alla dagar i veckan, andra får spela hur mycket de vill och till och med du som älskar det tycker att det blir tråkigt till slut (och får heller inte spela hur mycket som helst för oss). Du är nog också som jag och din far, mestadels introvert, för många gånger väljer du att vara själv. 

Du är öppen och ärlig (i de flesta fall i större utsträckning än man kan vänta sig av en 12-åring) och lugn, på det hela taget väldigt lätt att ha att göra med! Du är klok och rolig, med ett bra sinne för humor (förutom när du retar gallfeber på lillebror). Med din minsta brorsa är du fantastisk och väldigt kärvänlig ❤ 

Här är du lika gammal som Filip är nu ungefär…
…och här med. Och visst är ni lika:
…för så här ser ju Filip ut idag!

Stort grattis, världens finaste Oliver!

Äntligen lite höstsol

I går tittade ju solen fram för första gången i November typ, och jag och Filip passade på att ta en förmiddagspromenad för att njuta lite extra av det sällsynta ljuset! Det var väldigt mysigt och trevligt ända till han tyckte att det var bra att bajsa när vi var vid lekparken längst bort på slingan… O.o 

Vi har mycket ekar häromkring, och även nu när de står kala är de ändå vackra – i alla fall mot en klarblå himmel.
Lille bus-fis….

Här ska vi strax fira Oliver som ju fyller år på måndag, vi låter bara pappan i huset få lite, lite sovmorgon först. 

Upp och ner

Ja det fortsätter att gå upp och ner här, kan man väl säga. 

Men i vilket fall, nu till helgen ska vi fira Oliver som fyller 12 på måndag! Då blir det lite paket och såklart den numer årliga traditionen att gå på Rosegarden och äta buffé med hela familjen. De två sakerna som lockar mest för barnen är:

  1. Sushibuffén
  2. Glassbuffén

Mina barn kan äta säkert 20 bitar sushi vardera, vilket blir sjukt dyrt om man tar det som hämtmat någon gång, så när de nu får äta hur mycket de vill brukar det mumsas under stor glädje! 

För övrigt ska jag testa på lite crossfit i helgen, en kompis ordnar ett ”prova på”-pass på lördagen, kan vara bra innan det blir buffé dessutom… O.o

Om jag orkar ska jag försöka baka något gott på söndagen, då är barnen hos mormor, jag har kikat på tex Saffransrutor eller Saffransgrottor. Ja ni fattar temat här… Funderar på att ta lite ledigt i december för att kunna julstöka med barnen med, i år vill jag göra mormors gammaldags pepparkakor (och baka pepparkakshus!) och jag vill prova att göra egen marsipan enligt chokladverkstans busenkla recept (se nedan) . 

Som ni förstår så har inte mitt sug efter lite julmys minskat utan snarare ökat – i år känns det viktigare än någonsin att ge barnen så mycket julkänsla som möjligt (obs, det här innebär i min värld att vi bakar och gör julgodis ihop, jag köper inga kalendrar eller småpaket till advent, var och en får ju sikta in sig på det som är viktigast för just DIG). Vill du också bli lite julinspirerad så kan du lyssna på en Underbar Podd med Clara och Erika!

En bild från förra julen, hoppas på snö i år med!

Typ lite julkänsla?

De senaste veckornas upp och ner har förstärkt min känsla av att jag måste boa in mig lite hemma, ihop med ett litet stänk av jul-sug. Mitt hem är SÅ viktigt för mig, det är min bas och min återhämtning – men det betyder inte att det måste vara tipp-topp, även om det gärna får vara hyfsat undanplockat för mest ro.

I dag har maken varit i Stockholm hela dagen så jag har försökt underhålla mig och barnen så gott det har gått i det gråtrista vädret. Därmed har jag nu börjat plocka fram lite röda dukar, ett par kuddar och köpt en julstjärna, det känns rätt bra. Vet inte riktigt hur den här julen kommer bli, önskescenariot hade ju varit en jul med mycket familj och vänner, så det blir bra julkänsla för barnen, men nu vet jag inte riktigt. Vi kommer inte fira med mina föräldrar, och makens brukar vi träffa lite efter jul när vi åker till hans bror och hälsar på. Min bror och hans sambo vet jag inte alls hur de tänkt göra i år.

Alltså försöker jag på något sätt få in så mycket julkänsla som det går här hemma och hoppas på att barnen känner att det känns ok ändå. Jag har ALDRIG börjat ta fram ”jul-liknande” saker så här tidigt (för det är inte JULPYNT det som är framme nu, bara lite röda toner mest), men det får bli som det blir. Hur gör du, har du nåt sug efter jul än? Och hur planerar du in din bästa jul?

anice-aromatic-christmas-2348.jpg

PS, när jag som nu inte känner för/orkar fota själv så är det himla smidigt att plocka hem gratisbilder från pexels.com 

När man inte kan skriva

Jag märker att jag inte gillar när jag inte kan skriva om de saker jag har i mitt huvud här. Det jobbiga på jobbet får jag inte skriva om, det roliga som förhoppningsvis väntar kan jag inte skriva om än och det hjärtskärande sorgliga är inte heller min sak att skriva om än, framåt kommer jag nog skriva lite om det med, men inte än. Vid det här laget har jag ju vant mig vid att ha bloggen för att sortera, resonera och få ordning på tankar, funderingar och känslor, så jag känner mig lite handikappad.

Det är ganska utmattande med alla känslor upp och ner i vilket fall, och då är jag ju inte den som är mest drabbad ens. Skickar i alla fall kärlek till de som behöver det mest!

blur-close-up-dirt-256678.jpg

All by myself

I dag har höstlovet börjat vilket i mitt fall inte betyder så väldigt mycket ändring av rutinerna första halvan av veckan eftersom jag jobbar. För maken innebar det dock att han är hemma med 3 barn, så han tog ett djupt andetag och tog med sig alla 3 (!!!) till Astrid Lindgrens värld över dagen – imponerande! Uppskattat med, efter vad det verkar utifrån de bilder han skickat mig under dagen.

Det här innebär ju att jag fick en hel kväll bara för mig själv?! Herregud, det var evigheter sedan… Utan man är man ju ibland, och ibland utan de stora pojkarna, men helt själv måste vara över ett år sedan? Så jäkla gött! Och vad gör man då, när man utan så mycket förvarning får uppleva sådan här lyx? Jo, först gör man det man måste, man tränar och hämtar matkasse, sen åker man hem och äter lite rester och kikar på Younger,  bloggar, spelar lite TV-spel, tar en bit choklad och ett litet glas rom. Öh – det här är ju typ samma sak jag gör flera gånger i veckan, MEN, nu är det ingen som tjatar, tjafsar, bråkar, skriker, bajsar, vill ha mat eller vill ha något av mig överhuvud taget*.

Oh. My. God.

Japp, det är sinnessjukt skönt!

Hade jag vetat om det lite tidigare hade jag kanske hittat på något lite mer avancerat – men å andra sidan var det ju också fantastiskt skönt att det bara blev skönt och prestigelöst liksom.

Nehej, nu ska jag passa på att spela lite medan jag kan göra det heeeeelt guilt-free!

Eftersom jag inte har några som helst bilder till det här inlägget så tänkte jag visa er hur söt en liten 1½-åring kan bli när han är nyklippt (det var ingen enkel match kan jag säga), helt apropå inget men eftersom jag får göra som jag vill så går jag all in och lägger in de bilderna ändå!

IMG_9041IMG_9037IMG_9039

*Ja förutom att Oliver messade och villa ha mer speltid på sin platta, har ju senaste IOS och har därmed begränsat skärm och spel-tid för barnen. Så taskig och jobbig är jag. Och inte fan är det för att göra det lätt för mig själv i alla fall… suck. 

Jitterbugg

Häromdagen blev jag så galet sugen på Jitterbugg. Vet inte varför, men bara tanken på  blandningen mördeg och maräng fick mig att börja dregla, så det var bara att börja baka!

IMG_9048

Jitterbugg, 15 stora eller 30 små

200g smör
4,5 dl mjöl (vete eller dinkel)
1 dl socker
1-2 äggulor (spara vitorna)

Kör ihop degen hastigt, enklast i matberedare – tillsätt en äggula i taget för beroende på mjöl kan det räcka med en. Sen väljer du om du vill göra stora eller små jitterbugg, vill du göra stora plattar du ut degen lite hjälpligt i en rektangel på ett bakplåtspapper, vill du ha små delar du degen i två och gör detsamma. Lägg över plastfolie eller en fuktad bakduk och ställ i kylen medan du gör marängen.

3 äggvitor
0,75-1 dl socker

Sätt ugnen på 175 grader. Nu kan du antingen göra vanlig maräng genom att först vispa upp äggvitorna till de börjar bli fluffiga och sedan tillsätta sockret lite i taget. Marängen är klar när du kan vända uppochner på bunken utan att det rinner ut! Vill du kan du annars göra fransk maräng, då sätter du din bunke över en kastrull med sjudande vatten och vispar till sockret löst upp sig – sedan tar du av bunken från kastrullen och vispar till marängen är klar. Det senare ger en maräng som håller formen lite bättre i själva kakan, men båda går bra.

Ta ut degen/degarna och kavla nu ut den(låt folien vara kvar så går det lättast) till den nästan täcker hela plåten (eller halva då). Bred över din marängsmet och rulla ihop till en rulltårta, skär sedan i bitar (1,5-2,5 cm beroende på hur stora du vill ha dem). Lägg upp bitarna på en plåt med bakplåtspapper och grädda mitt i ugnen 12-15 minuter. Ta ut och låt svalna – kakorna går sedan även bra att frysa!

IMG_9046IMG_9045IMG_9050IMG_9047

Den bästa dieten

I går tittade jag och maken på dokumentären ”den bästa dieten” på SvT. I korthet går den ut på att fyra par/familjer får varsin kostplan att följa i fyra veckor och sedan ska de följas upp med blodvärden mm. De olika ”dieterna” är livsmedelsverkets tallriksmodell, vegankost, LCHF och 5:2 fasta och de olika familjerna stöter på lite olika problem med sitt tilldelade område. Det var program två i går och alltså mitt i de fyra veckorna de ska gå igenom.

Jag tycker sånt här är väldigt intressant, att lära sig om vad kost och livsstil gör med en människa. En väldigt cool grej var att de bla visade resultat från ett över 30 år långt experiment på apor, där hälften fått sitt fulla dagsbehov av kalorier och hälften fått 25% mindre i hela sitt vuxna liv. De apor som hela tiden haft ett kaloriunderskott såg SÅ mycket yngre ut än de som ätit hela sin ranson och dödligheten i gruppen med underskott var bara en tredjedel jämfört med kontrollgruppen. Så sjukt? Det skulle ju då indikera att man lever längre och ”yngre” genom att aldrig äta tillräckligt med mat, vilket låter så konstigt …

Periodisk fasta är intressant med, studier visar ju att det är bra för kroppen att vila från att hela tiden processa mat, vilket på ett sätt låter logiskt. När jag jobbar äter jag oftast enligt 16:8 fasta, vilket i praktiken innebär att man fastar i 16h (tex 20:00-12:00) och äter i 8h (12:00-20:00). Det är ingen ansträngning eller uppoffring när man jobbar, men nästan omöjligt när man går hemma… Det gör ingen skillnad med vikten för min del men det är ganska smidigt, och enligt vissa studier då bra för kroppen.

Paj på fullkornsmjöl och med ekologiska ägg.

För övrigt är ju mat rätt viktigt för oss (jag menar, det här är ju till stor del en matblogg) och jag tycker det är väldigt roligt, så vi har kommit ganska långt med att förbättra vår dagliga mat. Vi äter i princip bara produkter med fullkorn och som är mestadels osötade, vi lagar mycket mat från grunden, vi väljer oftast ekologiska matvaror och vi har minskat på vår konsumtion av rött kött. Det känns bra! Jag är extremt glad för att även barnen gärna äter grönsaker och smakar på det mesta, även om det går i perioder om ny mat blir godkänd hos alla.

Nu är det här INTE menat som nån pekpinne eller att skuldbelägga någon, det är bara något vi har tyckt känts viktigt för OSS, var och en väljer ju sina egna strider så att säga.

Det äts en hel del fika här hemma med, ska tilläggas!

Tänker du på nåt när det gäller kosten, eller tycker du inte det är så viktigt?