Så skönt, äntligen är alla övernattningar inbokade till ner- och hemväg för sommarens semester. Det visade sig vara stört omöjligt att få tag i familerum just runt Heide-Park där vi vill stanna två nätter, men nu har vi fått boka två dubbelrum istället till någorlunda vettigt pris. Lite nervös för att det ska visa sig vara smockfullt inne på nöjesparken bara, vi har nästan alltid haft tur där annars och det har varit väldigt lite köer, men vi får väl se.
Det finns en hel del attraktioner i den här parken som inte jag åker (nu längre, eftersom jag blivit feg med åldern). Men det är även gott om barnvänliga alternativ!
Helt på ett annat tema så tänkte jag i går, när jag började skriva det här inlägget, skriva om vilken himla tur vi har haft som varit så väldigt lite sjuka den här vintern, men ironiskt nog så känner jag mig lite förkyld och har totalt lock för ena örat idag, haha… Fast en förkylning är ju inget, nästan alla jag känner har haft antingen/både maginfluensa och den vanliga (extremt jobbiga i år?) influensan, vi har haft nån enstaka dag med feber men antalet dagar pojkarna varit hemma på i vinter går ändå att räkna på en hand. Jag TROR att det beror på två saker (förutom kanske ren tur med då), dels att vi alla äter D-vitamin, jag märker jättestor skillnad på hur lite vi och barnen är sjuka sen vi började med det för ett par år sedan, och dels så är jag nog lite extra noga med att de ska tvätta sig direkt efter skola mm för att inte smitta Filip med något. D-vitaminet gör att man (jag) inte känner mig sådär gräsligt vintertrött med, ni vet när det känns som man bara vill deppa ihop, lägga sig i sängen, dra över ett täcke och sova vintern igenom… Nu är jag bara ”normaltrött”.
Barnen får varsin sådan här tuggtablett varje morgon och vi vuxna tar varsin sådan här D-vitamin, ifall någon undrar. (inget spons, bara mitt tips)
I går kväll blev jag lite glad kände jag, jag satt med barnen och tittade igenom fotoböcker från när Lukas var ungefär i Filips ålder (på vissa bilder är de identiska, på vissa är de väldigt olika). Vi hade så himla roligt, vi tittade på semestrar vi gjort och saker som hänt, barnen skrattade gott åt tokigheter de gjorde när de var små och jag kände att, ”fasen, vi har ändå upplevt en himla massa fantastiska saker tillsammans”! Ibland känns det ju som vardagen bara rullar på och att man inte tar tillvara på den, då är det väldigt skönt att kolla både fotoböcker och blogg och se att vi ändå gör vårt bästa utifrån förutsättningarna.
Det var dagens, och gårdagens, svammel, ha en bra onsdag!
