Det har varit lite tyst här i några dagar, vilket beror på att vi just nu är inne i den perioden då man inte kan lämna Filip en sekund. Inte för att han blir ledsen, tvärtom, men för att han nu tvångsmässigt ställer sig upp PRECIS överallt och mot allt, oavsett om det är nåt som välter, skjuts iväg eller ramlar över honom. Självinsikten är ju heller inte den bästa, så lockar något en bit bort kan han gärna släppa både en och två händer och det kan han liksom inte riktigt än… Inte heller kan han sätta sig ner på ett bra sätt än, så därmed blir det lite så att man är väldigt nära honom hela tiden.

En lätt spegel som gärna välter ska man tex ställa sig mot. Mycket mallig kan man i alla fall vara när man kan själv!

Annars händer inte så mycket heller för den delen, kylan gör ju att man helst håller sig inne med den här lille fisen, det är lite väl bitigt för att det ska bli njutbart med längre promenader – och kom inte och säg ”dåliga kläder” för det är ju i ansiktet det blir kallast.

Men visst ja, ikväll händer det ju faktiskt något, jag ska med några kompisar på el Duderino på restaurangveckan, måste säga att jag inte alls har koll på vad det är för nåt egentligen, men tror tanken är att man enkelt/billigare ska kunna testa flera olika restauranger? Ska bli jättekul att komma ut lite!

I helgen hoppas jag på att jag ska komma iväg på en runda på längdskidor igen, får se om jag orkar Dumme Mosse igen (med lite att dricka och nån bar med mig den här gången) eller om det ”bara” blir de vanliga spåren.

För övrigt är väl planerna i mars mest att… jag vet inte, uthärda, överleva, genomleva en tämligen fattig månad. Ja och så fira Filip med då, som ju kommer fylla 1 år 🙂

Vad gör du i mars?

*Kanske man borde fira förresten, fast nån massipantåta blir det nog inte idag.