Jobbplanering

6 februari, 2017 / LindaG / Lämna en kommentar

Idag började jag nedräkningen till att jag går hem på föräldraledighet. Eller ja, räknat ner har jag ju gjort sen man plussade i somras, men jobbmässigt, menar jag.

Nu har jag 6 veckor kvar att jobba, med den här veckan. Det kändes helt plötsligt jättekort, och jag fick lite småpanik över saker jag vill hinna göra klart och sånt jag vill förbereda för en efterträdare, men det ska nog lösa sig.

Jag får ganska mycket förvånade reaktioner över att jag planerar att börja jobba igen redan 1:a oktober – ja alltså på halvtid då, men det är verkligen ett superbra upplägg för vår det. Det bästa av två världar liksom, med halvtid på jobbet och resten av tiden hemma – för både mig och maken. Dels slipper man en massa känslor av att något är ”orättvist”, för då vet båda hur det är att vara hemma med en liten bäsing och dels får man även lite ”ostörd” tid på jobbet. Perfekt liksom!

Universeum

5 februari, 2017 / LindaG / Lämna en kommentar

*Gäsp*

Vi har precis kommit hem från en tripp till Göteborg över dagen, jag och familjen. Det var ju så himla trist väder hemma (och även i Göteborg i och för sig) att jag bara kände att det vore så grymt skönt att komma hemifrån, så i fredags bestämde vi att vi skulle åka till Götet och gå på Universeum och sen hänga med bror och sambo. Himla trevligt!

Det är himla trevligt att gå runt där ett par timmar, och det gav mycket mer nu när barnen är lite större.

Det är lite lagom tunt att släpa runt på den här magen nu kan jag säga…

Experimentdelen på Universeum var helt perfekt för Lukas so är en klassisk ”ska-pilla-på-allt”-pojk… Herregud, vet inte hur mycket saker han pillar sönder hemma, men här fick han ju trycka, dra och peta på precis allt (vilket han också gjorde)… Min förhoppning är att han ska ha fått lite utlopp för sin nyfikenhet men den kanske bara växte?!?

I lördags fick jag avhålla mig från träning, går och dras med irriterade luftvägar, hosta och lite förkylning, inget allvarligt alls, men det märks att man är känsligare som gravid för de tre gånger jag tränade (väldigt lugnt) i veckan så blev det värre på kvällen, så för min och bebbens skull fick det bli en vilodag. Kvällen spenderades på trevligast möjliga sätt med grannarna över på käk, det blev en klassiker i form av stekt torsk, kokt potatis, ärtor och smörsås, så himlans gott och enkelt!

Gissar att det var sista trippen till Göteborg innan bebisen kommer, vilket gärna får inträffa lite tidigare än beräknat, för övrigt…

Gravid vecka 34

2 februari, 2017 / LindaG / Lämna en kommentar

*Flås flås flås*

Nä, jag håller inte på att föda, jag gick bara upp för en trappa…. Det är ju inte bara själva extravikten som gör att man blir tung, dessutom har ju blodvolymen ökat med 50% (!!!) och lungorna tryckts ihop. Så vill man känna hur det känns att vara gravid skulle jag säga, spänn på en vikt på en sisådär 10 kg på magen och åk sen upp på hög höjd (några tusen meter åtminstone), DÅ kan man förstå hur det känns. Och då är jag ändå pigg och ganska lite påverkad av graviditeten!

Barnet är i graviditetsvecka 34 ungefär 45 centimeter långt mellan huvud och häl och väger drygt 2,1 kilo. Livmoderns mått är från blygdbenet till toppen ca 32 till 34 cm.

De flesta barn som föds efter vecka 34 klarar sin andning bra och behöver inte ligga i kuvös. Men de är fortfarande ömtåliga och behöver oftast hjälp att hålla värmen och få i sig näring. Även barn som föds i vecka 34 räknas som prematura, dvs för tidigt födda. (källa babyhjalp.se)

Nu är det alltså 1½ månad kvar tills jag går hem på föräldraledighet, jag siktar på att gå hem den 17 mars och BF är den 22 mars. Det låter som det är så nära när man berättar det för folk som undrar… Om senast två månader är vi föräldrar igen, och pojkarna har fått ett nytt syskon!

I någon av mina appar står det att man kan börja bli lite disträ nu, eftersom både tankar på förlossning och på tiden precis därefter ska processas, och det stämmer nog allt. Det är något som numer alltid ligger lite i bakhuvudet och snurrar, och så fort man får en lugn stund går tankarna dit. Sömnen blir även den lite knepig, inte minst för att man nu snarkar typ hela nätterna…. Jättesexigt, men vad gör man när näsan är täppt och kroppen är stor och svullen…

En ny liten krämpa som dykt upp bara de senaste dagarna är vad jag gissar är foglossning – tar jag ett lite oförberett, stort eller snett steg med framförallt höger ben så känns det som bäckenet håller på att dela sig på mitten, inte alls skönt… Nu är första gången jag börjar känna mig tveksam till hur länge jag kommer kunna träna, men jag kör på lite försiktigt tills jag känner att det inte funkar.

Ni andra gravidisar där ute, hur går det för er? Hur mår ni?

Längtan efter något äkta

27 januari, 2017 / LindaG / Lämna en kommentar

Idag hann jag jobba precis halva dagen innan O ringde från skolan och sa att han mådde dåligt, så nu blir det VAB för honom istället för L… Hoppas att det inte blir alltför allvarligt bara.

Nåväl, det var ju inte det jag skulle skriva om, utan det var något helt annat. I går kväll satt jag och maken och kollade på Mandelmanns och pratade lite om våra egna drömmar om att *någon* gång kunna vara åtminstone lite självhushållande. Det är ju något vi inte är ensamma om, trenden i dagsläget är ju att fler och fler väljer ett enklare liv med mer eller mindre grad av självhushåll, även om det inte är supermånga ändå.

Jag funderade lite på hur det kommer sig den här känslan av att vilja göra något ”äkta”, något fysiskt som ju skiljer sig så mycket från vår och många andras vardag. Dels tror jag att man pga okunskap säkert romantiserar bilden, även om man tycker att man förstår hur mycket jobb det är med det så är det säkerligen lika mycket mer man missar, men dels tror jag även att vi kanske är trötta på det här ”ytliga” samhället, som dessutom känns mer och mer instabilt med allt som händer i världen. Både jag och maken har ju kontorsjobb där vi åstadkommer saker digitalt, och det känns på något sätt inte lika äkta som att tex bygga något rent fysiskt.

Det här med att samhället känns instabilt är ju ett helt kapitel för sig egentligen, med en galen maktmissbrukare på den troligtvis enskilt viktiga posten i världen. Kanske är det bara känslan av att det liv vi lever idag bara existerar i en skör glasbubbla, där det nu börjar uppstå sprickor, som gör att vi letar efter något rejälare och mer äkta?

För vår egen del tycker vi båda att det fortfarande är väldigt svårt att bestämma sig för vilken väg vi egentligen vill gå, dels är det ett bekvämt (men kanske lite innehållslöst) liv vi lever nu, dels vet vi ju inte vart (eller ens OM) världen är på väg. Det är svårt att se exakt vilket liv vi skulle vilja ha, eftersom man helt enkelt inte har koll på vilka val och möjligheter som finns.

Kanske är längtan efter något äkta också en liten del i att vi vi skaffar ett tredje barn, för på ett konkret sätt är ju barnen det bästa vi åstadkommit, det som är mest äkta och det som kräver mest närvaro. Det gäller ju bara att se till att det finns någon slags värld för våra barn att växa upp i och leva i med.

Hur resonerar du? Har du kanske redan gjort nån ändring, eller skulle du vilja? Eller är du supernöjd med din åtta-till-fem tillvaro? Det vore så kul att få veta…. (kommentera genom att klicka på kommentera överst i inlägget)

Avslutar med bilder på de två små sätt vi försöker närma oss en annan framtid, dels våra egna höns…

…och dels att vi så ofta vi kan försöker ta oss ut i naturen. Det är inte mycket, men det är mer än inget!

Gravid vecka 33

26 januari, 2017 / LindaG / Lämna en kommentar

Idag är tredje dagen hemma med Lukas, han har haft en låg men stadig feber, nu verkar det ändå till slut som det äntligen kanske vänder så vi kan gå till skola och jobb i morgon.

Barnet är i vecka 33 drygt 43 centimeter långt mellan huvud och häl och väger så mycket som 1,9 kilo. Barnet ökar med runt 200 gram i veckan ända fram till förlossningen. Måttet på din livmoder är nu 30 till 33 cm. Men det kan vara olika, huvudsaken är att din egen kurva växer som den ska.

Barnets hjärna växer snabbt i vecka 33 och barnets huvud ökar i storlek. Livmoderväggen blir tunnare och barnet kan därför uppfatta ljus och mörker, exempelvis om det är dag eller natt. Fingernaglarna är nu tillräckligt långa för att nå fram till fingertoppen. När barnet väl är fött så kan de behöva trimmas. Det händer att barn river sig själv i ansiktet redan innan de föds, men detta är inget farligt. (källa babyhjalp.se)

Efter den här helgen har jag helt plötsligt känt mig mycket mer tung, trött och otymplig, och trots att bebisens huvud är ”knappt ruckbart” och med andra ord sjunkit ner en bit så vet jag inte direkt om jag tycker det är lättare att andas… Känner mig helt enkelt väldigt mycket mer gravid än för bara en vecka sedan!

Nu är det mesta förberett för bebisen här hemma, spjälsängen står klar, vagn, babyskydd och skötbord likaså – jag har helt enkelt lite svårt att avhålla mig från att greja när jag har en stund över. Det enda som är kvar att packa är de saker i förlossningsväskan som är till mig själv, typ extra kläder, schampoo och sånt, jag tänker att mina saker från träningsväskan ska få flytta in där när mitt kort går ut sista februari.

Målade för övrigt mina tånaglar häromdagen, och insåg ganska snabbt att det var nog sista gången jag gör det på ett tag! Att ta på strumpor och skor innebär en tillräckligt stor utmaning just nu…

Hej då fötter, vi ses om ca två månader igen….

VAB-tisdag

24 januari, 201724 januari, 2017 / LindaG / Lämna en kommentar

Idag har jag och Lukas tagit det lugnt här hemma – han vaknade i natt med feber och det har fortsatt hela dagen. Visserligen inte hög feber, men den verkar inte direkt ge med sig heller, så om det inte händer nåt i natt så han vaknar kalas-pigg i morgon så blir det nog VAB då med. Hörde att flunsan förväntas toppa nu framöver, men det känns som hans feber inte är tillräckligt hög för att det ska vara det som är på G?

Den enda ”utflykten” jag tagit mig för idag var en tripp ner till MVC för rutinkoll av mig och magen. Allt såg toppen ut, magen följer kurvan exemplariskt, huvudet är ruckbart men har alltså redan sjunkit ner ordentligt för att bara vara i v 32 (vilket fick mig att hoppas att jag kanske inte går över tiden med den här, men det är nog en falsk förhoppning) pulsen låg på ca 138 och alla värden såg bra ut. H*n har gott om plats att röra sig på än, och rörde sig massor idag med, dock har jag inte särskilt mycket plats över själv för lungor och sånt tjafs nu verkar det som… Har sedan i helgen varit riktigt aptrött och känt mig supergravid, vilket känns extra markant när jag varit så pigg och liksom ”mig själv” fram till nu. Hoppas att det bara är en tillfällig svacka…

Just nu sitter jag faktiskt och funderar på att jag nog egentligen borde åka ner till gymmet och träna, men det är mörkt och jag är så trött och seg så det vete katten… Får ju ont i axlar och rygg av att vara så stilla som jag varit idag, men jag kanske kan försöka ta mig ut på åtminstone en kortare promenad i mörkret – allt för att få upp blodcirkulationen lite.

Gravid vecka 32

19 januari, 201719 januari, 2017 / LindaG / Lämna en kommentar

Nu är det bara ca 2 månader kvar till beräknad födsel, även om det säkert kommer bli ett par dagar extra om jag ska utgå från mina andra två barn.

När du är gravid i vecka 32 så är ditt barn nästan redo för din stora debut. Han eller hon ska bara öva, öva och öva, på de kunskaper som barnet behöver utanför livmodern. Det tränas på att svälja, sparka och suga.

Barnet lägger nu på sig mer och mer fett och blir samtidigt mer och mer lik det barn som ska födas om några veckor. I graviditetsvecka 32 är barnet runt 42 centimeter långt mellan huvud och häl och väger ungefär 1,7 kg. Kanske förvånas du över hur stor din mage har blivit? Den kommer att bli ännu större! Livmoderns mått är ungefär 30 till 32 cm. Snart har livmodern intagit det högsta läget som den kommer att ha, ungefär 12 cm ovanför din navel. (källa babyhjalp.se)

Det märks nu att bebismagen når ända upp till revbenen, speciellt när man ska ta på sig skorna eller gå på typ yoga. Det finns helt enkelt inte plats att böja sig fram mer än 90 grader innan bebisen tar emot… Däremot upplever jag inte att det börjar bli ont om plats för bebisen i sig, för den vänder och vrider på sig åt alla möjliga håll hela tiden, även om barnmorskan sist kände huvudet nedåt så har den legat på både korsen och tvären sedan dess.

Min lungkapacitet är nu noll och intet, jag flåsar som om jag gått uppför järabacken bara jag tar en enkel trappa, och blir andfådd bara av att prata och tex äta samtidigt. Det blir lite extra kännbart i och med att näsan är konstant halvtäppt med….

I dag är jag för övrigt på väg upp till Formex för ett gäng möten och för att kolla av trenderna inför de kommande säsongerna, det är typ den enda sån resan vi gör varje år så det känns alltid lite extra kul att komma iväg på den. Med stödstrumpor på och lite extra vatten i väskan tror jag inte det kommer bli några jätteproblem att knata runt på mässan, jag får väl försöka snika mig till en sittplats när jag känner det behövs bara.

Träning i tredje trimestern

17 januari, 2017 / LindaG / Lämna en kommentar

Om du själv är gravid och blir stressad över att man ”måste” träna eller att nån är ”duktig” och tränar så tycker jag att du ska hoppa över det här inlägget, för det är så onödigt att känna någon slags press att göra det någon annan gör som har helt andra förutsättningar.

Det är inte så himlans ofta man verkligen blir stolt över sig själv sådär till vardags, men jag är faktiskt lite stolt över mig själv nu. För åtminstone till dags datum (gravid i vecka 31) så har jag hållit fast vid min rutin med att träna och jag har hittat en jättebra nivå för min träning där målet främst är att må bra och inte tappa för mycket muskler – främst på baksidan av kroppen. Och jag har lyckats! Dessutom känner jag att jag förmodligen kommer kunna fortsätta upprätthålla träningen ett tag till, vilket gör mig dels lite förvånad, lite stolt och väldigt glad!

Tittar man på min träningsstatistik så tränar jag faktiskt lika mycket nu som jag gjorde före jag var gravid, däremot är det lite annorlunda intensitet, vikter och sorts träning. En vanlig vecka nu så kör jag 2 pass styrketräning på lunchen – gravidanpassat, vilket innebär lägre vikter, inga vikter ovanför midjan och med fokus på rygg, axlar, rumpa och ben. Funkar skitbra, jag bygger inte en enda muskel men jag tappar heller inte allt jag har.

En till två gånger i veckan går jag på yoga, faktiskt har jag fått anpassa den mer än styrketräningen, och det är nog den som kommer få stryka på foten först – nu börjar magen bli så mycket i vägen att det är rätt jobbigt. Dock är det ju, som en kompis sa, ändå ganska skönt att få komma iväg och få en timmes egentid, även om man kanske får hoppa över många övningar.

På lördagarna går jag på vårt HIIT-pass när det funkar, vilket mer eller mindre innebär cirkelfys i lugnt tempo för min del. Det känns ändå som det ger något, för man får med en massa muskler som jag kanske inte tränar så mycket annars, och även här är det lätt att anpassa tempo, intensitet och vissa övningar efter att jag är gravid.

Exempel på övningar jag INTE kan göra längre är situps, vridna magövningar, knäböj med viktstång, stående axelpress och lite sånt.

Att jag kunnat hålla i träningen har gjort att jag nu i vecka 31 känner mig minst lika pigg som i vecka 15, och förutom att mina ben blir tunga om jag står länge så har jag inga fysiska ”men” alls av att vara gravid. Kroppen känns pigg, men tyngre såklart, och jag känner mig ändå hyfsat rörlig.

Jag var lite rädd att jag antingen skulle känna någon slags prestationsångest när det gällde att träna som gravid, eller att tappa det helt. Att ha hittat en balans, på riktigt, är så vansinnigt skönt, och jag önskar verkligen alla andra gravida största möjliga lycka till med att hitta något som just de trivs med och mår bra av!

Solig vinterutflykt

15 januari, 2017 / LindaG / Lämna en kommentar

Det var ju så fantastiskt vinterväder idag, -4 grader, klarblå himmel och vindstilla, perfekt för en promenad på Dumme Mosse med lite korvgrillning. Vi var dock inte ensamma om att tänka den tanken, alla 5 grillplatser var upptagna, men vi hade tur och efter att ha väntat bara 5 minuter blev en ledig. Skönt och friskt så länge man höll sig i rörelse, men även framför en eld blir det fort kallt när man står still!

Fick inte med mig kameran, så mobilen fick duga, men det är ju såååå vackert ute en sån här dag.

Praktiskt att bära barnen som en väska med overallen, när de inte ”orkar” 😉

Även fast vi var ute precis mitt på dagen så står ju solen så lågt nu att den knappt når över trädtopparna.

Det var galet skönt att få gå en promenad efter att i princip suttit stilla på jobbet hela veckan, bara att få lite luft och få röra på benen kändes fantastiskt.

Hoppas ni haft en skön dag med!

Gravid vecka 31

12 januari, 201712 januari, 2017 / LindaG / 1 kommentar

Dålig vecka… inte graviditetsmässigt men det har varit så himla mycket bråk med barnen. Har försökt tänka efter om det är jag som överreagerar eller reagerar annorlunda pga tex graviditetshormoner, men jag tror faktiskt inte det. Resultatet blir i vilket fall att man tvivlar på sina egna egenskaper som förälder – och om jag inte känner att jag räcker till ens för de två barn jag har, hur ska jag då räcka till för en till??

Barnet väger kring 1,6 kilo nu och mäter ungefär 43 centimeter. Det kan börja känna igen musik som spelas vid upprepade tillfällen liksom fixera blicken och skilja bättre mellan ljus och mörker.

När barnet är vaket är ögonen öppna och reagerar på ljusskiftningar och pupillen krymper eller utvidgas beroende på om det är ljust eller mörkt. När barnet sover eller är passivt sluter det sina ögonlock.

Generellt har barnets kropp vuxit klart men behöver fortfarande lägga på sig mer fett och en del organ som hjärna och lungor behöver mogna ytterligare. (källa gravid.se)

Den största skillnaden för mig rent fysiskt den här veckan är att jag blir superkissnödig typ så fort jag ställer mig upp, gissar att h*n trycker på kissblåsan helt enkelt. Det är mycket rörelse i magen, men det är få jättestarka sparkar och istället många mindre rörelser tycker jag.

Jag skulle tippa på att det är en tillväxtfas med, för jag är HUNGRIG! Har inte märkt av det så supermycket under hela graviditeten annars, men nu skulle jag vilja äta frukost minst tre gånger – en hemma, en direkt när man kommer till jobbet och en vid frukostrasten 9:30…. Men fortfarande inte kött helst.

Det blir ingen magbild idag, känner inte alls för det, så det blir en bild på mina nya stövlar istället som jag ”tröstshoppade” (eller nja, jag har letat jättelänge) på nätet, perfekta varmfodrade ”passar till det mesta”-stövlar!