En lång lördag

5 november, 20225 november, 2022 / LindaG / 2 kommentarer

Det har varit en sån lång och tämligen spretig dag i dag. Jag har varit själv med barnen eftersom maken var och hälsade på sin bror och pappa sedan i går – det är ändå markant mycket mindre jobbigt nu när barnen är större, men det är ju ändå såklart enklare att vara två. Tidig morgon blev det i alla fall, eftersom Filip hade fått en godishamburgare av mormor i går som skulle ätas som lördagsgodis – och då måste ju lördagen påbörjas så tidigt som möjligt. Han höll den stadigt i handen från att han vaknade runt 06 men jag lyckades få honom att vänta med den tills vi hade ätit frukost åtminstone (bra gjort att lyckas låta bli att smygäta måste jag säga). Till nästa helg så får vi nog göra om godisbutiken så godiset äts på fredag kväll istället, så kanske vi får sova lite längre…

*Alltså kolla lyckan… När jag frågade om ”salladen” var god sa han att det hade en mycket god lever-smak?!?! Haha, knäppa unge!*

Efter frukost bestående av ett storkok risgrynsgröt och lite morgonslapp så blev det en ganska lång dag ute, ändå rätt ok väder ju. Vi började med att släppa ut hönorna och att ge grisarna sin frukost/lunch, de är så runda och trinda om magarna så det går inget nöd på dem i alla fall!

*Den här vinkeln kanske visar lite bättre hur små de är med, fast de är nog nästan dubbelt så stora som när vi köpte dem!*

Vi räfsade lite löv och skrotade runt tills vi blev hungriga, då gick vi upp på kullen och grillade lite korv. Ändå fortfarande fascinerad över hur mycket godare en korv är när man äter den ute?!?

Efter lunch fick Filip sitt första kompis-besök, en bästis från dagis som han verkligen tycker så himla mycket om. De var jättegulliga och lekte kanonbra i flera timmar – och jag hann fixa om gröten till ris a la Malta (det är hela familjens favorit). Därpå spenderade jag ungefär TVÅ TIMMAR med att få tillbaka hönsen in i växthuset…. Haha, satans hönor till att vara svåra att samla på ett och samma stället (och rätt ställe)!

Sen blev det en kort sväng in till Skogskyrkogården där min mormor och morfar ligger, för att tända ljus för dem, min vän Ida och min lilla, lilla brorsdotter Isabelle – de finns inte på just den kyrkogården men ändå.

Nu har maken kommit hem igen, men nu blir det då rakt inget mer gjort idag kan jag säga. Ovanlig händelserik dag ändå, får jag allt säga! Och oväntat trevlig ändå på det stora hela. Jag hoppas att ni också fått en bra lördag, och att morgondagen blir bra den med!

Vinterbostad för hönorna

1 november, 20221 november, 2022 / LindaG / Lämna en kommentar

I dag har äntligen hönorna fått flytta till sin vinterboning – vårt tunnelväxthus. Vi flyttar dem dit av många anledningar:

Minska risken för kvalster genom att byta boplats
Det är mindre dragigt i växthuset än i det typ 100 år gamla hönshuset som har stora glipor lite varstans
Tanken är att vi ska få igång en varmbädd i hampa-ströet i mittgången som ska hjälpa till att hålla varmt
Vi får kanonbra gödsling till jorden i växthuset till våren
Vi får en möjlighet att i lugn och ro städa ur hönshuset
Vi får en möjlighet att fixa till hönshuset – helst med utegips på väggarna men om inte annat får vi måla med släkt kalk innan de ska flytta in igen med våren. Får se vad ork och pengar räcker till!

Ja, det är alltså många fördelar med att flytta dem – inte minst får de lite omväxling och mycket dagsljus. Jag hade egentligen tänkt röja ner min blodklöver men nu har vi ändå haft en massa täckmaterial till alla land från ängen, så jag bestämde mig för att helt enkelt skita i det och låta hönorna botanisera bäst de vill. På bilden här över har vi inte flyttat in den gamla Ikea-hyllan som agerar värprede ännu, den syns däremot lite här nedanför. Sittpinnarna är centrerade över spånet i mitten och om inte annat borde det gå att få igång en varmbädd DÄR eftersom de skiter mest när de sover.

*Det hänger lite belysning i taket som drivs av en liten solcell utanför, den ger lite mysbelysning på kvällen.*

Varmbädden (eller djupströbädden) är ett experiment, det SKA tydligen gå att få igång men jag är lite osäker på tillvägagångssättet. Vi får testa helt enkelt! I vilket fall så är min förhoppning att de ska trivas!

Höst på gården

12 oktober, 202212 oktober, 2022 / LindaG / 3 kommentarer

Denna årstid som kommer med ett sånt motstånd men som sedan liksom exploderar av alla vackra färger och blir helt oemotståndlig! För någon vecka sedan var det en sån där fantastisk morgon med soluppgång och dimslöjor över markerna, och jag smög ut med kameran för lite färgprakt.

*Börjar man med detaljerna så måste vi pausa vid bladverken på blåbärsbuskarna jag planterade i våras. Nästan så det gör ont i ögonen!*

*Aroniabuskarna är inte långt efter, det finns metervis med dem här sedan innan!*

*Som en låååång, vacker och färgglad ram till gården!*

*Uppe på kullen har vi nu gjort i ordning grillplatsen. Det ser nästan ut som det brinner i lönnar och björkar när solen letar sig upp.*

*Vid stallet så mallar sig humlen och försöker göra sig märkvärdig.*

*Tomaterna har vissnat ner och behöver rensas bort. Snart ska jag ta tag i det. Snart.*

Nästan allt i trädgården är skördat och avslutat för säsongen, men höst hallonen är galet stora (tjockare än min tumme) och kommer först nu egentligen. Inte lika smakrika som sommarhallon, men oj så vackra.

*Vi har dessutom ett par buskar med gula hösthallon, smakar som röda men med en helt annat utseende!*

Hönsen är lite missnöjda över att mestadels få hålla sig i hönsgården, men eftersom två blivit offer för duvhöken (iofs INNE i hönsgården pga tidigare glipor i taket) så vill vi gärna ha dem trygga – om vi inte själva är ute, då får de gå ut och frossa i grönt! Tuppen Ture i bakgrunden sköter sig så fint med hönorna.

*Det är så kluvna känslor inför hösten, färgsprakande, krispigt men samtidigt lite vemodigt och vilsamt.*

Just nu ändrar sig gården från dag till dag, så de här bilderna är redan ”inaktuella” på bara ett par dagar – löven har gulnat ytterligare och mer grönska har vissnat ner. Men oavsett så är det här min allra bästa plats på jorden ❤

Före och efter, Filips rum

8 oktober, 20228 oktober, 2022 / LindaG / Lämna en kommentar

Jag har ett tag velat göra om lite i Filips rum, dels för att han inte ”ville ha de rosa husen” som var sedan inflytten men framförallt för jag kände att jag ville ha lite bättre möbler till förvaring. Snällt nog så har vi fått en sängram med lådor donerat av en kollega, och en hylla som vi hämtade i Gränna under ”skänkes”, så möblerna har vi samlat på oss en liten stund. Men nu så, nu fick Filip följa med och välja en egen tapet (lade in ett veto på en gräslig, guldig tapet han väldigt gärna ville ha, men hans andraval var en kanonfin tapet från Midbec (närbild på den finns längre ner).

Så, vi är ju sällan långsamma när vi vill göra något, nu har vi gjort om hela hans rum förutom golvet. Det blev väggfasta hyllor – det enda som saknas där är lite bra trälådor att ha leksaker i – en egen bokhylla och så sängen med lådor. Han och jag är SÅ himla nöjda! Maken är lite tveksam till tapeten, hahaha… Nu känns rummet mer funktionellt – och när han tröttnar på sitt lilla kök kan man ställa dit ett skrivbord i stället. Bra med egen bokhylla med för han ÄLSKAR verkligen böcker!

*Så här ser rummet ut nu efter en makeover.*

*Och så här såg det ut innan – nu finns det bättre lekyta och bättre förvaring! (Och så den fantastiska tapeten då)*

*Kolla bara så fin!* *Det syns inte så väl på bilderna över hela rummet hur fin den faktiskt är, men i verkligheten blev den kanon!*

*Väggfasta hyllor för att nyttja hela höjden i rummet (och kunna lägga undan leksakslådor så inte ALLT är framme samtidigt).*

*Målade den lilla bokhyllan i samma beige som väggen.*

*Ett litet ”nät” med krokar och klämmor på är uppsatt på väggen för att han ska kunna sätta upp sina senaste teckningar där utan att behöva tejpa eller så.*

Supernöjd med hur det blev, särskilt som det är detta rum som syns mest från köket så är det trevligt med något som passar in och som gör mig glad!

När lusten tryter

27 september, 202227 september, 2022 / LindaG / Lämna en kommentar

Ska man vara mer självförsörjande i sin trädgård eller sin gård, så behöver man ju även fortsätta sin odlingssäsong höst och vinter. Men jag orkar verkligen inte, efter juli så är jag typ ganska mätt på odling (tycker inte själva odlingen är så rolig heller, mest bara meckig) och nu när det nästan är oktober så finns det NOLL lust att odla något. Däremot har jag för första gången i min egen odlingshistoria tagit en hel del egna fröer, för att slippa köpa allt nästa år. Det blir ju naturligt på sådant som HAR trivts och vuxit bra här, så jag kommer behöva komplettera ändå för att få lite mer bredd. Jag pillar loss frön i rikligt mängd och lägger i kuvert, vet ju inte hur grobarheten är riktigt. Men ändå, det jag har tagit fröer på är:

Dill – fattar inte varför jag inte gjort det tidigare? Plus, det luktar SÅ mycket kräftor om de fröna…
Solrosfrön – de blommor som nu vissnar ner kommer hamna hos hönorna som mat
Pionvallmo – har också strött mängder över vår äng
Kornvallmo – samma här
Malva – de få stackars blommorna som blev till inne i ogräset
Bovete
De tomatsorter jag har som jag tycker blev bäst i år, bland annat Brandywine

Skulle även vilja få fröer på min blodklöver, får se om jag kan spara nån planta länge nog för att ge fröer. Nästa vår har jag ju möjlighet att odla i växthus och även förodla där, kanske det kan bli lite nytt och roligt då! Önskar lite att jag kunde spara egen sättpotatis med, men har ingenstans att spara dem över vintern (de jag har kvar nu är ännu nergrävda i landet, utan blast) så jag vill inte chansa med dem utan hellre äta de som är bra nu.

Annars är det ganska skönt nu att bara klippa ner och täcka in landen inför vintern. Jag lägger ett tjockt lager av det ”hö” vi slagit från ängen, får se lite om jag kommer ångra det till våren pga det är en del fröställningar i det, men det brukar ändå funka att täcka även med sånt. Blir ett perfekt klimat därunder för tidig vårsådd och såklart blir det bra gödsling till landen. Har två stooora komposter med, med allt jag fått röja bort i år, som jag nog skulle behöva vända. Får se lite om jag orkar med det nån dag framöver… Hönsgödsel blir ju också ett tillskott såklart – bra med eget kretslopp ju!

*Har nästan alltid sällskap i trädgården och tycker det är himla trevligt! (Om än inte ALLTID smidigt)*

Inne i det nya växthuset är det ännu ganska vackert och fullt med blodklöver, ringblommor och en del tomater (kruka och några små på friland), så än kan inte hönorna flytta in hit. På tal om hönor förresten, en jäkla duvhök har tagit två stycken, nu har vi lagt om nättaket över gården men jag vågar inte ha dem ute fritt just nu.

Grisarna då? Jo de har det superbra och har fått en stor, utökad hage nu på omkring 50 kvm. De bökar på rätt bra, och verkar till min stora lycka tycka väldigt mycket om ängstisteln och dess rötter! Det är ju i så fall EXTREMT lyckosamt då det är ett ogräs som är nästintill omöjligt att bekämpa manuellt… Grisarna har dessutom verkligen tillfört något på gården, den känns så väldigt mycket mer levande nu! Dessutom känns det jättebra att kunna gå ner till dem med potatisskal och annat, dels för att det kommer till nytta men såklart även för att grisarna blir jätteglada! Glupska små töser…

Jag pendlar lite fram och tillbaka i hur och OM vi ska ha får eller kanske bara köra på ett par fjällnära kor istället? (Dexter-kor som jag egentligen vill ha är SVINDYRT och kostar runt 25 000 kr STYCK) Man måste ju inte mjölka dem, om de har en kalv som får dia fritt om jag förstår rätt. I så fall blir det kanske inte mer jobb än att ha får, fast man samtidigt ändå har möjligheten att mjölka någon gång i framtiden om andan och tiden (och nöden?) faller på. Försöker läsa på det jag kan, men det är inte helt enkelt eftersom det finns så himla delade meningar om det mesta. Har egentligen inte hjälpt mig fatta ett beslut alls, utan gör det nästan svårare att veta hur och OM vi vill? (Edit: blir nog för bökigt som det ser ut nu, vi behåller idén att låna får över sommaren istället)

OJ vilket långt inlägg det blev, var visst mycket i huvudet i dag!

En mörk och kall vinter

21 september, 202221 september, 2022 / LindaG / Lämna en kommentar

I går var jag hemma och VABBADE Filip som varit snorig och förkyld ett par dagar. Jag gick hela dagen och mest njöt av gården och höstsolen och vi pysslade med grisarna och småfixade lite, så jag varken lyssnade på radio eller kollade TV på hela dagen. Nöjd och lugn kände jag mig, till jag precis när jag skulle lägga mig fick reda på att räntan gått upp en hel procentenhet – AJ?! Vi har två medelinkomster åtminstone, men också en hel del lån, så ja, det kommer märkas.

*Så här kan man ju också ligga och måla…*

Elpriser, matpriser och räntor som stiger, det lägger ändå som ett blött täcke över det mesta. Vi har inga dyra vanor, har ett hus med bergvärme och solceller och inga stora utlägg förutom mat i övrigt, men det kommer absolut bli en jobbig vinter ändå*. Denna månaden ut jobbar jag ju fortfarande 80% med, så min lön är just nu ganska skral, men det blir ju såklart bättre när jag går upp till 100% i oktober. Det kommer för övrigt vara första gången jag jobbar heltid sedan augusti 2021, gissar att jag kommer vara väldigt trött ett tag där.

*Vi är nog självförsörjande på potatis fram till jul ungefär, om det inte blir så kallt att det fryser i jorden. Inga små knölar!!*

Kombinerat med alla klimatrapporter som ingår i vår omvärldsbevakning så kan man ju bli deprimerad på riktigt, men vi försöker balansera upp det med att försöka fokusera på det arbete vi faktiskt gör, kombinerat med så knäppa lunch- och fikadiskussioner som det bara går, för skratta måste man ju också!

Att komma hem hit är ju också som balsam för själen, gå ner och mata grisarna och kolla om något är moget att plocka in i trädgården. Jag vet ärligt talat inte om jag hade kunnat må så bra som jag mår nu utan att fått flytta hit – och även att byta till ett lite lugnare jobb. Absolut kom inte flytten kanonbra under en utmattning men det positiva väger över med råge! Snart har vi bott här ett helt år, men om det kommer ett alldeles eget inlägg framöver.

*ENORMA hösthallon som sakta börjar mogna en efter en, inget vi överlever på men det gör en i alla fall glad!*

Kram på er!

*Det finns givetvis en massa människor som det kommer bli mycket, mycket jobbigare för än oss!

Höstfix på gården

17 september, 2022 / LindaG / Lämna en kommentar

I dag var det planerad arbetsdag här hemma, mycket som stod på listan över sånt som är – om inte alltid akut nödvändigt – väldigt bra att göra på hösten.

*Jag började med att sätta lök för tulpaner och lite annat smått i blåbärs-landet vid sidan av växthuset. Tänker det kommer bli väldigt fint till våren!*

Jag har planterat ner lite plantor, satt lök och klippt äppelträd. Känns ju så ofantligt skönt att vara lite mer i fas ute!

*Nu har de flesta höst-hallonen börjar mogna och de är ENORMA! Har gula och röda.*

*I växthuset har mina mycket sent sådda ringblommor just börjat slå ut.*

I vår köksträdgård är det som jag tidigare sagt mycket som är övervuxet och som nog kommer bli svårt att få i ordning på utan lite mer drastiska åtgärder. Tex har jag en länga med hallon/kvickrot som inte blir mår bra av, den var högt på listan idag:

*Har redan börjat röja på denna bilden, men nu ser lite hur det ser ut. Övervuxet och i en enda röra!*

Och så här blev det efter röj, nu har jag täckt med en duk som kommer få ligga på i ett och ett halvt år, till våren 2024, då har förhoppningsvis allt under dött och jag kan börja om från början. Landet bredvid var täckt när vi flyttade in, det ska jag avtäcka och så i till våren!

*Nästan inga av mina frösådder klarade sig, förorten några få Zinnior som tittar upp mellan ogräset.*

*Grannkatten* *(som vi döpt till Stina och halvt adopterat pga hon är så kelig) höll mig sällskap hela dagen. Helst i mitt knä dock.*

När eftermiddagen närmade sig och hela familjen gjort slut på sina lager så var det bara att koka potatis och slå ihop dillsåsen till köttet som stått på spisen halva dagen, jag passade på att stå i uteköket och skala potatis istället för inne, man njuter ju av utomhuset så länge det bara går!

*Till och med att skala potatis är trevligare ute!*

Nu är vi mätta och trötta och ingen orkar lyfta ett finger, sådär tillfredsställande som en riktigt bra dag är utan att känna stressig.

Ja, jag älskar vår gård!

Höstdimma

11 september, 2022 / LindaG / 2 kommentarer

Grannens häst går i hagen och betar, hönorna går runt på hela gården och pickar och nu så har vi även de fyra ljuvligt söta små gyltorna (hon-griskultingar) på plats. Gården känns bara mer och mer levande och det är en obetalbart tillfredsställande känsla. Gick runt i kväll och skulle plocka in lite redskap när det plötsligt drog in sådana stråk av höstdimma att jag var tvungen att springa in och hämta kameran, önskar att jag verkligen kunde fånga det, men jag gör så gott jag kan med de minuter jag får över och den utrustning jag har…

*Grannens fina Estrella kom och var nyfiken på vad jag sysslade med*

*Växthuset gör sig ypperligt på bild tycker jag!*

*…och likaså stallet, men det visste ni ju redan.*

Glada grisar har knorr på svansen!

9 september, 202210 september, 2022 / LindaG / 1 kommentar

Ibland (eller tekniskt sett rätt ofta) blir ju inte riktigt saker som man planerat. Jag hade tex inte ALLS planerat att vi skulle bli ägare av 4 minigris-kultingar, men nu sitter jag helt plötsligt här med 4 små rosa trynen som nöffar förnöjt! Så vad hände?

Jo, vi fick ett erbjudande lite sådär från sidan från en vän som inte fick sålt sina kultingar, och eftersom de är minigrisar så är det ju faktiskt lite enklare (eller mindre foderkrävande) än att ha ”storgrisar”, så vi tog ett gemensamt beslut att vi skulle testa! Förra helgen preppade vi genom att göra en liten ”starthage” till kultingarna som är ca 14 veckor gamla och behöver en liten yta att vänja sig vid först. Sen hade vi sån orimlig tur att grannarna hade ett grishus de inte hade användning för längre som vi fick av dem, och så fick vi lite överblivet hö från bonden – allt klaffade verkligen!

Så, nu på morgonen hämtade vi de fyra kultingarna – inte helt självklart HUR vi skulle transportera dem de 5 minuter i bil det handlade om, men vi konstaterade att bagageutrymmet i gamla bilen kunde funka denna korta väg, så så blev det! Kultingarna är vansinnigt söta, inte så tama än men de är smarta djur och ska vara lätt att få lite mer tama (vi vill ju att barnen och vi ska kunna klia dem lite på ryggen och mata och så). Den här sorten blir någonstans mellan 40-50 kg stora som suggor (det är bara honor) så väldigt mycket mindre än tex ett Linderösvin som går mot 150 kg, för att inte tala om Pigghamgrisar som blir ännu mycket tyngre och större.

Hos oss kommer de bo ute (förutom i sitt grishus) hela året och vi kommer flytta hagen allt eftersom för att de till största delen ska kunna leva på bete/bök. Hushållsrester och trädgårdsrester som tex gamla morötter och fallfrukt kommer bli ett kanonbra tillskott, det är bara köttrester vi inte kommer ge dem. Vet inte alls mycket om grisar än (har såklart läst på en del dock) men vi får lära oss på vägen tänker jag med, vi har ju Vanja att fråga om råd på nära håll.

*Än så länge är de helt klart livrädda, men med lite mat och lugn kommer det ge sig tänker jag.*

Det här kommer bli en spännande resa tror jag bestämt!

Katastrofångest

1 september, 20221 september, 2022 / LindaG / 1 kommentar

I dag jobbar jag hemifrån (har just nu frukostrast ifall någon tror att jag skriver på arbetstid). Är trött efter en jobbresa måndag-tisdag till Arvika och en ganska intensiv dag i går, och kände att jag helst ville få arbeta i lugn och ro själv. Så skönt när man kan välja det ibland på jobbet, om det inte är annat inbokat. Kände mig frusen med, temperaturskillnaden som kom så plötsligt innebar att jag inte hunnit vänja mig heller, hösten kom över en natt känns det som. Valde att sitta i köket och jobba en stund och tände öppna spisen för att få både mys och värme. Så otroligt avkopplande… Här skulle jag vilja sitta och skriva på en bok, i lugn och ro varje dag.

Just nu har jag världens klimatångest. Eller kanske faktiskt snarare katastrofångest eftersom det inkluderar el- och matpriser vilket inte är EXAKT en klimatfråga även om det såklart allt hänger ihop. På jobbet innebär nyhetsbevakningen att vi får en massa info om vad som händer – öppna rapporter oftast som alla kan läsa, men som inte kanske kommer upp i varje persons flöde till vardags. Vi får varningar om företag som kommer gå i konkurs inom kort om elpriserna fortsätter i samma stil, och matpriserna vet ju alla att de har ökat. På studieresan eller vad man ska kalla det så diskuterades värmepumpar och solcellsinnovationer, både positivt och negativt (tex att leveranstider på värmepumpar gått från 1 dag till ca 9 månader). Här hemma har vi bergvärme och nu är våra solceller klara sedan nån vecka men vi väntar på att bli inkopplade på nätet av Jönköpings energi. Känns lagom surt att ha missat hela sommarens solproduktion… Men vi sitter i övrigt bra här ju, jämfört med många andra – ändå känns det oroligt med det mesta just nu.

*Är absolut lite bitter över att vi missat hela sommarens elproduktion…*

Jag tycker annars verkligen INTE att jag är en orosdriven person, jag kan faktiskt inte minnas att jag oroat mig alls för saker innan (förutom småskit) utan jag har alltid tänkt att det ordnar sig – vilket det ju gjort med. Vet inte vad som ändrats egentligen, i mig själv. Eller så är det bara det att så många saker vi tagit för givet nu verkligen visar sig vara jättekänsliga och det känns som hela samhället balanserat på en liten ”allt är bra”-tråd och bara inte kollat ner i stupen som är överallt runtomkring. Ibland känner jag mig som vanligt och orkar inte bry mig något vidare, men ibland känns det verkligen oroväckande med allt runtomkring.

Fattar ju också att vi inte skulle klara oss själva här ute på långa vägar, om verkligen ALLT skulle gå åt skogen. Teoretiskt sett skulle vi väl kunna försörja oss själva till en viss del, men det skulle ju kräva en arbetsinsats som inte finns nu när vi är två vuxna som jobbar heltid/nästan heltid. Då skulle vi behövt odla något hela tiden, vi hade behövt en jordkällare för att kunna förvara allt om elen ryker och vi hade behövt mer djurhållning för kött – men samtidigt i så liten skala att vi inte behöver köpa in dyrt foder. Självhushållning på riktigt är inte en verklighetsbaserad tanke helt enkelt. Det enda vi är själv hushållande med nu och kanske ända fram till jul med lite tur – det är potatis och möjligen tomater (förutsatt att vi kan frysa in tomater). Ja och så ägg då, just nu får vi sjuka mängder ägg, men de går ju inte förvara hur länge som helst dessvärre, och till vintern kommer hönorna lägga mindre eller inga alls. Ur självhushållningsperspektiv verkar just en mindre ras på hushållsko vara en variant, men som sagt så är det liksom inte kombinerbart med två heltidsjobb och den verklighet som vi ändå har runt oss just nu.

*Vill någon köpa ägg så säljer vi 10 för 40kr, eller 5kr/st.*

Hur tänker ni? Gör ni något annorlunda nu än innan? Och vad skulle ni vilja/kunna göra annorlunda framöver? Tänker ni att samhället och politikerna kommer ordna upp det hela, eller tror ni det kommer hänga på var och en? Är ni som jag och oroar er, eller orkar ni inte och sticker huvudet i sanden (INGET jag dömer någon för!), eller tror ni bara inte på några ”krisscenarion” som kan inträffa?