Dålig vecka… inte graviditetsmässigt men det har varit så himla mycket bråk med barnen. Har försökt tänka efter om det är jag som överreagerar eller reagerar annorlunda pga tex graviditetshormoner, men jag tror faktiskt inte det. Resultatet blir i vilket fall att man tvivlar på sina egna egenskaper som förälder – och om jag inte känner att jag räcker till ens för de två barn jag har, hur ska jag då räcka till för en till??

Barnet väger kring 1,6 kilo nu och mäter ungefär 43 centimeter. Det kan börja känna igen musik som spelas vid upprepade tillfällen liksom fixera blicken och skilja bättre mellan ljus och mörker.

När barnet är vaket är ögonen öppna och reagerar på ljusskiftningar och pupillen krymper eller utvidgas beroende på om det är ljust eller mörkt. När barnet sover eller är passivt sluter det sina ögonlock.

Generellt har barnets kropp vuxit klart men behöver fortfarande lägga på sig mer fett och en del organ som hjärna och lungor behöver mogna ytterligare. (källa gravid.se)

Den största skillnaden för mig rent fysiskt den här veckan är att jag blir superkissnödig typ så fort jag ställer mig upp, gissar att h*n trycker på kissblåsan helt enkelt. Det är mycket rörelse i magen, men det är få jättestarka sparkar och istället många mindre rörelser tycker jag.

Jag skulle tippa på att det är en tillväxtfas med, för jag är HUNGRIG! Har inte märkt av det så supermycket under hela graviditeten annars, men nu skulle jag vilja äta frukost minst tre gånger – en hemma, en direkt när man kommer till jobbet och en vid frukostrasten 9:30…. Men fortfarande inte kött helst.

Det blir ingen magbild idag, känner inte alls för det, så det blir en bild på mina nya stövlar istället som jag ”tröstshoppade” (eller nja, jag har letat jättelänge) på nätet, perfekta varmfodrade ”passar till det mesta”-stövlar!

Wow, när den här veckan har gått (och då har jag alltså gått 30 fulla veckor, man räknar ju från den veckan man går in i oftast annars) så har jag alltså avklarat 75% av graviditeten, och har då ca 25% kvar. Förhoppningsvis går jag inte över SÅ mycket, men vi får väl se.

Barnet kroppshår, det s.k. lanugohåret, börjar nu försvinna. Lite fjun kan finnas kvar när barnet föds, men det försvinner efter några veckor. Lungorna, muskler och hjärnan fortsätter sin utveckling och skelettet hårdnar ännu mer. Håret på barnets huvud blir tjockare och barnet öppnar och sluter sina ögonlock. Det kissar och dricker ungefär 1/2 liter fostervatten om dygnet.

När du är gravid i vecka 30 är det barnets hjärna och de nya fettcellerna som reglerar barnets kroppstemperatur. Tidigare har Lanugohåret varit en viktig del i barnets värmereglering. En annan förändring nu i vecka 30 är att din bebis benmärg nu har tagit över produktionen av de röda blodkropparna. (källa babyhjalp.se)

Jag var hos barnmorskan i veckan på en standardkontroll, och fick ut papper från våra tidigare två barn med. Den här lill* ligger på samma tillväxtkurva som sina syskon, men med en gnutta högre puls (ca 142). Det var kul att se och jämföra lite olika värden mm, tex har jag ganska rejält mycket lägre blodtryck nu än första graviditeten, troligtvis för att jag nu för tiden tränar en del vilket jag absolut inte gjorde med de tidigare två. Nu ligger den på 95/50 och jag är glad att jag inte lider av yrsel eller så.

Knepigt nog tycker jag inte magen växer så mycket, det går lite i språng liksom och nu känns det som den inte vuxit så mycket de senaste veckorna, men det kan också vara mest en känsla. Däremot så märker jag att bebisen klart tar plats, för att böja sig ner och ta på skorna är i princip omöjligt om jag ska andas samtidigt, det blir till att sätta upp en fot i taget på en pall eller nåt och försöka lirka i foten. I kväll ska jag på yoga, det börjar bli lite väl otympligt det med, men allt man kan röra sig är ju ändå skönt och bra. Styrketräningen går faktiskt bäst, marklyft funkar ypperligt och sen kör jag en del i maskin vilket jag kanske inte annars gör, helt enkelt för att jag inte har nån vidare stabilitet i bålen längre. Det jobbigaste är att jag inte fixar att stå så länge i taget nu, för det blir så himla tungt i benen.

Mitt största bekymmer just nu är hur jag ska orka ta på mig ”riktiga” kläder igen nu på måndag när jag börjar jobba, just nu är det makalöst obekvämt med allt som sitter åt och hemma lever jag enbart i mysbrallor, linne och tröja…