Alltså vi hade en sån fantastisk dag i lördags. Efter Filip sovit middag så åkte vi till Västanåleden och gick de 2,2 km till den fina grillplatsen med vindskydd. Den här gången gick det verkligen superbra att ha Filip i bärryggsäcken hela vägen, han tycker det är så spännande i skogen!

Så fin och omväxlande natur med, bokskogen är ju ändå speciell. 

Grillplatsen är verkligen fin, hade de bara kapat nåt mindre buskage så hade man haft utsikt över hela Vättern med. Strax intill kan man gå ner till stenstranden utmed Vättern, en favorit bland alla barnen. De stora gillar att kasta macka, att elda pinnar och att tälja, trots att det kan vara lite grinigt innan vi är iväg så är de faktiskt sjukt nöjda när vi väl är ute!

Filip är ju nöjd med rätt lite och kan roa sig med stenar, grus, en pinne eller bara en liten backe. 

Det blev kolbulle nu igen, det är verkligen smidigt och vansinnigt gott. Filip åt en jätteportion han med och de stora pojkarna äter lika mycket som oss – får nog börja öka på receptet lite…

Ni ser hur han kollar på Tobbe va? ”Får jag nån mer mat nu eller, måste du hålla på och blåsa på den?”

Både maken och jag reflekterade över hur otroligt vilsamt det är för hjärnan att vara ute i skogen. Min går nästan alltid på högvarv annars och ska planera och organisera, både på jobbet och med familjen, men ute i skogen tänker man liksom inte på någonting alls? Och man är så himla nöjd med det med och njuter verkligen av stunden, det är verkligen fantastiskt!!!

På hemvägen hittade vi ett gäng björksoppar och till och med lite KarlJohan. Blev till att torka ett gäng när jag kom hem, har aldrig gjort det innan! Har inte hunnit testa dem än men lovar att återkomma!