I dag gjorde vi nåt vi inte gjort på bokstavligt talat flera år, jag och maken – vi gick en sväng i skogen bara han och jag. Alla tre pojkarna var hos mormor en stund, så vi åkte upp till Hallby och gick 6 km-spåret/leden där (gul markering). En riktigt kuperad promenad på slingriga små stigar i varierande skog, så den fyller ändå det mesta att önska av en bra skogspromenad. Lite folk brukar det vara med, nån enstaka löpare bara.

Nu för tiden när jag går ut i skogen är jag otroligt ointresserad av att gå och pressa för att få så mycket motion som möjligt, men det är lätt att man liksom stressar på ändå av bara farten ibland. Då är det väldigt bra att ha med kameran, för då pausar man och njuter av lugnet i större utsträckning. Det var rätt lerigt och halt, det går bra med bra skor, men ska man ge sig ut där i blött väder så är det bra att tänka på vettiga skor med grova sulor.

Så mycket värt att få komma ut en stund själva, inte behöva valla barn, hantera tjuriga sådana eller bara se till att alla går åt samma håll. Det enda som saknades för en RIKTIGT bra stund i skogen var att vi inte gjorde upp nån eld eller ens hade med nåt fika, men man kan inte få allt.