Vecka 35?!? Verkligen??? Det känns som vecka 35 är så nära förlossningen, och ändå är det nästan sex veckor kvar till beräknad födsel… Knäppt!

Barnet fortsätter att snabbt öka i vikt under vecka 35. Den blivande modern har sannolikt ont i ryggen eller bäckenet under den här perioden. Barnet har väldigt lite utrymme att röra sig på och fyller nu ut nästan hela livmodern.

När du är gravid i vecka 35 fortsätter barnet att lagra fett. I mitten av din graviditet hade barnet en fettprocent i kroppen på runt två procent. I vecka 35 ligger den runt 15 procent, för att runt förlossningsdagen ligga runt 30 procent. Barnets armar och ben börjar ni bli knubbiga och fina.

I vecka 35 är barnet runt 46 centimeter mellan huvud och häl och väger runt 2,4 kilo. Livmodern kan kännas ungefär 15 centimeter ovanför naveln och livmodern är ungefär 35 centimeter lång. (I går på ultraljudet fick jag barnets vikt uppskattat och mätt till 2,3 kg, så h*n följer kurvan perfekt) (källa babyhjalp.se)

Planen för idag är främst att se till att gå på Yoga, så bebisen får en liten push för att vända sig tillbaka med huvudet nedåt igen – mina tidigare förlossningar har inte varit sååå roliga att jag vill testa med en sätesbjudning direkt… Håll tummarna!

Har inte orkat fota nån magbild den här veckan, men jag KÄNNER MIG ungefär som bilden till vänster… Riktigt så illa är det väl kanske inte, men att ta sig i och ur tex bilen eller soffan är klart mycket svårare än det är i vanliga fall.

Det mest positiva den här veckan (förutom att få konkreta bevis för att bebisen mår bra) är att det jag trodde ev. kunde vara foglossning verkar ha varit en vanlig sträckning – i alla fall har det gått över så nu är jag mest trött/öm i bäckenet på eftermiddagar och kvällar, men det är ingen huggande smärta längre.

*Flås flås flås*

Nä, jag håller inte på att föda, jag gick bara upp för en trappa…. Det är ju inte bara själva extravikten som gör att man blir tung, dessutom har ju blodvolymen ökat med 50% (!!!) och lungorna tryckts ihop. Så vill man känna hur det känns att vara gravid skulle jag säga, spänn på en vikt på en sisådär 10 kg på magen och åk sen upp på hög höjd (några tusen meter åtminstone), DÅ kan man förstå hur det känns. Och då är jag ändå pigg och ganska lite påverkad av graviditeten!

Barnet är i graviditetsvecka 34 ungefär 45 centimeter långt mellan huvud och häl och väger drygt 2,1 kilo. Livmoderns mått är från blygdbenet till toppen ca 32 till 34 cm.

De flesta barn som föds efter vecka 34 klarar sin andning bra och behöver inte ligga i kuvös. Men de är fortfarande ömtåliga och behöver oftast hjälp att hålla värmen och få i sig näring. Även barn som föds i vecka 34 räknas som prematura, dvs för tidigt födda. (källa babyhjalp.se)

Nu är det alltså 1½ månad kvar tills jag går hem på föräldraledighet, jag siktar på att gå hem den 17 mars och BF är den 22 mars. Det låter som det är så nära när man berättar det för folk som undrar… Om senast två månader är vi föräldrar igen, och pojkarna har fått ett nytt syskon!

I någon av mina appar står det att man kan börja bli lite disträ nu, eftersom både tankar på förlossning och på tiden precis därefter ska processas, och det stämmer nog allt. Det är något som numer alltid ligger lite i bakhuvudet och snurrar, och så fort man får en lugn stund går tankarna dit. Sömnen blir även den lite knepig, inte minst för att man nu snarkar typ hela nätterna…. Jättesexigt, men vad gör man när näsan är täppt och kroppen är stor och svullen…

En ny liten krämpa som dykt upp bara de senaste dagarna är vad jag gissar är foglossning – tar jag ett lite oförberett, stort eller snett steg med framförallt höger ben så känns det som bäckenet håller på att dela sig på mitten, inte alls skönt… Nu är första gången jag börjar känna mig tveksam till hur länge jag kommer kunna träna, men jag kör på lite försiktigt tills jag känner att det inte funkar.

Ni andra gravidisar där ute, hur går det för er? Hur mår ni?