Kul för både stora och små

Det blev ju så lite kalas i går med, oliver fick paketen från oss och så kom mormor och morfar med paket med såklart! Mycket kläder, en hel del pyssel-material och så den stora grejen – skylanders giants (ett TV-spel med lösa gubbar). Det blev väldigt, väldigt uppskattat!

Torsdag till söndag nu i veckan går Dreamhack hos oss på Elmia, och maken med sitt kompisgäng kommer som vanligt vara med och höja medelåldern med ett par år eller så 😉 Fast jag ska inte säga för mycket, tänkte själv sitta typ fyra timmar på fredag eller så, det är lagom mycket för min del 🙂

Idag var det en deltävling till årets kock hos oss, dessutom med lite försäljning av närproducerade godsaker. Köpte en korv och en bit rökt lamm, men glömde påsen på jobbet. Nåväl, får väl försöka komma ihåg det i morrn istället!

Kalas!

Idag har det varit Olivers dag – han fyller ju 6 år i morgon och idag var det dags för hans kalas. Han fick själv bestämma det mesta – det blev StarWars tema, prinsesstårta (han äter nästan bara marsipanen men ändå) och StarWars musik för hela slanten. Lekar blev det såklart med, dansstop, äta marschmallows på snöre utan händer, blåsa bomullstuss med sugrör och så pennan i flaskan. Det låter som ganska många lekar, men de flesta körde vi två gånger ändå för de gick nästan för snabbt! Fyller man 6 år får man bjuda 6 gäster, såklart fick han välja fritt vilka, och i alla fall jag blir lite glad över att det var 3 killar och 3 tjejer utan att han reflekterat något över det. Det är ju helt enkelt de kompisarna han tycker om att leka med! Så här fina var de, hela bunten :

Längst ner till höger har ni nog världens sötaste prinsessan Leia, med kringlor och allt!

Såklart stört omöjligt att få dem att stå still i mer än 1 sekund…. Sen blev det i alla fall pannkakor, med alla tänkbara ”pålägg” – strössel, glass, grädde, chokladsås mm (som variation på den visserligen smidiga och populära men ändå rätt tråkiga varmkorven), följt av en tårta. Jag beställde helt enkelt en helvit, odekorerad blåbärsprinsesstårta på ICA maxi, och sen blev det till att dekorera själv med karamellfärg, glasyr och kristyr – men alla såg att det var R2-D2 så det får man väl anse vara lyckat =)

Känner mig rätt nöjd över presentationen, den lär väl inte vinna några priser, men den blev ändå populär =)
Efter kalaset var det dags för första lektionen på vinterns skridsko- och bandyskola på Råslätt – tydligen räckte det inte med att åka i 1 timme utan de (Oliver och Tobbe) åkte en dryg halvtimme till efter det. Kan nog bli en rolig grej hela vintern! (behöver jag säga att jag avsagt mig ansvaret att följa med på detta? Jag skulle frysa ihjäl på 10 minuter)

Tröja, klubba och boll ingick i avgiften, mycket populärt!

 Sen tänkte jag avlägga en liten kort rapport om vad barnen har lärt sig på sistone, så jag inte glömmer det =)

Problem 1 – han står inte still i en halv sekund ens. Problem nr 2 – värdelöst ljus inomhus så här års!!! Men söt blev han ändå =)
Sedan typ 2-3 veckor tillbaka har Lukas verkligen knäckt det där med att prata, och från bara enstaka ord så ramlar det nu ut meningar på både 3, 4 och 5 ord. Konstant. Oavbrutet. Orden är inte lika tydliga som Olivers var, men meningarna är ändå ganska komplexa och tydliga i sig. Han pratar mycket och gärna (som storebror) och gör verkligen ALLT exakt som storebror gör. Oliver har otroligt tålamod med honom även om det såklart blir en del käbbel, men oftast låter han honom vara med och de leker och har roligt ihop om de ”måste” (dvs inga andra kompisar är hemma).
Min fina, fina sexåring!

Oliver har för sin del gjort jättemycket framsteg, han skriver hur bra som helst – långa ord, korta meningar och jämna fina bokstäver. Helt fantastiskt! Dessutom har han någonstans (!!!) lärt sig klockan, åtminstone hel och halv timmar felfritt – mycket bra att kunna såklart, men jag frågade på skolan och där har de inte tittat på klockan än? Möjligen skulle det kunna ha varit mormor som har varit framme, men jag är ändå imponerad! Han har dessutom lärt sig att knyta knutar, och han simmar utan problem 25 m på både rygg och mage. Nu väntar jag bara på att läsningen ska släppa med, han har inte riktigt förstått att det är i princip samma sak som att skriva än, men det kommer säkert snart. Det är jättekul att se när han är på tex simskolan och bandyskolan, han är jätteduktig och lyssnar på vad läraren säger, även om det såklart blir bus och stim oxå. Så stolt över honom!

Så där, det var rapporten från barnens framgångar, mest intressant för oss själva såklart, men skriver jag inte upp det här så blir det inte gjort! I morgon bitti blir det ”vårt” födelsedagsfirande, och i morgon kväll kommer mormor och morfar… Full rulle!!!

Tillbaka

Kort resumé av helgens tripp till Göteborg:

Shopp…. Nej. Bad? Mat. ”Sov” (haha), Frukost (!), regn…Museum? Slut! (inte berättelsen, men jag…)

Men, eftersom man kan tänka sig att jag kanske vill komma ihåg det här senare, och mitt minne är som bäst 4 sekunder långt just nu, så tänkte jag nog berätta lite mer ändå.

Vi lyckades komma iväg runt lunch på fredagen, sjukt skönt att komma iväg från jobbet lite tidigare när det har varit så mycket (lär få gå in och jobba lite idag däremot, mässan börjar ju på tisdag), Lukas sov i bilen och vaknade lagom till vi kom fram. Checkade in på Scandic Europa – man kan ju inte klaga på att det inte låg centralt, det satt ju för sjutton ihop med nordstan och låg alltså på 5 min gångavstånd från Johan dessutom. Efter lite uppsamling försökte jag intala barnen att om de bara kunde sköta sig och inte gnälla, klaga eller springa iväg (Lukas) när vi gick en timme på stan, så skulle de få bada i hotelpoolen sen. Det gick väl sådär… Med hot, löften och en påse popcorn lyckades vi gå in i typ 4 affärer, max en timme. Hittade i alla fall 2 tröjor, så det kändes helt ok.

”Vill inte” och ”Nej tack” är två uttryck som används flitigt av den här lille herrn. 

Tillbaka på hotellet visade det sig att hotellets pool var iskall, barnen och maken badade ändå, men det blev ganska kort för båda ungarna var typ blå efter en kvart. Nåväl, på med kläder och ner till restaurangen för att möta Johan (min bror). Vi hade bokat ett höspaket där det ingick 2-rätters – maten var ok (förutom barnbuffén som var gräslig), men servicen var urusel… Blev en sådär upplevelse.

Försökte febrilt fota barnen när de klätt sig fint till maten, men det här är typ det bästa fotot jag fick.
Inte helt sant förresten, lyckades ju faktiskt tränga in Lukas i hissen. Kan varit enda stunden på dagen han stod still. 
Tur barnen kan distraheras med lite Nintendo…
Kul att träffa brorsan, även om han nu för tillfället ha en knuttemustasch? Cowboymustasch? 70-talsmustasch? Vad kallar man den? 

Natten blev väl typ ok, Lukas sov mellan oss och Oliver i en extrasäng, men sen blev det ju hotellfrukost – fan vad gott det är! Dessutom hade någon intelligent människa satt upp en barnhörna vid frukosten, så tro det eller ej, men vi fick faktiskt äta i lugn och ro!

Planen var sen att vi skulle åka till Slottskogen och leka och titta på djur, men den utlovade solen hade bytts till ett ihållande dagsregn… Det blev en tripp till Toys’R’us istället… Man kan väl säga så här, Oliver är just nu inne i någon mindre trevlig 6-årstrots, när allt är tråkigt, man kan inte vänta 2 minuter på något och man gnäller hela tiden. Lukas är inne i (haha, som han inte alltid är det) nån överenergisk period, han lyssnar inte för fem öre på vad vi säger och han är inte rädd för att dra iväg utan oss. Kontentan blev ett besök där jag och maken sprang och letade efter Lukas samtidigt som Oliver gick bredvid och gnällde över att han inte fick det, eller det, eller att det var för varmt, kallt, tråkigt, stort, litet…… *pust*

Jag skyller på att min hjärna är lite överarbetad, för när vi gick ut därifrån fick jag idéen att vi skulle gå på Naturhistoriska – har inte varit där sen jag var liten, men då tyckte jag det var roligt minns jag. Vi plockade upp morbror och åkte dit (hade förträngt att den låg i slottskogen med, där det såklart fanns en stor lekpark med. Tror ni Oliver gnällde HELA tiden för att han ville gå ut till den i regnet eller? Nej, svara inte på det…). Det var faktiskt riktigt roligt där, mängder med uppstoppade djur, och så den stora valen med såklart. Jag hade gärna gått där en stund och tittat på allt, men vid det här laget hade Lukas lagt in en ny växel och SPRANG allt vad han kunde över heeeeela muséet, med nån av oss efter sig…

Klart det blev lekparken med, fast vi var inte helt rustade för att det blöta…
Nöjd för en kort stund. 

 Innan vi åkte hem pausade vi hos Johan och gjorde mat, han som inte är van vid det här livet runtomkring sig såg helt färdig ut efter bara ett par timmar… Men å andra sidan var jag det med. PUST! Det är visserligen väldigt roligt att ha med sig barnen, men herrejävlar vad energi de tar just nu…

Ur ett barns ögon

Igår gick vi på promenad för att lämna Oliver på det första kalaset på Histingstorpsskolan. Det är en promenad på ca 8 minuter, med Oliver på kicken och Lukas i vagnen. Att gå hem efter vi lämnat av Oliver däremot, det tog 68 minuter (på riktigt) – här är varför…

Vill gå själv, såklart. Mamma är ju helt koko om hon tror jag tänker sitta i vagnen längre, det är ju mycket roligare att gå själv. 
De här stolparna var intressanta. Om man skulle ta och stanna en stund vid varje och undersöka den lite. Eller mycket. 
Åh, en sten, jag måste klättra lite!
Faktiskt ganska många gånger, när jag tänker efter. Det var ju kul det här!
Den här vägen verkar mycket roligare än den mamma har valt.
Ooooh – en trappa, my favorite!!!
Man kan ju gå upp och ner hur länge som helst utan att det tar slut!
Hmmm, det var ju spännande att kasta ner stenar med.
Titta, en till stolpe!
Den här var ju lika fin som de andra 79 stycken. 
Nä, om man skulle lägga sig ner och vila lite….

Så, det var ju tur att det var så vackert väder, med strålande solsken och lagom kyla, och tur att vi inte hade bråttom till något utan kunde gå och strosa sakta fram (och ganska ofta bakåt). Mycket skratt blev det, åt den här lille pajasen!

Kalasfunderingar

Just nu händer ALLT känns det som. Eller ja, egentligen kanske det inte är så, men på jobbet har vi så mycket att göra att jag skulle kunna jobba till åtta varje kväll utan problem, hemma funderar/planerar vi att bygga ut huset, Oliver fyller år om mindre än en månad och dessutom vill man ju gärna hinna med lite träning för att må bra.

Min största fundering utanför jobbet är just nu vad vi ska ha för kalas för Oliver. Eftersom han fyller 6 år så har vi sagt att han får bjuda 6 kompisar, så det är inte hela klassen det handlar om, men ändå. Det vi har funderat lite på är badkalas (men då måste alla ha en förälder med sig, vågar inte ta ansvar för ett gäng tveksamt simkunniga sexåringar), UppTechkalas (fast jag tror han får ut mer av det om något år eller så),  bowlingkalas (han ska på ett på söndag) eller kanske ett discokalas (fick just tipset från min kollega). Men jag skulle bli jätteglad för fler tips, om någon har några!

Bästa kompisar

Oliver leker med kompisar nästan jämt när vi är hemma, och det är två vänner det blir oftast – dels Alicia som han går i skolan med och dels (stor-)Lukas. Båda bor bara ett par hus bort, så de springer mellan varandra för att leka mest hela tiden, men Lukas går inte i Olivers klass eller ens skola, så de träffas inte på dagarna om det inte är ledigt.

Just nu är storLukas här, de har lekt sedan 12-snåret nånting och de leker så otroligt bra ihop. De pratar OAVBRUTET (kan bli lite jobbigt, men det är oxå väldigt kul att höra vad de säger) och kallar varandra ”kompis” hela tiden.

-‘Kom kompis, nu gör vi det här’
-‘Kompis, så här gör vi’

En bild från besöket på Upptech får det bli, han är inte så benägen att låta mig fota honom längre, han är ju upptagen med annat så klart.

De pratar ihop sig i låååånga lekar, inte långsamma däremot – snarare tvärtom, och där bollar de fram och tillbaka hela tiden vad som ska göras och hur. Helt fascinerande att höra på, det är knappt att det går att hänga med i svängarna. De är väldigt snälla med varandra och noga med att båda får bestämma, och jag tror faktiskt att så otroligt många timmar som de har lekt så har det bara blivit lite ”bråk” en endaste gång, och inte nån stor grej då heller! Jag är så glad att han har en så bra kompis bara ett par hus bort! Hoppas att de kommer följas åt alltid, så att de kan fortsätta vara bästa kompisar länge, länge… =)

Nattskräck

Som jag skrivit om tidigare så har inte den senaste perioden erbjudit något vidare sköna nätter direkt, Lukas har vaknat i princip varje natt och varit hysterisk / arg / ledsen eller vad det nu är, i låååånga perioder. I natt tror jag han skrek i mellan 30-60 minuter… Och det var bara ett av ”passen”. Under den här tiden kan vi inte göra någonting – försöker vi trösta blir det värre, går vi blir det värre, försöker vi hjälpa till på något sätt så blir det värre… ja ni fattar. Man får bara ligga / sitta och vänta på att han ska bli färdig – det är så synd om honom (och lite om oss med).

Har försökt googla lite idag, det verkar som man kan testa två saker främst – det ena är att låta honom sova längre på dagarna så sömncykeln blir mer ”rätt”, det andra är att väcka honom 15 minuter innan en sån här period brukar infinna sig. Det senare känns lite riskabelt, har på känn att jag i så fall antingen skulle få en väldigt pigg unge vid 23-snåret, eller att han skulle bli vansinnig för att jag väcker honom… På dagis sover han oftast 1½ timme innan de väcker honom, men han behöver kanske sova mer. På helgerna sover han oftast längre, och då har vi heller inte haft så mycket problem med nattskräck… Någon som har erfarenhet och tips?

Tänk att man kan ha så växlande humör… Så go’ och glad oftast ändå…

Kan tänka mig att det hela hänger ihop lite med ”utvecklingssprånget” (läs: tvåårstrotsen) nu med, det kan ju störa sömnen en del med sägs det ju.

Glömskan har han nog ärvt av mig ;-)

Lite oväntat så verkar det som att vi fått Lukas nappfri, lite sådär av misstag mest. I går glömde jag helt enkelt av det när han skulle gå och lägga sig, och han glömde nog fråga med – likadant nu ikväll. Det verkar ta lite längre tid att komma till ro, men det borde ju ge sig efter ett tag. Visserligen har vi försökt begränsa napp-tiden till sovtider, men han älskar verkligen sin napp så det är väldigt förvånansvärt att han glömt den! Nu har vi försökt hitta och gömma undan alla nappar i huset, så han inte hittar en av misstag…

Var tvungen att lägga upp ett foto på Lukas, han är såååå långt bort i tankarna här, munnen full med banan och huvudet fullt av något som jag inte har en aning om…

Haha, det är inte svårt att se vem som är pappan direkt… Försökte fota Oliver när han simmade med, men allt blev så suddigt. 

På tal om något helt annat så har vi nu bokat semesterboende i Frankrike!! Fick tag i ett litet hus (eller lite som en friggebod) på 40 kvm med kök/vardagsrum, ett sovrum och pool. Två veckor – 11.000:-, vilket var myyyyycket billigare än många andra alternativ vi sett. Den ser superfräsch ut och verkar ligga på någons tomt, men alltså inte i något turistområde utan bland ”vanligt” folk precis som vi vill ha det! Vi kommer att bila ner, så det blir väl några dagar ner och några dagar hem, totalt kanske ca 3 veckor, och jag längtar redan jättemycket! Men det känns ändå väldigt bra att ha bokat, då har man något konkret att se fram emot och spara pengar till.

När det gäller resmålet så var det självklart i och med att vi bestämt oss för att bila – jag älskar visserligen Spanien ungefär lika mycket som Frankrike, men det är ÄNNU längre, så Franska Rivieran blir perfekt. Staden vi ska bo i heter Mougins, precis norr om Cannes. Vi har bott i den staden förut, när jag var liten (eller typ runt 10 kanske), fast jag kommer inte ihåg så mycket direkt. Ja Cannes kommer jag ju ihåg, men där har vi varit många fler gånger, älskar den staden mer än Nice om jag får välja (och det får jag ju). Jag älskar Frankrike, det känns som ”hemma”, speciellt när man inte hamnar på turistorterna – och har jag ändå ett sjukt begränsad ordförråd på Franska. Mina erfarenheter av fransmän är att de är väldigt trevliga och måna om att hjälpa till, även om inte deras engelska är på topp alltid. Parisarna är däremot lite tråkigare, men å andra sidan gillar jag ju inte Stockholmare heller 😉

En tugga till?

Suck, kan redan nu varna för att det här nog blir lite gnälligt…

Alltså, morgnar. Allt funkar egentligen rätt bra, förutom att Oliver återigen har halkat in i någon form av ”jag-kan-minsann-äta-en-smörgås-i-över-en-halvtimme”. Men det förstör verkligen hela morgonen… Hur mycket jag än intalar mig själv att INTE bli arg på honom så är det så sjukt provocerande att han bara sitter där utan att äta efter en stund =/ Eftersom de håller på och bygger om köket på skolan så gör det att de helst inte vill att barnen äter frukost där – dessutom serveras frukosten redan 7.15, annars hade den bästa lösningen varit att låta honom äta i skolan. Vi har lockat, lirkat, hotat, pratat förståndigt och pedagogiskt med honom, men inget hjälper – och varje morgon slutar i ett misslyckande när jag är till hälften arg och till hälften har dåligt samvete, och han är ju såklart inte glad heller. Känns inte alls bra!!!

För att fortsätta på det gnälliga spåret känner jag mig dessutom tämligen frustrerad och irriterad för att det har blivit så lite träning på sistone. I morgon är det föräldramöte när jag skulle tränat, klart jag går på det i stället, men axlarna gör ont och jag känner mig bara obekväm i mig själv. Dessutom har jag såklart insett att tröskeln för att komma ut och springa blir i stort sett oöverstiglig när det är mörkt, regnigt och kallt ute, annars hade man ju kunnat få in lite jogging emellanåt. Bläsch….

Förlåt, nu har jag gnällt färdigt på mina egentligen väldigt små problem, men ibland känns de stora med.