Jo men vänt har det ju, jag mår inte lika dåligt alls idag, men är såklart som alltid efter magsjuka – matt, orkeslös och med en tämligen fattig matlust. Lite extra skönt att bo just här idag då, behöver ju komma ut med Nala ibland men kan gå runt här ute istället för att gå en promenad – mycket lugnare och hon får ändå komma ut och nosa och springa runt lite som hon vill. I morse var det verkligen så otroligt vackert, trots att tempen visade på -10 grader så var det vindstilla och soligt, och fåglarna bjöd på en hel symfoni. Stod en lång stund på vår kulle och bara lyssnade – finns en film i mina händelser på instagram om ni vill höra själva. Fotade lite med, kontrasten skarp vårsol och frost är ändå speciell…
Ett lager skimrande frost klär in alla lökar, men de verkar ändå klara kylan bra.
Snödroppen har fått ett nytt utseende och ser lite hängig ut just nu, men kommer nog klara sig.
De här små blå raringarna ser ut att kämpa mer, vet inte riktigt vad det är men vi har massor av dem, oerhört fina! (inte så lätt att se när de är inklädda med is dock)
Hittar fortfarande något nytt nästan varenda gång jag går ut, här hittade jag en liten buske med trollhassel som jag inte sett förut.
Och någon slags taggig buske som redan börjat bli grön – ser nästan lite ut som krusbär?
Från kullen bakom huset syns stallet och Filips lilla lekstuga.
Från stalltaket droppade det redan från frosten som smälter i solen. Kommer bli ett perfekt ställe att ha tomater, vid värmen och det skyddade söderläget. Och solpaneler på taket blir det med, innan sommaren.
Är så glad för dessa små kullar och små bergsknallar, med sina stenrösen. De är fantastiska lekplatser utan att vara farliga (liiiiite orolig för huggorm i stenrösena till sommaren bara) och ger en så vacker varierad natur i vår trädgård.
Drottningen av Norrgård har det inte dumt, hon.
Avslutar med en bild över åkrarna. Fatta att alla dessa bilder är bara från vår gård?
Nu ska jag försöka äta lite fil till frukost tänkte jag, sen bara vila en stund. I morgon blir det nog jobb – behöver mäta och beställa fönster som inte kan skjutas upp, så vill vila så mycket som möjligt idag. Hoppas ni har en bra dag och slipper magsjuka och annat som går nu!
Känner mig ovanligt långt ifrån alla sociala medier just nu? Det är så skönt att koppla ner, fokusera på det man gör och bara befinna sig i nuet en stund. Eller ja, det ska tilläggas att mycket av min skärmfria tid kommer sig av det fantastiska vädret, det har helt enkelt känns helt ointressant att göra något annat än att vara ute och greja. Lite fräknar har allt tittat fram med.
Penséer på altanen……och en massa snödroppar på kullen bakom huset!!! ♥️
Det har varit en lite sådär halvdan helg när det gäller allt utom det härliga vädret, sådär som det kan bli ibland – men jag väljer att låta det fantastiska vädret spela huvudrollen ändå tror jag. Så underbart att kunna gå runt i bara tröja och greja, här ute har det varit rätt ordentligt mycket varmare än inne i stan kunde jag konstatera när jag var och handlade mat. Jag har mest fokuserat på att gräva i trädgårdslandet – gräva bort gamla revande jordgubbsplantor, näva (suck så mycket näva) blandat med tistlar och ogräs. Det är en bit av landet som ändå känns ganska tydligt att den kommer bli / en gång har varit grönsaksland, och då har jag behövt göra i ordning gångar och gräva bort det som inte ska vara kvar. Så skönt jobb!
Det ligger en hög med träflis kvar från förra ägarna, tacksamt nu när jag kan fylla på i gångarna. Bara ovant långt att gå ända bort bakom stallet och sen tillbaka igen, det är sån skillnad mot en villaträdgård ändå! Gick från det här:
Till det här ( i nästan hela grönsakslandet) :
Sen har vi flyttat kycklingarna från garaget där de började bli trångbodda till hönshuset. Gränsfall kallt, men de har värmelampa, gott om strö på golvet och är ju en hel hög som kan kura ihop sig. De är tyvärr väldigt skygga än, blir lite lättare nu när man kan komma från sidan snarare än ovanifrån – det är ju såklart en instinkt i dem att fly från faror ovanifrån.
De kommer inte få gå ut än, det är lite för kallt och de är lite små. Vi ska dessutom näta tak över hönsgården – just nu är det öppet och eftersom vi dagligen ser två stora rovfåglar här över så kommer det inte funka. Har ambitionen att få igång en djupströbädd till hönsen för övrigt, hoppas det blir bra! Man börjar kunna ana nu vilka som blir tuppar, de börjar få större kammar och växer lite mer, likt den ljusgrå här ovan i bild. Kan iofs ha fel, höns är lite luriga, men jag gissar på att det blir en tupp.
Det känns som om min lilla tillfälliga vårdipp har börjat släppa och allt känns lite mer som vanligt – vilket för mig innebär en ganska positiv syn på det mesta. Jag är ju en sån där person (som motsatsen avskyr) som vaknar varje morgon och är glad och positiv (om än trött), för absolut inget har ju hunnit inträffa som tar bort den känslan! Tänker att det om något säger att man är en person som har ett halvfullt glas som utgångspunkt.
Ser fram emot helgen som verkar bli kanonfint väder på, tänker att jag ska peta ner de sista sorterna tomat (Brandywine gul och röd) och sedan kanske fortsätta röja lite i min köksträdgård. Efter lite inlägg hos bloggar jag följer så petade jag och Filip ner lite frön direkt i två pallkragar i veckan, spenat, sallat, rädisor och sommarmorot. Känns lite galet när bara översta 2-3 centimetrarna är tinade, men det ska ju gå säger de som vet. Och på ett sätt känns det logiskt, inte sjutton har naturen försått grönsaker, fröna ligger ju där och väntar själva på att det ska bli lagom tid för dem att gro. Försådder inomhus tycker jag är jobbigt, så jag försår verkligen bara det som MÅSTE försås (tomat, chili och kronärtskocka i dagsläget). Nu har vi ju inte uterum och heller inget växthus än, så jag får tänka lite annorlunda kring min växtplanering i år.
Undrar om jag kommer kunna matcha förra årets tomater, det var verkligen ett toppenår!
Potatis ska det bli med såklart, men jag har inte lika bråttom med den i år – kanske köper jag några få av en riktigt tidig sort, annars kommer jag nog satsa på sådana som även kanske går att lagra. Hoppas på enorma mängder bär då vi har MYCKET bärbuskar (för övrigt även typ 200 m aroniahäck!), det enda jag inte hittar att vi har är amerikanska blåbär. Det är ju en personlig favorit, så det ska jag försöka hitta och köpa – tar gärna emot bra tips på plantskolor runt Gränna-trakterna, innan har jag haft både Backamo, Höglunds och Nyströms på nära håll. Klart det går åka dit nu med, men kanske finns något bra på närmare håll med?
Förresten, när jag har varit ute och grejat i vårsolen så har jag märkt att mot ladugården är det kanonläge – tänker sätta lite lådor här mot söderväggen att ha tomater i. Ungefär 70 m till potatislandet – men det får funka. Vet ju heller inte riktigt vad det är för utmaningar här i form av sniglar, ohyra, bladmögel och liknande, vi hade nästan inga sniglar i vårt gamla hus så har inga riktigt bra strategier mot det? Kanske får skaffa myskankor i så fall… (Kan de bo ihop med höns???)
Tänker i så fall bygga några enkla, större lådor med markkontakt (dvs ingen botten) och med stöd för tomaterna. Tror det är ett ypperligt läge!
Det har varit ganska tunga två veckor, trots (eller på grund av???) det fantastiska vårvädret. Jag har varit trött och lite deppig av olika anledningar, så ork och motivation har varit i botten. Det ser säkert inte så ut om man bara kikar på tex instagram, men instagram är min bubbla där jag bara lägger ut fina bilder och fina minnen – på samma sätt som jag nästan bara följer konton som gör detsamma. En typ av fristad, helt enkelt.
Jag har mest försökt vara ute så mycket som möjligt, för det är ju ändå där jag mår bäst. Gå runt och småskrota lite på gården, sitta i solen och dricka kaffe och läsa en bok, det är ju saker som jag mår kanon av, även om det känns som det ligger lite av en blöt filt över mig. Köpte förresten två nya stolar och ett litet bord till vår södervägg där vinkeln på huset gör det vindstilla och underbart varmt. Blev fint och var framförallt väldigt skönt att sitta i!
Den knallblå markisen är inte direkt en färg JAG hade valt, men oavsett så är det faktiskt väldigt praktiskt med markiser. Men visst blev det lite gulligt med möblerna?
Vi HAR de senaste veckorna sakta men säkert rivit badrummet med, framförallt stötvis på helgerna, när vi orkat med. Det är fin råspont bakom och allt har varit väldigt ordentligt gjort – vilket är suveränt förutom just när man ska riva såklart. Trots det så har det ändå gått ganska mycket enklare än jag var rädd för, även om det är mycket jobb ändå. I helgen rev Tobbe taket och så började vi med golvet nu på eftermiddagen (först nu vi fick lite ork), det gick visserligen lättare än jag vågat hoppas men jag missbedömde hur snabbt batteriet till slagborren dog – ska be att få låna ett extra på jobbet i morgon. Sakta men säkert så är vi i alla fall SNART i ett läge när man kan börja bygga upp allt med, det är ju mycket roligare!
Just nu klarar vi oss med en toalett och en dusch, men det är såklart efterlängtat att få ordning på det här badrummet med. Just nu är det rätt trångt i det lilla badrummet.
Denna veckan är det ganska mycket som händer. På onsdag går jag upp i tid igen …
Jag måste faktiskt skriva in en liten grej här. Jag känner mig lite rädd för att gå upp i tid, rädd att inte räcka till och rädd att inte orken ska räcka till. Jag VET att man inte ska låta själva rädslan hindra en eller stå i vägen och det gör jag inte heller, men jag vill samtidigt ändå erkänna för mig själv (och nu er då tydligen) att det är just så jag känner mig.
… sen ska jag klippa mig och OM jag orkar så är det middag med Brynolf och Ljung på kvällen sen. Just nu ser jag inte att jag kommer orka med det, men det vore så himla kul att se dem live ändå? På torsdag fyller Filip hela 5 år, vilket han för någon vecka sedan har börjat fira genom att gå in i en ganska o-charmig fas…. Nåväl, han är ju söt ändå som tur är 😉
Sådär, en lagom vimsig uppdatering, men jag har som sagt inte alls varit sugen på att skriva heller den här tiden. Är också inne i en sån där fas när jag känner att allt jag skulle kunna skriva är så himla ointressant, det går i perioder det där med. Äh, jag vet inte, helt enkelt.
Det finns ett sånt behov i mig av grönska – egentligen alltid men nu är det verkligen akut. Jag går i trädgården och letar skira små knoppar, lökar och små tecken på att det är liv under allt det där som till synes är dött. Jag är vintertrött nu, inte samma som utmattningstrött utan det här lägger sig liksom som ett litet dis över hela mig. Äter D-vitamin som om det inte fanns en morgondag, och gläds ändå åt att det går åt rätt håll.
Vi röjde sly bredvid elstängslet för ett tag sedan, såg att det var friska knoppar trots att det var kapat och plockade in det – tror det kan vara syrén, väldigt vackert är det i alla fall!
Det börjar ljusna redan när jag åker till jobbet 06:15 nu, det känns som en stor förbättring. Likadant är det fortfarande en gnutta ljus kvar när jag går in på träningen 12 timmar senare. Jag väntar bara på att solen ska tanka tillbaka den energi som försvunnit under vintern, den som bara vårsolen sakta kan trycka undan. Till sommaren kommer jag inte minnas hur dagarna kunde kännas så korta, då är ljuset till synes evigt och dagarna dubbelt så långa.
Inne värmer solen gott och jag försöker ta in den grönska jag kan för att liksom försöka hjälpa våren i sitt arbete. Ändå känns det murrigt inne i vardagsrummet, och jag drömmer om att kanske öppna upp och sätta in fönster även mot morgonsolen för att få det ljusare. Kanske en liten trall utanför, där man kan möta morgonsolen med en kopp kaffe i tysthet innan huset vaknar…
Små späda knoppar!
Att kunna sitta i det skyddade söderläget mot en solvarm fasad hjälper, likaså att faktiskt kunna röra sig ute utan att ha på sig vinterjackan (hela tiden). Händerna luktar solvarm jord efter att ha letat ogräs lite hastigt i en rabatt. Snart blir det bättre, faktiskt varje dag – tänker jag och ger mig själv en mental kram.
Det är så himla rörigt i mig just nu, och jag vet inte riktigt varför. Tror det började när jag backade i tid på jobbet, förra måndagen, det blev liksom en konflikt i dåligt samvete, lättnad, besvikelse och nåt mer som jag inte kan definiera. Det har inte blivit bättre sedan Ukraina hände och fortfarande går jag runt med en sån olustkänsla i mig som jag inte hittar ursprunget till. Är inte riktigt van vid det, även om det kan ta en liten stund så brukar jag ju, om inte annat så med bloggens hjälp, kunna bena ut vad det är som händer. Det gnager och skaver i magtrakten och det känns bara inte bra.
Vi vabbar vidare här hemma idag, jag och Filip. I morgon måste jag in och vara med på ett möte jag inte kan missa, men vi får väl se när han är frisk nog att gå till dagis igen. Vi har det mysigt ändå, han är sådär lagom hängig så man kan motivera lite skärmtid (=vilotid för mig) men orkar ändå hitta på lite smått och vara ute en stund. Hoppas på fint väder idag, det vore en dröm att få sitta mot en solig vägg en stund…
Bild från mäklarens bilder på huset sommartid. Längtar en liiiiiiten gnutta efter sommar nu…. (SÅ MYCKET – ifall inte ironin gick fram)
Det går långsamt fram med vårt motiga projekt att renovera badrummet, allt är beställt nu i princip, och jag ska försöka få hit en elektriker och en röris inom kort för att koppla bort el och vatten så vi kan riva väggarna med gammalt kakel. Men det ÄR inget kul projekt, det är för läskigt när det är vatten inblandat även om vi inte själva kommer göra något med just de delarna, saker kan gå fel i alla fall och då blir det dyrt. Känns som det kan bli svårt att få någon av plattsättarna att hinna sätta kakel med, de har fullt upp just nu 😔 Vill gärna ha det klart ganska snart med, i vår kommer vi ha mycket arbeten som ska göras utomhus – huset ska målas och fönstren med. Och så det roliga med – trädgårdsarbete. På tal om det så hade Lukas en kompis här i helgen förresten, som hade med sig en drönare. Han var snäll och fotade lite från ovan, så kul att ha! Kolla här:
Längst till vänster skymtar hönshuset, sen vårt hus och till höger i bild är vårt garage (och vedförråd). Framför det ser ni trädgårdslandet.Här har ni trädgårdslandet från ovan, det ni ser till höger är jag som gått och drömt om ett tunnelväxthus någon gång och stegat upp i snön hur det skulle bli med den modellen jag tycker är lagom. För referens är det ett på 3×8 meter jag kollar på! Ni ser också 4 små rektanglar i köksträdgården, det är vanliga pallkragar – så där får ni en bild av hur stort det är ungefär. En bild från grillplatsen på vår kulle 😄Och så en bild rakt ovanifrån på hus och garage.
Känns både skönt och tryggt att vara lite ”isolerad” här ute, samtidigt som jag också just nu känner att jag vill ha sällskap. Helt logiskt, som vanligt…
Förutom när vi veckohandlade i går och när vi var på en hundkurs i grannskapet i dag så har vi inte lämnat gården på hela helgen. Hade det här varit i vårt hus så hade jag nog varit rastlös, speciellt den här årstiden när det inte finns så mycket att göra i en vanlig villaträdgård. Men här hemma har vi röjt och eldat, jag har byggt ett litet bord som man kan ställa saker på vid vår grillplats utan att Nala når dem (utan ansträngning) och Tobbe har byggt en sågbock.
Här käkade vi lunch idag, grillade gnocchi och stekfläsk och åt med lingonsylt, i en liten murrikka.Vi slåss om att såga med motorsågen typ, så jäkla roligt!Vi fjuttade eld på en massa döda, torra enebuskar, en hög med eld och sen tre lika stora högar precis intill som vi i tur och ordning matade på elden med. Varmt och gott blir det!Är man liten kan man klättra och ramla i de andra högarna med ris, till sin egen stora förtjusning.
Filip är så jäkla skön och rolig att ha att göra med (nästan jämt) här på gården. Som jag skrev i går så står han i med sitt så det står härliga till, och idag hjälpte han till att elda ris, bära ved och köra den stora tunga skottkärran med ved in i stallet. Jag FATTAR inte hur stark han är för att vara så liten, eller hur mycket han faktiskt orkar med, för vi blev absolut trötta innan han blev det och då var han mer aktiv än oss! Han har verkligen flaggan i topp här på gården, den här lille pojken!
Den här skottkärran kör han sedan in i stallet med själv och lastar av – typ hur många gånger som helst!
Så himla skön helg det har varit, även om jag är fysiskt trött så laddar det här på mina batterier hur mycket som helst – mycket för att det var så underbart väder med.
Det blir inte så mycket skrivet om de stora grabbarna, men dels är det för att de inte är med OSS lika mycket men sen naturligtvis för att de har sin egen integritet med. Men de har också varit duktiga i helgen, hjälpt till att elda och kånka ris, hugga späntved och lite annat smått.
Inte förrän solen precis nu gick ner så gick vi in. Tänk vad jag hade skrattat gott åt mig själv om jag hade vetat det i 20-årsåldern (eller 30-årsåldern för den delen)!
Det är inte svårt att känns sig lite (mycket!) extra tacksam för allt man har i sitt liv just nu. Olustkänslan sedan i veckan hänger i, men kommer och går lite, men visst tänker man lite extra på OM och HUR det skulle vara om det hänt oss? Nån skrev att bor man i Malmö så är det närmare till Ukraina än till norra Sverige, det pekar ju lite på hur nära det är. Vi har i alla fall varit lite extra tacksamma för vår nya gård och verkligen njutit av att gå runt här och greja idag.
En bild från soluppgången i morse…
Vi började dagen med att åka och köpa ägg hos en tjej i närheten som jag hade lite kontakt med via Facebook när vi letade höns, dock hade hon mest lite större raser så därav valde vi att köpa en annan sort. I vilket fall, otroligt vackra ägg i grönt, beige och brunt! Vi fick också titta lite på kaniner, får, gäss, myskänder och såååå söta minigrisar…. De sistnämnda skulle ha kultingar till våren – kaaanske råkade säga att jag var himla intresserad. De var så söta, lagom stora och inte sådär läskigt stora som många raser blir. Skulle i så fall vilja ha 2 suggor och en galt, så att man kan få egna – en anledning till att ha grisar skulle ju ändå i så fall vara för att kunna slakta egna grisar någon gång. Har även bett henne säga till när hon håller slaktkurs för höns/tuppar, för vi KOMMER ju bli stående med alldeles för många tuppar och då tycker jag att det är mitt ansvar att vi ska kunna ta tillvara på de som inte kan få vara kvar (de stressar ihjäl hönorna om det är för många tuppar).
Så fin på så många sätt – och ändå kände jag mig så akut trött på allt strul och bök med henne att jag var redo att ge upp. Men nu känns det mycket bättre igen, vet inte om det bara var en dipp.
Sen åkte vi och handlade veckans mat – numer handlar vi nästan bara en gång i veckan och lite mer planerat, även om det bara tar 20 minuter till Jönköping så är ju inte bensinen superkul att betala och tiden här hemma är dyrbar och efterlängtad. Vi skyndade hem och UT efter lite lunch, vilket fantastiskt väder idag! Takdropp, vindstilla och med en värmande sol med frisk luft, det gick liksom rakt in i själen! Nala har varit med oss ute hela dagen, ”tyvärr” har hon inte fått någon stöt än av elstängslet – många gånger är hon så smidig att hon inte ens nuddar det om hon går utanför, men i dag var hon ändå superduktig och har hållit sig runt oss hela dagen.
En flock svanar flög norrut över våra huvuden och påminde även de om att det är varmare tider på gång framöver.
Jag har njutit av att ”städa i naturen” – något jag får sån SJUK lust med varje vårvinter och som jag ÄNTLIGEN kan få utlopp för! Jag har sågat av en massa döda träd och grenar (nästan bara Enebuskar/träd, där i princip hälften på varje ”buske” varit stendött) och så har vi hjälpts åt att samla det i en stor hög så vi kan elda upp det (igen) – det blir kanske av i morgon. Det blir så himla mycket finare när man tar bort det som verkligen är stendött och risigt – men vågar bara röra Ene just nu eftersom det är svårt att vara helt säkert på vilka lövträd som inte lever. I övrigt går jag och dagdrömmer och undrar vad som kommer titta fram när det börjar växa i trädgården, hoppas på lite lökväxter till våren!
Så fint ljus ute i eftermiddag – och så skönt det är att känna att det verkligen börjar märkas skillnad på när solen går upp och ner!
Så vackert hus det var nu ikväll, längtar redan efter morgondagen, då ska vi fixa lunch över eld ute (gnocchi, stekfläsk, ärtor och lingonsylt) och äta hembakade semlor – på tisdag blir det lite knasigt med fika så sent på kvällen som alla är hemma på. Nu är jag skönt trött efter en dag ute, och efter en halvdan natt (och efter ett litet glas vin till maten), så nu ska vi kolla senaste ”hjälp vi har köpt en bondgård” och sen ska jag nog sova…. Kram på er ♥️
Det blir ju helt nytt för mig i år, att så fröer här på gården. Jag vet inte vad det finns för perenna växter, och jag vet inte hur jordmån och knappt hur solläget är i trädgårdslandet. Just nu har jag försådd av tre olika sorters chili (jalapeno, padrones och en ny sort med vit chili som jag inte minns namnet på), 2 kruktomater, sallat och kronärtskocka under växtbelysning i allrummet i garaget. Det är också nytt, där kan jag hålla det svalare än jag haft mina försådder innan vilket gör att det växer lite långsammare men förhoppningsvis även blir kraftigare plantor.
Jordärtskocka i bredsådd, snart dags att skola om. Sallat för att ha att äta innan sommaren, bredsådd som skolas om när de är lite rejälare.
Min plan är lite diffust att hålla tomaterna här runt huset, i krukor och förhoppningsvis i nån större låda som jag tänker att vi ska bygga framåt våren – just för att de inte ska komma så nära trädgårdsland där vi kommer ha potatis.
Relativt små knubbiga skott från tomaterna, känns som det kan bli bra att ha i garaget! Chilin har det nog i kallaste laget, den växer inte så snabbt. (Håller runt 15-16 grader nånting där inne gissar jag)
Jag är egentligen inget fan av att förså, tycker det är jobbigt, baltigt och tar tid och plats, men en del grönsaker är ju liksom bara att gilla läget för – såsom tomat och chili tex. Att direktså i jorden är otroligt mycket smidigare, men visst, det ger inte lika bra resultat ska ju också sägas, inte på alla växter i alla fall.
Jag har köpt mig en liten låda (Moped) från IKEA där jag sorterat in fröerna för att ha lite bättre koll på NÄR de ska sås, känns himla praktiskt. Det blir också mer blomsterfröer i år än tidigare, men faktum är att jag tänkte försöka strössla ut en hel del av dessa på vår yta som kommer få fortsätta vara äng. Vallmo tex, det kan ju sedan självså sig och förhoppningsvis lysa upp ängen många år framöver! Har även köpt stor blåklocka, den tänker jag så i ”backen” bakom huset, för att få lite naturlig prakt där med. Hoppas SÅ på att det växer vitsippor där i vår!
Fröer jag inte kan vara utan är just tomat, gurka och baljväxter – det är de vi äter mest av och som är roligast att ta tillvara. Majs kändes bökigt – lyckades inte med dem så bra sist – och mangold är det ingen som äter. Lite palmkål (svartkål) blir det också, skyddat i en av odlingslådorna vid köket. Vad kan inte du vara utan?
Den här gården – vår gård – är verkligen min fristad. Min fristad från att känna mig osäker eller att jag inte passar in, för här, här känner jag mig så väldigt kapabel. Trots att det är en massa saker som jag inte vet något om – ännu – så känner jag mig här nästan oövervinnerlig i min övertygelse om att vi fixar det. Vi har verktyg och redskap vi behöver, det finns lite material för småfix på gården och i stallet och det vi inte vet – det tar vi reda på. Och när man kanske känner sig lite svag och dålig på andra plan i livet så blir kontrasten enorm och det är en del av kärleken jag har till det här stället.
I går byggde jag en lite större ”bur” till kycklingarna av sånt vi hade liggande, de kommer ju bo inne på Filips rum tills de blir runt 6 veckor. Superenkel konstruktion, men kommer funka utmärkt i dessa veckor. Sen var vi ute och lagade elstängslet runt hela gården, och så drog jag bort lite träd jag fällde för ett tag sedan med motorsågen. Visserligen gav jag motorsågen till maken i födelsedagspresent, men jag tror det är till 90% jag som använt den – för det var ju hur kul som helst!
I dag ska vi få till matningen till elstängslet med ett elaggregat som ska kopplas in och så ska vi slå ner jordspett för jordning. Inget av det här har vi ju (såklart) gjort innan, men tillsammans så listar vi ut hur vi ska göra och så kör man bara på, det är en sån fantastisk befriande känsla!
Någon mer som känner sig både kapabel och extremt hemmastadd här så är det Filip. När vi var ute och fixade igår så knatade han runt här själv och donade och höll på – vet inte exakt vad det var han gjorde för jag ville inte störa, men han bar saker fram och tillbaka till lekstugan, stallet och kullen, pratade för sig själv och liksom bara *grejade*. Blir så otroligt glad och alldeles varm i kroppen när jag ser hur hemmastadd han är här, han är liksom en ”bondpojk” i själ och hjärta och har varit det sedan födseln – bara att han inte haft en gård att vara det på innan. Han tar hand om ”sina” små kycklingar med stor omsorg och det går inte låna ut leksaksverktyg till honom – nej en riktig skruvdragare och hammare ska det vara, annars kan han ju inte bygga!
