Varför blir det så här?

Jag kom på varför jag i vanliga fall alltid bokar in att vi ska åka någonstans när det är semester – det är SÅ mycket enklare när man inte är hemma. Det är jobbigt och stressigt att boka, planera och fixa – delvis därav det inte blivit något inbokat i år – men det är skit att vara hemma på semestern, för då finns ALLT det som alltid ska göras där hela tiden, fast det ackompanjeras av uttråkade ungar 100% av dagen oftast. Är man i väg ett tag någonstans, så är det ingen som förväntar sig att jag ska fixa mat, ungarna kan underhålla sig på ett annat sätt för miljön är ny och den jäkla VARDAGEN känns längre bort. Sen är det ju inte stressande att vara iväg heller, när man ska hålla koll på hund och pillrig fyraåring, men ändå.

Förlåt att jag gnäller, den här semestern har varit så himla efterlängtad och välbehövlig, men jag behöver liksom reda ut det här för mig själv och då är det det här forumet som är tillgängligt just nu. Rätt säker på att det dessutom finns ett gäng mammor där ute som kan relatera till att den så kallade semestern inte innebär så mycket vila.

Det HAR varit mycket bra saker OXÅ den här veckan. På topplistan ligger förutom Liseberg att vi träffat min bror med familj, i morse gick vi tex en runda på Dumme mosse och satt sen och fikade en lång stund.

Det hade varit asskönt att få en vecka helt själv – inte hemma för då hade man ändå bara grejat som vanligt – bara för att verkligen få ladda. Men semestern är kort, första veckan av fyra har redan gått och jag vill ju OCKSÅ umgås med mina barn. Jag fattar att det kan låta som jag inte gillar det, men det gör jag verkligen – såvida vi inte bara är hemma och alla förväntar sig saker av mig som jag inte orkar eller vill göra.

Lugna morgonpromenader med Nala är inte fy skam heller.

Så, nu har jag fått släppa lite på ventilen, så nu är det bara att ta sig i kragen och ta hand om saker som vanligt. (Här var jag tvungen att springa ifrån för att avstyra ett bråk…). Förlåt, det är ju bara en överstressad mamma här som känner sig otillräcklig och som inte kan slappna av, inget värre och inget nytt under solen… Kram på er, i vilket fall, ni som kämpar med barn, familj, diagnoser, sjukdom och tusen andra saker. 🤗

Ps, flytten mm stressar mig i princip inte alls, då är vardagspåhänget mycket värre. Nån mer som känner igen sig?

Allt utom semester

Det är påtagligt jävla mycket INTE semester att vara hemma med hela familjen. Det kvittar om jag rationaliserat bort så vi bara ska äta lagad mat EN gång om dagen, om ungarna fått var med och sätta skärmregler och att vi i övrigt har typ NOLL måsten – för det är en jäkla massa tjafs, tjatande om den jävla skärmtiden de själva fått vara med och bestämma, medlande mellan bråkiga barn och ett KONSTANT vakande över den pillrigaste jäkla 4-åring jag någonsin varit med om. Ungen gör tamejfan ALLT han inte får, och helt seriöst räcker det att man går och kissar så har det hänt nån grej.

Tänk att bara få sitta still en stund på en strand utan att nån tjatar, bråkar, felaktigt tror de kan simma, jagar fiskmåsar, äter gammalt fika i sanden eller nåt annat idiotiskt.

Förlåt för mitt gnäll men jag blev bara så jävla trött. Är tröttare nu än efter en vecka på jobbet. Blah blah jag älskar mina barn och sånt. Ni fattar.

Varde semester – och inre frid?

Så var det alltså semester. Eller ja, jag behöver jobba lite i början av nästa vecka men det kommer mestadels ske hemifrån och så från mitt bygge. Vi har ALDRIG haft en semester med så här lite inbokat? Det ENDA vi har bokat på fyra veckor är en heldag på Liseberg (som vi verkligen ser fram emot vansinnigt mycket, i alla fall jag!)? Det är ju helt galet, men kanske var det ändå meningen att det skulle vara så, eftersom det dels var kanske den mest välbehövliga semestern någonsin och dels för att vi kommer kunna nyttja den till att i lugn och ro packa och greja.

Men vad vill jag då av min semester? Jo men några saker ändå, även om nivån är väldigt grundläggande.

  • Jag vill gå en dag på stan, i lugn och ro, själv – så jag hinner bara kolla lite kläder och bara gå och liksom fönstershoppa. (Check på den, fick ju dessutom gå en hel dag själv på Gekås)
  • Jag vill läsa ut min Wheel of Times serie (igen, men det var längesen jag läste den nu, i alla fall hela) (Haha, hade glömt hur många och långa böcker det är i serien, men har ändå hunnit läsa massor så check på den ändå!)
  • Jag vill hinna kolla lite filmer och serier (Lite har vi kollat, men inte så mycket – fast mest pga vi inte hittat så mycket vi var sugna på att se)
  • Jag skulle vilja hinna spendera tid med vart och ett av barnen ensamt (Den här blev fail, förutom med Filip och en kort stunds inhandling av kläder med Oliver. Ungarna tycker inte vi är speciellt intressanta… Fast vi har gjort mycket saker med dem IHOP i alla fall)
  • Jag skulle vilja hinna spendera lite TID med maken (Lite halvt om halvt check på denna, inte så mycket kvalitetstid dessvärre)
  • Jag skulle vilja hinna sitta och meta lite nånstans? Kanske paddla kanot? (Inte hänt än i alla fall, kommer kanske senare i höst?)
  • Jag skulle vilja klättra på nya höghöjdsbanan på Axamo med familjen (Check!)
  • Jag skulle vilja hinna hänga med vänner, kvittar hur och var, men bara hänga och tjöta i valfritt sammanhang (Jo men åtminstone delvis check på denna!)
  • Jag vill få sola lite i lugn och ro (Inte så mycket, men lite i alla fall)
  • Och jag skulle verkligen, verkligen behöva få lite tid och ork till att träna för jag är i så ruskigt dåligt skick just nu. Jag har ont överallt och orkar typ ingenting, och ska jag orka med allt framöver så behöver jag hålla ihop. (Typ lite check med? Jag har kommit iväg 4 ggr nu i alla fall, bättre än inget och en start)
  • Visst ja, jag vill äta en massa god glass med, det är ju ändå sommar! (Var längesen jag åt så LITE glass som i sommar, men ändå har det blivit en del)

Ni ser ju, de absolut lägst ställda planerna man kan ha för en sommar eller? Det känns lagom nu… _Har gjort minsta möjliga denna helgen, men har ändå varit mest trött (och på rätt dåligt humör ärligt talat), så det är nog bra att bara landa lite.

Vad är dina planer för sommaren och semestern?

Klart för nu

Åh herregud, vi är färdiga för stunden med husjobb. I dag har vi haft fotografering och jag hoppas att åtminstone några av bilderna hinner komma upp hos Västanhem innan semestern. Det har varit ett jäkla putsande, fejande, bärande och slängande – så fint som huset är nu har det aldrig varit. Dessvärre har det ju varit riktigt skitväder idag, så vi får se om vi behöver ta lite kompletterande bilder framöver, på trädgård och uteplats.

Var är solen, liksom…

Nu blir det en välbehövlig paus med semester som typ börjar i nästa vecka – det blir lite småjobbande i början av veckan men inte (förhoppningsvis) hela dagar. Däremot ska ju allt städas och fixas igen sen till en visning i augusti, och då ska det ju dessutom vara typ tomt i klädkammare, skåp och garage – där vi just nu knött in saker som skulle bort för visning men som vi behöver ha under semestern… Nåväl, det blir något att bita i i slutet av semestern O.o

Vill man förresten se lite halvfula mobilbilder av vårt hus tills västanshems finbilder kommer upp så kan man kolla på mitt instagram – jag har lagt en tråd med händelser i min profil under ”Hisingstorp”. Tanken är sedan att det blir visning ganska direkt efter semestern i början av augusti, såklart med måååånga glada budgivare 😉

I kväll ska vi sätta oss med en flaska prosecco och en god ostbricka, och bara njuta av att huset är fantastiskt fint och rent, och att det mest hektiska arbetet är över!

Jag vill bara ha en kram och nån som säger att allt ordnar sig

I dag har varit en riktig skitdag, och jag har tvivlat på typ allt. Vad fan ska vi flytta för, blir vi ännu mer isolerade, vad vet vi om att ha gård, orkar vi med, och kommer det funka med barnen? Det är inga nya frågor, självklart har jag haft och ställt mig dem innan, men ibland känns allt bara lite övermäktigt.

Vi flyttar ju för att få lite mer frihet, lite mer ytor och lite mer tystnad och natur. Isolerade är vi ju redan nu i mångt och mycket, man hinner ändå aldrig träffa vänner för alla har fullt upp och livet är ensamt. Så är det bara. Vad vi vet om ha gård? Inget, men initialt behöver vi inte direkt heller hantera mer än hus och trädgård – betesmarkerna tänker jag att vi ska kunna låna ut utan några större konstigheter. Och vad fan, vi får väl lära oss, det kommer ju bli misstag såklart men vi lär oss väl av dem med. Orkar vi med? Som sagt, det är ju egentligen huset i första hand vi ska hantera, och hus som hus liksom. Och orka med? Jag vet inte. Kommer det funka med barnen? Det vet vi ju inte. De är jätteglada och sugna på att flytta allihop, även om de kanske inte direkt förstår allt vad det innebär. Lukas är med på att han behöver byta skola (till Ölmstad skola) vilket nog kan bli en fördel med tanke på hur stökig klass han går nu. Oliver kommer jag göra allt för att han ska få gå kvar sista terminen i nian på junedal – det vore ju lite omänskligt annars av skolan, men han vet att jag inte kan garantera det. Nästa höst börjar han ju gymnasiet och då är det ju skit samma. Filip byter ju ”bara” dagis, det borde inte vara några jättekonstigheter såvida inte de har riktigt dålig personal.

Vi flyttar 20 minuter från jobbet, där bussarna går en gång i halvtimmen och det finns en affär runt knuten som har öppet till 22. Det är mycket barn i krokarna har jag förstått, för skolan är typ överfull. Huset vi flyttar till är i jättefint skick och ligger så ofantligt vackert. Marken är PRECIS nätt och jämt stor nog att få kalla fastigheten för ”gård” och är precis så där böljande och fin som jag drömt om, med betesmark och ängar på nästan hela ytan. Trädgården är kanonfin och kommer vara enkel att jobba vidare med – om jag vill.

Jag VET allt det här. Men ibland känns det ändå jobbigt, jobbigt att allt hänger på mig och att det känns som att jag släpar med mig en familj som inte direkt är drivande i frågan. Fan ta mig.

Och alternativet då, att bo kvar? Jo men då ändras ju inget, allt är detsamma och vi kommer ingenstans, hur fint vi än bor. Vi kommer inte vidare med drömmar, vi har inget rätt att önska större längre, vi sitter precis där vi sitter och då kommer vi också att förbli där.

Vet ni vad jag skulle vilja? Jag skulle vilja skapa ett hem på en gård där precis just alla ni som läser detta ALLTID skulle känna sig välkomna. Att man kan messa en tisdag och kolla om man kan komma över – det blir kanske bara pannkakor men det är ju roligare att äta ihop. Ungarna kan leka vart de vill ute, eller gå ut till det extra ”huset” ihop med garaget och hänga, beroende på väder. Vi kan bara hänga en stund, kort eller lång spelar ingen roll, men jag vill att ni känner att ni alltid är välkomna här, för det är ni verkligen. Känn aldrig att ni behöver ta med nåt eller att ni är till besvär, bara titta förbi och njut lite av lugnet, och kanske bara prata en stund. Ok? Jag VET att alla har fullt upp, att du inte hinner för nästan alla jag känner är halvt utbrända och har fullt upp med sitt eget, jag vet att det inte kommer bli som jag skulle vilja för det är inte så bekvämt att bara åka hem till nån så där, men jag önskar ändå att det blev så. DET är det jag önskar mest av allt med det här stället.

På torsdag när fotograferingen är avklarad så sätter vi oss i vårt nystylade uterum och förhoppningsvis känns allt lite bättre än just i dag. Ok?

Glad midsommar!

Min midsommar började med en tripp ner till torget för att köpa sommarblommor till det murade landet, köpte lite fulgubbar med (orkade inte köa till Gigeryds) som ska bli fyllning i en jordgubbstårta. Det och att vi ska grilla hamburgare är ungefär vad vi kommer att göra för att fira, i övrigt blir det mest fixande och städande inför foto och besiktning nästa vecka.

Här ska det ner lite växter! Ps, tomaterna är fantastiska i år!

Vår entré är förresten redan fotad och en ”kommande” blänkare ligger här hos Västanhem! Lite fel i planlösningen dock, glömde kolla igenom hur ritningen såg ut invändigt som jag skickade över, den var från när vi byggde till huset så då var det mest fokus på utsidan.

Även om vi har allt fint och i ordning i huset så är det ju likväl mycket som ska städas och en del som ska plockas bort, tur det är långhelg!

Önskar er i vilket fall en fantastisk midsommar!

Spralligt värre!

Det har gått 4 dagar sedan vi skrev på för huset, och 7 dagar sedan vi var på visning. Hur sjukt är inte det? Det känns som det var en livstid sedan?!

Hemma i värmen i helgen har det varit fullt fokus på att fixa till trädgården, den har legat lite efter pga skitkall vår men vi har ju liksom inte stressat över det – men nu blev det ju helt plötsligt lite mer akut. Det var lagom varmt att stå i solen och gräva jord kan jag säga, tror aldrig jag svetttats så mycket i hela mitt liv, men jag hade gladeligen gjort om det eftersom syftet är att vi ska få en bra köpare (såklart) och i förlängningen då en bättre start i vårt nya hus. Så allt vi gör nu känns bara kul!

Även om det varit galet varmt att arbeta i helgen så måste jag ändå älska värmen, i går var vi i Bunn och badade och det var så varmt att till och med JAG doppade mig!

Jag känner mig så himla lycklig och oväntat lugn – även om det också känns pirrigt med både hus och försäljning. Men ända in i själen känns det som det var rätt beslut och jag minns faktiskt inte när mitt humör senast var så här bra! Har t.o.m känt mig hyfsat pigg trots mega-allergi och sjuk värme, det säger ju en del. Maken oroar sig mycket mer, men när vi fått vårt hus sålt hoppas jag att det känns bättre för honom med. Barnen är svinglada och väldigt taggade på att flytta till vår gård!

Tydligen så har livet runtomkring fortsatt i sin vanliga bana trots att vårt totalt har ställts på ända – om än på ett positivt sätt – och det sägs att det är midsommar på fredag?!? Vi har ju i vanlig ordning inte en plan för midsommar, de flesta har ju traditioner sedan gammalt men det har ju vi aldrig haft, så jag vet inte riktigt vad vi ska hitta på. Baka jordgubbstårta i alla fall, tror jag bestämt, för det är ju sjukt gott… På torsdag ska jag fira mitt gäng på ”mitt” bygge, jag har så mycket bra folk omkring mig där så det måste ju uppmärksammas såklart! Så det blir nog en bra vecka det här med 🙂

Behöver inte plocka 7 sorters blommor i alla fall, vet ju vem jag älskar och det enda jag drömmer om just nu är gården ❤

Vad är dina planer för midsommar? Är du en sån som har traditioner sedan evigheter eller blir det olika varje år?

Vårt nya hem!

Allra, allra först måste jag verkligen skriva och tacka för alla grattishälsningar och lyckönskningar, jag hade aldrig trott att så många skulle ge oss det och hjälp vad det värmer! Vi har ju som ni vet letat länge, och nu fick jag verkligen en nytändning och sug på att dela hela resan med er! TACK!

Ok, jag är supertrött efter att ha varit och badat med alla tre pojkarna plus Nala – eller ja, jag badade inte själv men ändå. Men jag KAN inte låta bli att visa er huset, det är så fint!? Det blir lite kortfattat men ändå långt inlägg med alla bilder, gissar jag.

Först lite kortfattad info. Huset är byggt 1989 och har byggts runt någon slags gammalt hus’ murstock och kaminer – det är alltså dessa (fungerande) som kommer dyka upp på bilder i kök och vardagsrum. Det finns ett stort dubbelgarage med ett extra rum som lätt skulle kunna bli en egen lägenhet, ett fint stall (vi ska dock inte ha hästar) och en fantastisk trädgård.

Ok, vi börjar med planlösningen, som är himla najs! Det är ett lite ”udda” rum framför ett sovrum, men för oss som ”bara” behöver sovrum till 3 barn och oss själva så kan vi använda det rummet som kontor och pojkarnas spelrum. I övrigt en kanonbra planlösning!

Hittade planlösningen!
Skit, insåg just att jag inte sparat ner planlösningen och alla bilder är borta från nätet, men ni får tomtkartan istället då… Det är området 1:17 som är vårt!

Ok, vi kliver in i hallen, ljus och luftig – dock inte massor med förvaring så här kanske vi får komplettera med garderober någonstans.

Svänger vi direkt till höger så kommer vi in i vardagsrummet, där det är öppet till nock och ca 40 kvm – gott om plats alltså.

Här ser ni den ena gamla kaminen!

Kliver man däremot till vänster när man kommer in i hallen så kommer man till köket – som är HELT sprillans nytt. De som bodde i huset har ärvt en familjegård och flyttade helt oplanerat dit – mitt i en ny köksinstallation. Köket är alltså knappt använt!

Här ser ni den andra, sparade gamla öppna spisen – också den fungerande. Hur fint att ha den i köket?!?!

Efter köket kommer tvättstuga – enda rummet som är lite väl litet, men två förråd intill går nog att använda till att hänga tvätt.

Tittar man sedan på ”utsidan” av vinkeln på huset så är alla sovrum placerade här. Först kommer barnens, och jag kommer skriva vem av barnen som ska ha vilket för det är redan bestämt av dem 😀

Filips rum
Olivers rum
Lukas rum…
…där spelrummet/kontor är precis utanför.
Samma spelrum, med hallen precis utanför.

Insåg just att jag inte är helt säker på i vilken ordning sovrummen låg i huset, men jag TROR att vårt sovrum kom härnäst.

Väldigt rymligt och precis som vårt nuvarande så har den klädkammare och toalett i direkt anslutning.
Tror detta badrummet är det enda som inte är nyrenoverat i huset.

I hallen ligger med ett badrum förresten, med dusch. Nyrenoverad för inte så längesedan.

Har inte lagt in ALLA bilderna från huset, men jag hoppas ni får lite kläm på det ändå! Visst är det superfint? Behöver typ inte göra ett smack förutom att flytta in!

Till huset är det då ett stort dubbelgarage med:

Och här finns då med ett utrymme med typ köksbänkar och en ho samt ett stort rum som man kan göra lite vad som helst av:

Det är ett tillhörande stall, även om vi inte kommer ha hästar så hoppas jag att det i framtiden kan komma till användning för kanske tex får?

Indraget vatten och el.

Sen finns det en jättefin köksträdgård med – eller typ två stora faktiskt. Den ena ser ni på bilden ovan, med en massa vinbärsbuskar. Den andra ser ut så här:

Hur fint?!?

En fin uteplats med, här skulle man kunna bygga ut ett trädäck någon gång. Fast det är också himla fint som det är…

Så, nu har ni fått se vår gård, och kanske förstår ni varför vi blev så upp över öronen kära i detta hem! 7 oktober är det tänkt att vi ska få tillträde, och jag LÄNGTAR!

Nu måste jag gå och lägga mig, så jag inte halkar efter mer med sömnen…

Hjälp, vi har köpt en …gård!?!?

Så fint hus, så välskött, så rymligt, ja alldeles, alldeles underbart! Vi blev så upp över öronen förälskade, det här stället uppfyllde precis vartenda en av våra krav och önskemål.

För en vecka sedan kom den ut, vi åkte ut och kollade utanför direkt. Gården. Den såg så fin ut men vi behövde ju komma in på visning med, och i söndags på väg hem från Tofveryd kom vi alldeles perfekt i tid för den.

Sen började budgivningen i måndags. Vi lade dagens sista bud och hoppet var enormt. Men dag två klev en annan budgivare in, och buden fullkomligt rasade iväg. Den kvällen grät jag i kudden för jag var så ledsen att vi inte skulle få det.

Tänk att jag ska få ha den här utsikten från mitt kök!?!?

Men så tog vi en till diskussion med banken, säkerställde att vi kunde ta det en bit till, och sen till slut lade sig den andra budgivaren. Det här har varit bland de värsta dagarna i mitt liv, själva budgivningen, så galet mycket känslor åt alla håll och kanter!

I kväll har vi skrivit kontraktet och när vi berättade att det var klart för barnen så blev de så sjukt glada, och jag kände ända in i hjärteroten att det här var rätt beslut.

Jag kommer skriva massor mer om detta, men ett tag till hittar ni nog huset här. Lovar att berätta ALLT!

Behov

Klockan är nästan elva på kvällen, och jag är vaken!?! Det är inte ofta det händer, och OM jag fortfarande är vaken så är jag sällan så pass pigg att jag orkar formulera ett inlägg – eller lägga mig och läsa en bok vilket är det jag tänker göra när detta är klart. Hela hemligheten till min oväntade energi så här dags är att jag var så sinnessjukt trött mitt på dagen att jag lade mig på soffan på altanen och helt sonika somnade en stund – kanske en halvtimme? Det är sällan jag kan komma till ro så pass, men nu var det varmt och skönt – det är det som absolut kan få mig mest avslappnad.

Men, det var inte min tillfälliga kvällspigghet jag tänkte skriva om, utan ett helt annat behov – behovet av träning. Min stress-situation har varit liiite bättre på sistone, även om jag känner att klumpen över bröstet inte är superlångt bort när det händer något oväntat, vilket har gjort att jag ändå varit lite gladare på sistone. Gladare innebär även att jag hinner fundera lite mer. Det bästa på min vecka rent generellt är den timmen fredagsträning jag får via jobbet på Crossfit Södra Wettern. Det ÄR inte crossfit vi kör, utan någon form av funktionsbaserad (och ibland rehab-baserad) träning – och det passar mig så himla bra just nu. Vi gör helt olika och ofta lite underliga övningar varenda gång, det är ingen hets att man ska bättra på sina resultat överhuvudtaget och träningen är inte så hektisk (vilket inte innebär att den inte är asjobbig). Sen har jag ju också att fantastiskt gott litet gäng att träna med, det gör ju sitt såklart!

Men det är EN gång i veckan. Det senaste året är det den enda träning som blivit och det är inte riktigt nog för att man ska må bra – men när man är stressad över allt annat så orkar man inte reda i det med, så är det bara. Även om träningen är jättebra mot stress så får den ju inte tillföra stress – det funkar inte just nu. I en drömvärld hade jag kört 2 till likadana pass varje vecka och landat i en total på 3 pass, men det är här jag inte riktigt kommer framåt. Jag vet ungefär vad jag vill och INTE vill träna – men jag kommer inte fram till en bra lösning på det.

Min målsättning är INTE som den jag hade för några år sedan – utan ett någorlunda vettigt sätt att träna så man håller livet ut.

Jag vill inte löpträna, det har jag testat och det ger mig inget förutom andnöd… Att styrketräna själv just nu har jag inte alls ork nog rent mentalt att göra, att coacha sig själva och se till att man tränar bra kräver energi och det finns inte just nu. Att träna i grupp funka – men på nordic där jag kört innan så är det nästan bara crosscage-passen som är roliga och de blir fullbokade på 2 minuter efter de släppts. Hade gärna tränat mer liknande träning på CSW, men dels ligger det i Huskvarna vilket gör att jag har 30 minuters restid enkel väg så fort det är lite trafik och dels vet jag inte om deras ”vanliga” pass blir lite för hetsiga (har jag dock inga belägg på) – men framförallt är det nog tiden här som ställer till det. Det hade funkat om jag inte skulle hämta Filip efter jobbet, men det gör jag ju så jag kan inte åka direkt efter jobbet till träningen.

Sen är det tiden – först och främst så VET jag att det alltid går att ”skapa sig tid till träning”, man kan träna tidigt på morgonen, eller sent på kvällen eller när ungarna har nån aktivitet, men i den stress jag ändå känner att jag har i kroppen så orkar jag verkligen inte med att ”trycka in” träningen på bekostnad av ytterligare vardags-stress.

Så, jag har kommit så långt på vägen att jag känner att nu finns faktiskt igen VILJAN till att träna, nu måste jag bara hitta en träning jag gillar och som passar mig och som funkar på en veckodag när det redan är aktiviteter som ska skjutsas till och ifrån tex. Ett steg fram – nio steg kvar typ…

Blev lite sugen en kort stund på att testa ”du-nu”, men det kräver för mycket tid för att det ska funka just som mitt liv är nu – kanske om nåt år eller så.

Har du nåt bra tips på en rolig träning (utan löpning) med bra styrketräning och lite flås – som helst inte ligger i andra änden av stan? Oj vilket långt inlägg det här blev, nu måste jag nog ändå komma i säng om jag ska orka med morgondagen och resten av mitt liv… Kram på er!