Hur klarar man sig utan?

Två av tre dagar på subcontractor är avklarade – idag var det inte heldag utan jag kom hem runt halv fyra. Jag orkar med just mässarbetet förvånansvärt bra, trots att jag klassar mig som introvert (och får panik av att gå på stan i tex julrusning) – men jag är också VÄLDIGT trött efter. Som nog de flesta blir av mässa, i och för sig. Det blir en massa människor man pratar med och söker kontakt med, kluriga frågor att svara på och så bara ansträngningen av att liksom vara trevlig en hel dag, hahaha!

Men SEN – sen sätter jag mig i bilen, lyssnar på veckans avsnitt av Gynning&Berg och åker hem. Av med kostymbyxor, på med utebrallor, ulltröja, jacka och nog mitt bästa köp – mina muckboots. Det är orimligt att något som egentligen är gummistövlar kan vara så sköna, och varma… Över till bonden för att köpa mer spannmål till grisarna, ner och fylla på halm i deras grishus och ge dem lite äpplen. Glada nöff och små svansar som går som elvispar möter mig, och min puls, som går ner till hälften bara jag ser vårt hem, går ner i ett sån långsamt tempo att jag måste stanna och reflektera lite över saken.

Det är en sån markant TYDLIG känsla av återhämtning, trygghet, glädje och icke-stress att jobba på gården – och allra mest med djuren. Jag kan på ett naivt sätt förstå lite hur bönder genom tiderna orkat med sitt hårda arbete eftersom det ger en sådan tillfredställande och avkopplande känsla att greja med djur. Jag har aldrig någonsin varit i närheten av en aktivitet som ger en så direkt avkopplande känsla, och det är ju FANTASTISKT att ha den här hemma, på vår älskade, älskade gård!

Jag är SÅ himla glad över sällskap från gårdskatten! Hon är så kelig och nästan som en hund när hon traskar bredvid och är med i alla aktiviteter som görs på gården.
Dock sällan stilla nog att man hinner fota henne uppenbarligen!

När grisarna fått extra bäddmaterial till sitt boende inför kallare väder, och lite äpplen som extra godis, så går jag över till hönorna.

Växthuset är mycket större och mindre dragit än hönshuset, men det är ett mindre yta om man räknar med deras hönsgård som hänger ihop med hönshuset med. Växthuset funkar kanon att ha dem i, men jag tycker ändå lite synd om dem när de inte kan gå fritt som vi allra helst vill. Samtidigt så bor de säkrare med tanke på fågelinfluensa nu. Jag försöker göra det trevligt och omväxlande för dem, och nu fick halloweenpumpan bli lite både mat och underhållning när den gjort sitt vid entrén.

Det var för typ första gången i höst riktigt kyligt ute, men den korta tiden jag hann vara utomhus innan mörkret kröp på var det ju fantastiskt vackert med höstsolen. Och sen en underbar solnedgång! Önskar bara att det inte var så förbaskat tidigt det blev mörkt…

Trött och frusen efter mässan, men totalt balanserad i själen gick jag sen in och tände en brasa i kaminen i vardagsrummet. Den är SJUKT effektiv, väldigt lite ved värmer upp hela vardagsrummet som ändå är både stort och har högt i tak. Vi har det inte kallt hemma på något sätt, men jag var ändå trött och frusen och INGET värmer lika bra då som brasvärme! Inte ens ett varmt bad skulle jag vilja påstå…

Nu har jag jobbat i fatt mig lite – prioriterade dagsljuset istället för att först gå in och hantera mail mm – så nu tänker jag bara sjunka ner i soffan en stund.

Önskar att ni alla har en aktivitet eller plats som skänker ett sånt totalt lugn!

Vinterbostad för hönorna

I dag har äntligen hönorna fått flytta till sin vinterboning – vårt tunnelväxthus. Vi flyttar dem dit av många anledningar:

  • Minska risken för kvalster genom att byta boplats
  • Det är mindre dragigt i växthuset än i det typ 100 år gamla hönshuset som har stora glipor lite varstans
  • Tanken är att vi ska få igång en varmbädd i hampa-ströet i mittgången som ska hjälpa till att hålla varmt
  • Vi får kanonbra gödsling till jorden i växthuset till våren
  • Vi får en möjlighet att i lugn och ro städa ur hönshuset
  • Vi får en möjlighet att fixa till hönshuset – helst med utegips på väggarna men om inte annat får vi måla med släkt kalk innan de ska flytta in igen med våren. Får se vad ork och pengar räcker till!

Ja, det är alltså många fördelar med att flytta dem – inte minst får de lite omväxling och mycket dagsljus. Jag hade egentligen tänkt röja ner min blodklöver men nu har vi ändå haft en massa täckmaterial till alla land från ängen, så jag bestämde mig för att helt enkelt skita i det och låta hönorna botanisera bäst de vill. På bilden här över har vi inte flyttat in den gamla Ikea-hyllan som agerar värprede ännu, den syns däremot lite här nedanför. Sittpinnarna är centrerade över spånet i mitten och om inte annat borde det gå att få igång en varmbädd DÄR eftersom de skiter mest när de sover.

Det hänger lite belysning i taket som drivs av en liten solcell utanför, den ger lite mysbelysning på kvällen.

Varmbädden (eller djupströbädden) är ett experiment, det SKA tydligen gå att få igång men jag är lite osäker på tillvägagångssättet. Vi får testa helt enkelt! I vilket fall så är min förhoppning att de ska trivas!

Höst på gården

Denna årstid som kommer med ett sånt motstånd men som sedan liksom exploderar av alla vackra färger och blir helt oemotståndlig! För någon vecka sedan var det en sån där fantastisk morgon med soluppgång och dimslöjor över markerna, och jag smög ut med kameran för lite färgprakt.

Börjar man med detaljerna så måste vi pausa vid bladverken på blåbärsbuskarna jag planterade i våras. Nästan så det gör ont i ögonen!

Aroniabuskarna är inte långt efter, det finns metervis med dem här sedan innan!
Som en låååång, vacker och färgglad ram till gården!
Uppe på kullen har vi nu gjort i ordning grillplatsen. Det ser nästan ut som det brinner i lönnar och björkar när solen letar sig upp.
Vid stallet så mallar sig humlen och försöker göra sig märkvärdig.
Tomaterna har vissnat ner och behöver rensas bort. Snart ska jag ta tag i det. Snart.
Nästan allt i trädgården är skördat och avslutat för säsongen, men höst hallonen är galet stora (tjockare än min tumme) och kommer först nu egentligen. Inte lika smakrika som sommarhallon, men oj så vackra.
Vi har dessutom ett par buskar med gula hösthallon, smakar som röda men med en helt annat utseende!
Hönsen är lite missnöjda över att mestadels få hålla sig i hönsgården, men eftersom två blivit offer för duvhöken (iofs INNE i hönsgården pga tidigare glipor i taket) så vill vi gärna ha dem trygga – om vi inte själva är ute, då får de gå ut och frossa i grönt! Tuppen Ture i bakgrunden sköter sig så fint med hönorna.
Det är så kluvna känslor inför hösten, färgsprakande, krispigt men samtidigt lite vemodigt och vilsamt.

Just nu ändrar sig gården från dag till dag, så de här bilderna är redan ”inaktuella” på bara ett par dagar – löven har gulnat ytterligare och mer grönska har vissnat ner. Men oavsett så är det här min allra bästa plats på jorden ❤

När lusten tryter

Ska man vara mer självförsörjande i sin trädgård eller sin gård, så behöver man ju även fortsätta sin odlingssäsong höst och vinter. Men jag orkar verkligen inte, efter juli så är jag typ ganska mätt på odling (tycker inte själva odlingen är så rolig heller, mest bara meckig) och nu när det nästan är oktober så finns det NOLL lust att odla något. Däremot har jag för första gången i min egen odlingshistoria tagit en hel del egna fröer, för att slippa köpa allt nästa år. Det blir ju naturligt på sådant som HAR trivts och vuxit bra här, så jag kommer behöva komplettera ändå för att få lite mer bredd. Jag pillar loss frön i rikligt mängd och lägger i kuvert, vet ju inte hur grobarheten är riktigt. Men ändå, det jag har tagit fröer på är:

  • Dill – fattar inte varför jag inte gjort det tidigare? Plus, det luktar SÅ mycket kräftor om de fröna…
  • Solrosfrön – de blommor som nu vissnar ner kommer hamna hos hönorna som mat
  • Pionvallmo – har också strött mängder över vår äng
  • Kornvallmo – samma här
  • Malva – de få stackars blommorna som blev till inne i ogräset
  • Bovete
  • De tomatsorter jag har som jag tycker blev bäst i år, bland annat Brandywine
Blodklöver

Skulle även vilja få fröer på min blodklöver, får se om jag kan spara nån planta länge nog för att ge fröer. Nästa vår har jag ju möjlighet att odla i växthus och även förodla där, kanske det kan bli lite nytt och roligt då! Önskar lite att jag kunde spara egen sättpotatis med, men har ingenstans att spara dem över vintern (de jag har kvar nu är ännu nergrävda i landet, utan blast) så jag vill inte chansa med dem utan hellre äta de som är bra nu.

Annars är det ganska skönt nu att bara klippa ner och täcka in landen inför vintern. Jag lägger ett tjockt lager av det ”hö” vi slagit från ängen, får se lite om jag kommer ångra det till våren pga det är en del fröställningar i det, men det brukar ändå funka att täcka även med sånt. Blir ett perfekt klimat därunder för tidig vårsådd och såklart blir det bra gödsling till landen. Har två stooora komposter med, med allt jag fått röja bort i år, som jag nog skulle behöva vända. Får se lite om jag orkar med det nån dag framöver… Hönsgödsel blir ju också ett tillskott såklart – bra med eget kretslopp ju!

Har nästan alltid sällskap i trädgården och tycker det är himla trevligt! (Om än inte ALLTID smidigt)

Inne i det nya växthuset är det ännu ganska vackert och fullt med blodklöver, ringblommor och en del tomater (kruka och några små på friland), så än kan inte hönorna flytta in hit. På tal om hönor förresten, en jäkla duvhök har tagit två stycken, nu har vi lagt om nättaket över gården men jag vågar inte ha dem ute fritt just nu.

Grisarna då? Jo de har det superbra och har fått en stor, utökad hage nu på omkring 50 kvm. De bökar på rätt bra, och verkar till min stora lycka tycka väldigt mycket om ängstisteln och dess rötter! Det är ju i så fall EXTREMT lyckosamt då det är ett ogräs som är nästintill omöjligt att bekämpa manuellt… Grisarna har dessutom verkligen tillfört något på gården, den känns så väldigt mycket mer levande nu! Dessutom känns det jättebra att kunna gå ner till dem med potatisskal och annat, dels för att det kommer till nytta men såklart även för att grisarna blir jätteglada! Glupska små töser…

Jag pendlar lite fram och tillbaka i hur och OM vi ska ha får eller kanske bara köra på ett par fjällnära kor istället? (Dexter-kor som jag egentligen vill ha är SVINDYRT och kostar runt 25 000 kr STYCK) Man måste ju inte mjölka dem, om de har en kalv som får dia fritt om jag förstår rätt. I så fall blir det kanske inte mer jobb än att ha får, fast man samtidigt ändå har möjligheten att mjölka någon gång i framtiden om andan och tiden (och nöden?) faller på. Försöker läsa på det jag kan, men det är inte helt enkelt eftersom det finns så himla delade meningar om det mesta. Har egentligen inte hjälpt mig fatta ett beslut alls, utan gör det nästan svårare att veta hur och OM vi vill? (Edit: blir nog för bökigt som det ser ut nu, vi behåller idén att låna får över sommaren istället)

OJ vilket långt inlägg det blev, var visst mycket i huvudet i dag!

Ohyra och baciller

I dag blir ännu en dag hemma med Filip vars förkylning och fula, rossliga hosta inte riktigt vill släppa. Jag har också blivit förkyld, men mest bara ”vanlig snuva”. Vi varvar vila och skärm/bok/korsord med småfix och lek, och jag tar små ryck ute på gården som inte tar så stor insats och tid. Växthusets 3 sista sektioner med plast (det enda som är kvar) får vänta till helgen allra minst, det tar oändligt mycket mer tid än vi räknat med och då är vi ändå händiga båda två. Men – det är ju inte så att man kan jobba ostört med det, utan allt annat ska ju skötas samtidigt så det är inte så konstigt att det tar tid kanske.

Vi hade förstklassig underhållning här hemma när det vackra fältet med korn skördades i går.

Såg förresten nu att det fina vädret som jag trodde skulle ligga över helgen hade bytts till regn och mulen, och nästa vecka blir typ 10 grader kallare än denna?? Hjälp vad fort det känns som det blir höst! Luften är fuktig som bara den, vilket såklart märks på morgnar och kvällar allra mest. Jag är glad att vi i alla fall hunnit måla det mest utsatta här på huset och fönstren, även om det finns ett gäng fönster till som skulle behöva kärlek och färg – det får helt enkelt klara sig över vintern och åtgärdas nästa år. Suck, lite höstångest på det känner jag, jag är inte FÄRDIG med sommaren!

Beskar plommonträdet igår som växer mot spaljé vid stallet. Det har dock 100-tals hål i alla blad så det är helt klart drabbat av någon ohyra, men har varken har tid eller ork att reda i det.

Förra veckan eller helgen, när det blev sådär riktigt varmt och fuktigt, fick vi en explosion av hönskvalster. Mikroskopiskt små suger de blod från hönorna, som kan få anemi och faktiskt till och med dö. Men även om det kom plötsligt och från ”ingenstans” (troligtvis från vilda fåglar, dessa hönor har ju bott hos oss från dag 1 och varit fria från ohyra) så känns det som vi fick åtminstone ner det till ett hanterbart läge genom att fullständigt BADA in hönshuset med kiselgur. Till vintern när hönorna flyttar ut till växthuset så ska vi kalkmåla insidan av hönshuset – att täppa igen springor där är HELT omöjligt då det består av gamla, håliga stockar som är säkert över 100 år gamla.

Annat jag går och funderar över är Filips rum, vi behöver ta ett helhetsgrepp där med förvaring och annat så det blir ett fungerande barnrum. Såna här projekt ÄLSKAR jag, så det är något jag verkligen ser fram emot att göra – men det får vänta till hösten är här på riktigt och allt ute är ”klart” (hahahaha, som om det nånsin blir det, men att vi fått undan det som är mest akut inför vintern åtminstone). Nu ska vi visst leka här, om jag bara lyckas få på den lilla kalsongmannen lite kläder först….

En ögonblicksbild från vardagskaoset här inne. Ska montera hyllor på väggarna och göra lite smarta lösningar – och såklart måla eller tapetsera om i samma veva. Han ska få vara med och välja, såklart!

Av med hans huvud!*

Dagarna går och tröttheten består – pga en massa kassa nätter. Men på hemmaplan rullar livet så sakteliga på ändå (och på jobbet med naturligtvis) och där fokuseras just nu insatserna på att få till bevattningssystem för tomater och grönsaksodling. Däremot har det varit lite drama den senaste tiden kan man säga – vi hade ju tänkt ha 3 tuppar till våra 12 hönor (pga det ska bli en osund konkurrens om det är just två tuppar tydligen) och hade därför sparat en svart, en grå och en vit tupp. MEN – jäkla tuppar springer efter de stackars hönorna och tvångsparar sig med dem och minst en tupp jagar även BORT hönorna från mat och vatten – det är inte alls så man vill att en tupp fungerar. Stackars hönorna vågade sig knappt ner från sittpinnarna de senaste dagarna, så häromkvällen fick vi nog och bestämde oss för att ta bort de två tuppar (tyvärr den vackra svarta och den grå) som var mest besvärliga för hönorna. Tekniskt sett behövs ju inte en enda tupp för att man ska få ägg – då blir det i stället en ledarhöna som tar kommando – men vi skulle ju gärna vilja kunna få egna kycklingar med.

Det hjälper inte att man är vacker om man beter sig som ett arsel…

Så, de två tupparna ser nu ut som vilken köpekyckling som helst fast lite mindre och de ligger nu i kylen och inväntar tillagning. I hönsgården är det nu ett lugn och hönorna har vågat sig ut i hönsgården igen, det känns väldigt skönt! Det är också skönt att känna att man reder ut att ta hand om situationen själv (eller vi två då).

Så, förutom att nacka tuppar så har vi även testat på en annan sak som känns väldigt ”egen gårds-aktigt”, nämligen att slå med lie! Har en hel del ”buskage” med brännässlor som vi behöver ta ner regelbundet och speciellt i värmen är man inte alltid sugen på att dra på sig hela munderingen med röjsåg/trimmer bara för att ta ner dessa. Min tanke var att det kunde kanske funka med en lie – då kan man bara slå där det behövs och det kräver liksom inga förberedelser eller ens skydd, men jag visste heller inte hur bra det skulle funka så ville inte investera i en dyr lie om det inte funkade alls. Fick i alla fall idéen att kolla med grannen och visst! De hade en som kommit med gården när de tog över den, rostig och dan men vi fick låna en och har nu slipat upp den hjälpligt åtminstone – det var ju jättesmidigt och väldigt roligt att testa att jobba med! Funkar ypperligt på brännässlor och tistlar (de senare verkar dock inte dö av det men får i alla fall ingen chans att blomma).

Inser att jag har en del att jobba med när det gäller teknik, hahaha! Men det ger sig nog det med!

Livet på gården fortsätter alltså, och vi tar till oss allt vad vi kan!

*förlåt min galghumor men den underlättar absolut i vardagen. Dessutom kan jag tycka att det är ett passande straff för vilken man som helst som beter sig på det sättet mot kvinnor – eller som får för sig att inskränka en kvinnas rättigheter till exempelvis abort. Tänker inte skriva något eget inlägg i frågan men vill ändå klargöra min syn på det hela.

En summering av veckan

Det är verkligen fullt upp nu – på ett mestadels bra sätt. Undantaget var väl i onsdags när jag upptäckte röda strimmor från mellankillens skrubbsår på handen, och vi fick sitta på jourakuten en stund för att få penicillin – fast först efter det var skolgårdsfest pga första skolgårdsfesten på nya skolan.

Syns inte så bra på foto, men det var tillräckligt för att vi skulle bli inkallade till akuten när jag ringde och pratade med vårdcentralen.

Nya jobbet känns fortsatt himla bra, och även om jag såklart var trött efter en vecka så var jag inte så trött som jag var rädd för – gott tecken!

Annars är det mesta arbetet just nu här hemma på gården, hittills har helgen gått åt till att montera duschväggar i badrummet och göra annat fix där (ett sånt jäkla evighetsprojekt är detta satans badrum – ALDRIG mer!) varvat med att spendera så mycket tid som möjligt ute i vädret som ÄNTLIGEN gett en känsla av sommar! Vi fortsätter dra slingan till gräsklipparen, vi klipper gräset, rensar, trimmar (jag gick i över två timmar i går men det är INTE klart än, vi behöver röja området runt brunnen så vi blir av med brännässlor och åkertistlar (min nemesis).

ÄLSKAR att stora och små barn har ytor och möjligheter att göra i princip vad som helst på!
Trodde absolut vi hade en liten barnpool hemma, men hittade den inte. Det gick ju bra ändå dock!

Söndag förmiddag gick dessutom åt till ett lite mer annorlunda projekt, nämligen att avliva och ta tillvara på de tuppar som är överflödiga. Vi köpte ju dygnsgamla kycklingar (21) och då blir ungefär hälften tuppar – men det är alldeles för många tuppar för en hönsflock och de hade nu börjat slåss och stöka till det, så det var dags att ta ett gäng. Vi lämnar kvar 3 tuppar till de 10 eller 11 hönorna (svårt att räkna dem faktiskt), men vi behövde ändå ta ett litet gäng tuppar. Det är ingen favoritsysselsättning kan vi väl konstatera, men ska vi kunna ha egna djur på det sättet måste vi kunna ta hand om dem, och jag vill heller inte bara ha ihjäl dem och slänga dem – så nu kom Vanja från @Mittparadispajorden (instagram) och visade oss hur vi skulle göra för att till sist stå med en hel kyckling likt den ifrån affären. Stycka köpt kyckling har jag gjort en massa gånger, men det var bra att få handfast visat hur jag skulle ta ur dem och få bort fjädrarna. Nu är det betydligt lugnare och mer rofyllt i hönsflocken, och det känns bra!

Inte helt enkelt att fånga in dem faktiskt…

Idag har vi ett tråk-projekt kvar i badrummet, sen ska vi ta en utflykt till Gränna för att kolla polkagrisar och äta gelato är tanken. Vi FÖRSÖKER sätta oss och pausa med både på dagarna och framförallt kvällstid när vi har kvällssol där vi har vår soffgrupp på altanen – gärna kombinerat med nåt kallt och gott att dricka. Inte dumt! Men det gäller att komma ihåg att pausa med, det är mycket som sak göras och det är roligt det mesta – då blir det lätt att man jobbar på lite för mycket. Förresten, mina tomatlådor är klara med, ska försöka sätta mig och göra guiden till dem idag!

Blev utemiddag i går för första gången, inte så iordningställt men det funkade ändå.
Köksträdgården är visserligen inte i ordning, men grön och frodig – DET är den!

Det blir mest någon form av summering just nu, det blir inte så prioriterat att sitta vid datorn när det är så härligt att vara ute…

Frihet åt alla

Igår var en oväntat produktiv dag, trots att jag var trött i huvudet från möhippan. Men vädret var ju soligt även om det kompletterades av en rätt kall nordanvind, och det stod 9 buskar i små krukor i trädgården som behövde planteras – så hjärnan fick absolut vila men kroppen fick jobba lite. Grymt skön kombo, så befriande att bara låta huvudet fladdra runt mellan olika tankar medan man gör något arbete som inte kräver en mental insats.

Buskarna som skulle planteras var 6 blåbärsbuskar, 2 blåbärstry och en taggfri krusbärsbuske – här finns ju hallon, vinbär, vindruvor, havtorn, björnbär och i princip alla bärbuskar förutom just blåbär. Och blåbär är ju typ den godaste? I alla fall, tanken är ju att vi ska köpa ett tunnelväxthus typ nästa år, men vi har förberett med lite plintar och grunden redan för att det inte ska bli så himla mycket jobb då (enligt folk som köpt det är det tydligen en regelrätt pest att montera ihop). Utmed ena långsidan så har jag tänkt mig att vi ska ha just blåbärsbuskar, så där har de fått sitt nya hem nu. Känner mig supernöjd och hoppas bara att de alla tar sig ordentligt.

Skir grönska! Förresten, vägen ni det här går ner till vårt stall, men inte vidare, det är alltså ingen väg där nån annan kan köra utan inne på vår mark. Vet att en del undrat, men det är alltså noll genomfart vilket är såååå befriande!
Från groventrén kommer man ut till den här vyn (ja det är ju inte alltid maken står där och gräver dock 🤣). Köksträdgård och grund till växthus syns här, och till höger vår äng.

Nu börjar det också bli riktigt, riktigt grönt här ute! Var inte riktigt beredd på att vi skulle ligga ungefär en vecka efter stan (Jönköping) i grönskan, men så verkar det vara. Men nu så! Det är små bladknoppar överallt och äppelblom som är precis i startgroparna för att börja blomma. Jag går runt varenda dag och hittar nya saker jag inte känner igen – tyckte jag hade lite koll på trädgårdsodling, men jag får nog backa där och inse att det är HUR mycket växter som helst som jag inte känner igen.

Tror det kan vara en hybridmagnolia?

Idag är vi hemma jag och Filip, han vaknade snorig igår och utvecklade under dagen en sån där riktig förkylning. Ingen feber, men näsan rinner oavbrutet så idag och troligen i morgon blir det vab. Är riktigt trött, vad är det med (mina) barn till att bli så jäkla arga för att de är snuviga på nätterna? Blir ju inte mindre snorig när man vrålar rakt ut…

Förresten, nu går Nala ute samtidigt som hönorna får ströva lite fritt – och det går SÅ bra?! Oroligt skönt, för då kan alla få strosa runt här som de vill, är ju det man vill att både höns, hund och människor ska känna!

De är lite försiktigt nyfikna på varandra både fjäderfä och hund.

Har precis tagit en kopp kaffe och Filip har satt sig i soffan med paddan en stund så nu ska jag bara sova lite middag tror jag bestämt. Kram på er!

Damned if you do, damned if you don’t

Går runt ute i köksträdgården och vattnar nysådda frön och lyssnar på ”i väntan på katastrofen”-podden med Kalle Zackari Wahlström och Patrick Sellman. Tycker inte om just Patrick för jag har extremt svårt för män som lite nedlåtande säger ”så här är det…” i varannan mening och anser att just deras sanning och kunskap är den enda rätta och den som givetvis räknas, men ämnet de pratar om är ju ibland intressant. Eller, det kanske är fel ord för ont i magen är ju vad man får.

Har skrivit om det här lite innan, att det är svårt att både skriva och prata om beredskap för hur man än vänder sig så känner man sig lite dum? Dum om man helt ignorerar sånt som händer i världen och lever på i tron att allt ska vara som vanligt i all framtid, men lika dum på ett sätt när man försöker se till att man har någon form av beredskap för kris ändå – för det känns som man bara lajvar någon form av foliehatts-lek. Alltså landar man aldrig riktigt, inte ens i det där ”mittemellan-läget” utan pendlar snarare hela tiden fram och tillbaka.

Höns är ju kanon i självhushållning, men löser ju liksom inte ALLA problem.

Även just i sammanhanget *kris* så är jag så glad över vår lilla gård, för jag har i alla fall på det stora BÄTTRE möjligheter till självhjälp här. Ja förutom det där med att det går åt en massa bensin för att ta sig någonstans (elbil står på önskelistan men som jag pratade om i går så är det inte alls aktuellt med alla utgifter just nu). Vi har en egen brunn, eget avlopp, snart solceller (vilket inte hjälper om ALLT släcks ner dock) och så tillräckligt med mark för att i teorin vara självförsörjande. Samtidigt så är jag oerhört medveten om att vi inte har de kunskaper som krävs för självhushållning – de som skulle klara sig bäst måste ju vara de bönder som är födda och uppvuxna på gårdar där alla ”hur man gör” sitter i ryggmärgen och inte på en internet-krävande sida (i bästa fall). Vi kan inget om hur man sköter allt så att man verkligen nyttjar mark och resurser, hur man sparar mat utan kyl/frys mm. Eller jo, lite har vi ju såklart lärt oss med åren, jag lär mig ju mer för varje säsong, men jag FATTAR hur lite jag kan, i jämförelse.

EN liten potatisåker klarar man sig ju inte på, om det verkligen går åt skogen.

Det är ju vår ambition att lära oss, både för att man får en sån tillfredställelse i att känna att man kanske kan klara sitt eget behov av grönsaker åtminstone under sommaren, men även för att vi tycker om att lära oss och dessutom känns det bra – utifall att. Ett mål vi har är att båda två kunna gå ner i tid under sommar-halvåret för att ha större möjlighet att vara här och sköta en gård, för att sedan jobba heltid under vinterhalvåret, men vi har inte tillräckligt på fötterna för att vara där än. Alltså är än så länge tiden knapp för sånt som behöver fixas med för att vi ska kunna bli lite mer självförsörjande. SKULLE man dessutom vilja satsa lite mer så behöver vi ju betande djur i våra hagar med, vilket i sig kräver en större insats från oss själva. Jag drömmer ju om två, max tre små Dexter-kossor eller kanske Highland cattle som ska kunna ge mjölk och kött, men det räcker med en snabb googling på jordbruksverkets riktlinjer för nötdjurshushållning för att man ska tappa all ork innan man ens börjat. Samtidigt pratade jag med en kollega idag och vi drömde oss bort på härliga bilsemestrar neråt alperna med vandring, god mat och gott öl – något som inte alls går ihop med djurhållning. Och som jag sa inledningsvis så blir kontentan att man står och stampar med fötterna i varsin verklighet och inte har en aning om vilket ben man ska stå på.

Bild på Highland cattle, lånad härifrån.

Här har jag i alla fall alla möjligheter jag behöver, och bara DEN känslan är ju en lättnad jämfört med tidigare – trots en stor villatomt. Förstår ni dilemmat förresten? Hur tänker och känner just DU? Att det känns skrattretande med all form av ”prepping” eller att man är dum om man inte är åtminstone lite förberedd? Snälla, berätta lite!

Högt och lågt i påsk

Det är påsdagens morgon och det har hittills varit en tämligen spretig påsk. Skärtorsdagen hade ju uselt väder och man kan säga att konflikterna med barnen här hemma duggade lika tätt som regnet. Humöret spillde över på långfredagen och det kyliga vädret matchades av den kyliga stämningen – men nu ska jag sluta skriva i klyschor.

Hönsen är i alla fall lyckliga eftersom de fått komma ut lite nu, ett provisoriskt nät skyddar mot två röda Glador som cirkulerar – det ska bli ordentligt skydd så snart vi hinner. Tre färger är det på dem, grå som på bilden, vit och så svart. Växer gör de helt klart!

Långfredagen blev ändå riktigt produktiv – vi hann få klart badrummet i allt utom att spackla taket, eftersom spacklet tog slut. Ska åka in och köpa mer i dag, så vi får klart det med – sen är det helt färdigt för plattsättning vilket känns oooootroligt bra! Längtar väldigt mycket efter ett eget badrum igen nu.

Påskafton började lite avmätt, men sen blev det så fint väder att jag tror inte nån kunde hålla sig sur. Dessutom dök vår vän grävaren upp och grävde bort jox vid brunnen som behövde försvinna, med en bra påföljd att nu kunde jag även lägga en liten potatisåker där, när det ändå var uppgrävt. I trädgårdslandet finns inte enormt mycket plats för potatis, så det känns jätteskönt att ha ett dedikerat land till detta!

Hittade ett stoooort stenblock med som vi behåller som dekoration. Det ser inte mycket ut för världen det här just nu, speciellt inte på foto, men det kommer bli jättefint!

Eftersom vi hunnit så långt på fredagen i badrummet så var det himla skönt att ta en heldag ute, dessutom i det HELT fantastiska vädret ju! Jag, Tobbe och Filip var ute från morgon till kväll och gick bara in när vi skulle fixa mat, men även de två stora grabbarna var ute rätt mycket.

O och L ägnade sig åt prickskytte med ett luftgevär, det var väldigt populärt!

Jag har snällt nog fått ett stort lass hästgödsel från grannen, så det ska hamna i botten på de stora tomatlådorna jag ska bygga mot ladugårdsväggen. Har även fått fina björkslanor som kommer bli växtstöd, lovar att fota sen för det kommer bli jättefint!

Lite snett nedanför hönshuset ligger en ”bärträdgård” med vinbär, hallon och björnbär. Här börjar det slå ut knoppar nu, vi ska bygga lite stöd för hallonen framöver bara så de inte ”väller ut i gångarna” utan man kan gå här och plocka med sen.

Jag håller på att få lite ordning på landen i trädgården – tex är nästan hela köksträdgården redo för sommarens grönsaker nu :

Men jag håller också på att ta fram de land som nog funnits där när de som byggde huset hade trädgården, det är ganska eftersatt från förra ägarna (iofs inte så konstigt med 4 barn under typ 8 år) och nu skär jag ut kanter och rensar på gräs där jag kan. En del ställen måste jag vänta med att rensa till det har börjat växa lite mer, så jag inte råkar dra bort något som jag vill ha kvar.

Som här, nedanför hönshuset, här kunde jag ana att det varit en halvcirkelformad rabatt, så den har jag plockat fram nu och kan så i om ett tag.

Jag gör inget avancerat, skär bara ner som ett v-format dike runt rabatten för att förhindra gräs från att växa in och för att lite lättare se vart rabatterna är nånstans. Det är en för stor trädgård för finlir, vilket också känns himla skönt? Och för att återgå en kort stund till hönorna, de växer verkligen så det knakar! Ser ut att bli 11 hönor även om det är lite för tidigt för att vara helt säker än, med ett nästan lika stort gäng tuppar (de ska ju inte vara kvar allihop sedan).

Här har vi nog tex en vit tupp – tycker det är lite coolt med deras ben som matchar fjäderdräkten.

Det kommer antagligen bara explodera ute med grönska nu om det blir lite varmare väder. Förutom ett gäng små lökväxter överallt så kan man se tex daggkåpa som börjar grönska under det gamla torra skräpet.

Såg på trädgårdstider att man kan dela den med, det är ju perfekt när jag nu har stora mängder rabatter som ska fyllas på! Men lär inte hinna få klart allt sånt här i år, det blir lite när jag får lust helt enkelt.
Ser ut som det förutom vårlökväxter i miniformat även kommer en del tulpaner. Ska bli så väldigt roligt att se hur de ser ut – allt blir liksom som en liten present från trädgården i år.

Har inte lagt ner så mycket krut på att påskpynta, här hemma är det bara en person som bryr sig (jag) oh vi har ju inte haft några gäster i påsk heller. Men litegrann vill jag ändå ha:

Lite påskris såklart – jag har lyxen att kunna plocka mitt från ett rejält bestånd syrener på baksidan av huset, inne i huset har de slagit ut i stora gröna blad och det känns himla vårigt.
Vår vimpel sätter pricken över i här på gården tycker jag!
Det gick lite hårt åt penseerna när det gick ner mot -10 grader, men de har ändå klarat sig och nu kommer nya fina blommor.

Så, från en mörk och konfliktfylld start på lovet till en tämligen fin fortsättning. Idag ska det som sagt spacklas klart och slipas i badrummet, men i övrigt tänker vi nog mest vara ute och greja – bara för det är så roligt! Och allvarligt talat, när man går runt här nu så är det som en sinnessjuk symfoni av fågelkvitter, många fler sorter än jag någonsin hört på samma ställe – och det är något av de härligaste jag hört!

Det enda bakslaget just nu, förutom att jag behöver köpa mer spackel, är att Filip vaknade med feber och förkylning. Jaja, blir det inte värre än så så är det inte hela världen…

Jag hoppas att ni har en riktigt fin påsk och att den fortsätter bra!