Höstshopping till helgen

Herregud vad barnen växer! Båda barnen har fått gå upp (minst) en storlek under sommaren, vilket resulterat i att Oliver i princip inte har några kläder som passar, men Lukas har fått påfyllning i sin garderob av Olivers gamla kläder… Det tråkiga nu när man vill fylla på i framförallt Olivers garderob är att nu när han ”gått upp en avdelning” till de större killarnas kläder, så är alla kläder svarta, mörkgrå eller mörkblå… Som om inte hösten och vintern är mörka och deprimerande ändå???

Till helgen tänkte vi faktiskt åka till Ullared en runda för att just fylla på barnens garderober, vinterkläder och regnkläder brukar finnas rätt bra urval av där, och till bra priser med. Maken brukar hitta lite kläder på herravdelningen till sig själv, men jag hittar rätt sällan nåt till mig själv, förutom lite träningskläder. I alla fall en lite rolig ”utflykt” tycker jag 🙂

Igår var jag ute med en kompis efter jobbet, vi satte oss på det nya Coffeehouse by George, i solen på uteserveringen, med varsitt glas vin, och bara tjötade i nästan tre timmar. Sjukt roligt och väldigt välbehövligt kände jag, den energin hängde faktiskt med ända in i den här dagen!

Måste bara kommentera maten med, riktigt gott, och ett stor plus för snygg presentation! 

Förresten, ni har väl inte missat Jönköpings Matguide, där det kommer en massa recensioner på matställen runt om i Jönköping?

Inre frid

När allt är kaos och stress på jobbet så blir man ju ännu mer sugen på att göra nåt på sin fritid som ger lite inre lugn. Lite energi att plocka fram när datorn strular, lite fridfullhet när uppgifterna hopas långt upp över öronen… Naturen är ju väldigt trevlig att gå till vid det här tillfällena, och kan man inte gå dit fysiskt under en arbetsdag så får man väl åtminstone titta på bilder och drömma sig bort till ett ställe där kroppen känns avslappnad.

  

De här bilderna är från fredagens utflykt till Dumme Mosse, önskar man vore lite bättre på att fota natur, det är inte helt enkelt att få den där känslan som man har i verkligheten när man ser bilden…

Fredag i skogen

I går efter jobb och skola tog jag med hela familjen på promenad runt Dumme Mosse, med påföljande grillning. Min förhoppning var en så där idyllisk familjekväll, samlade runt en lägerkväll en tidig höstkväll. Min förväntning var dock lite mer verklighetsanknuten och jag var beredd på trötta och bråkiga barn, vilket snabbt skulle leda till en irriterad och opedagogisk mamma… Tror ni jag blev förvånad när vi faktiskt fick den där idylliska familjekvällen trots allt?!?!

Barnen knatade på, elden tog sig, maken och jag pratade och det var nästan lite … magiskt.

Framme vid grillplatsen gjorde vi upp eld, och jag gjorde i ordning korv med pinnbröd (med tanke på förberedelsetiden så tog jag det snabbaste alternativet och köpte helt enkelt pizzadeg på lokala pizzerian). Barnen byggde en liten koja och lekte med allt de kunde hitta, helt underbart!

Hade inte kunnat hoppas på en bättre fredagskväll faktiskt..

Koka kräftor

Som jag nämnde tidigare så var ju den här helgen tämligen hektisk, och lite mitt i alltihop så blev vi med kräftor dessutom. Levande sådana, som skulle kokas på lördagen för att ätas på söndagen (ja teoretiskt kan man ju frysa in dem när man kokt dem också, men så långt lär aldrig några kräftor gå hemma hos oss).

Barnen tyckte såklart det var kanonkul att undersöka de levande kräftorna, med lite skräckblandad förtjusning sådär…

Själv är jag verkligen galen i kräftor, och så här nån gång slutet av sommaren börjar jag bli sådär sugen att det innebär fara för annans liv om man försöker stoppa mig… Tur man har en kompis som kan hjälpa till när man vill köpa i levande kräftor då (för hur mycket jag än gillar dem så har jag lite svårt att motivera mig till att fiska några själv)!

4 kg levande kräftor skulle kokas, och jag gick på min kompis mormors recept:

Kräftor

3 kg kräftor, levande

5 liter vatten
2-2½ dl grovt salt
2 msk råsocker
ett rejält knippe krondill
1 flaska porter

Det här ger en omgång spad. Antingen kan man döda kräftorna genom att slänga i dem i kokande saltvatten en minut och sedan flytta över dem till spadet (det ger kräftor som kokat olika länge), eller så kan man köra lyxvarianten… Då gör man helt enkelt två omgångar med spad, och kokar hela satsen direkt i en sats spad, för att sedan plocka över dem och låta dem kallna i ett ”fräscht” spad. Vi körde på det sistnämnda…

Spadet gör du genom att helt enkelt koka upp allt (utom kräftorna) och låta det koka i 5 minuter. Om du sedan gör som jag och har ett fräscht spad så får det gärna svalna litegrann, du kan alltså koka båda spaden samtidigt och ställa det ena åt sidan under tiden du kokar kräftorna.

Själva kräftorna ser du ju först till att alla lever, sedan kastar du i dem i det kokande spadet. Lägg på ett lock så det kokar upp fort igen, och låt sedan koka 5 minuter innan du fiskar ur dem ur kokspadet och lägger över dem i finspadet. Det här låter mycket rörigare än det är, känner jag nu…

Låt kräftor och spad svalna i ett vattenbad, ställ det sedan kallt i kylen ett dygn ungefär innan du äter.

Sedan fick det bli kräftskiva på söndagen, ihop med grannarna, och det är ju en av de trevligaste sakerna som finns. God mat, som tar lång tid att äta, med gott dricka, i trevligt sällskap. Helt perfekt!

Plommonroyale

Mitt i röran i lördags (återkommer om det i morgon) så bakade jag en paj som jag skickade med barnen till mormor och morfar – fast jag åt ju lite av den själv hos dem med såklart, svårt att låta bli 😉
Pajen var HELT ljuvligt god, och med en klutt vaniljvisp på en ljummen paj så blev det rena drömmen… Den går att göra på andra frukter och bär med (tex blåbär), men jag gillar plommon väldigt mycket i bakverk, så det fick det bli. Jag har plockat receptet från Leilas bok, men justerat lite grann efter min egen smak. 
Plommonroyale
Mördeg (standardrecept)
150 g smör
4 dl dinkelmjöl
0.5 dl florsocker
1 ägg
0.5 msk kallt vatten
Kör smör, florsocker och mjöl i en matberedare tills det är jämnt fördelat. Tillsätt ägget och vattnet, kör bara precis tills det går ihop till en deg. Plasta in och lägg i kylen minst 30 min. Kavla sedan ut och klä en form med degen. För mig blev det lite deg över, det fick bli några små kakor helt enkelt 🙂
Smet
250 g kesella 10%
1 dl creme fraice
3-4 ägg (5 av mina egna små)
0,5-1 dl socker
50 g mandelmassa (en halv liten ”korv”)
Vispa ihop (tex i matberedaren, det är inte hela världen om det är nån rest av mördegen där i), och häll i formen med pajskal. 
Plommon
7-8 halverade, urkärnade plommon
1 msk smör
1 msk socker
kanel
mald ingefära (eller färsk, riven)
Stek plommonen ett par minuter i smör/socker/kryddblandningen, med snittytan neråt. Lägg i dem i formen med smeten och strö över lite mandelspån. 
Sätt in pajen längst ner i ugnen i ca 40 minuter på 175 grader. 

Min smet blir så gul att det ser ut som jag har saffran i, tack vare äggen från våra egna hönor 🙂

Servera med lite vaniljvisp, eller kanske vaniljglass, men den är även god precis som den är…

Surströmmingspremiär

I går var vi ute i Tenhult på något så roligt som surströmmingspremiär! Av ca 25 pers så var det (mig veterligen) bara en person som ätit det innan, vår Norrlänning, som dessutom fick bli guiden för kvällens kulinariska upplevelser.

Ute hos bästa kompisarna i Tenhult. 

Surströmming hade inköpts i Norrland, och öppnades sedan enligt konstens regler i en hink med vatten. Visst, det luktade väldigt skarpt, men inte på långa vägar så illa som jag hade förväntat mig, snarare lite åt danska-ostar-hållet sådär.

Inte ens maken tyckte att det var SÅ himla illa…

…även om inte alla gäster höll med.

 Det är ju inte en fisk som direkt har utseendet för sig, sådär lite blek och sladdrig… Inte helt enkelt att rensa, men det gick ju ändå till slut.

Vi hade både hårt och mjukt tunnbröd att välja mellan, till det var det såklart mandelpotatis, lök och gräddfil. 

Smaken då? Här var det betydligt fler som backade än när folk kände doften… Dock tyckte jag att det faktiskt var ganska salt och gott, och vi var fyra stycken av ca 25 som faktiskt åt upp och gillade surströmmingsklämman.

För de som inte blev mätta (förstår inte det 😉 så blev det grillat!

Det blev en väldigt trevlig fest, från start till slut 🙂

Dessutom fanns det lite sidounderhållning i form av luftgevärsskytte. Det är ju askul att skjuta på saker…

 Vi hade ju dessutom sanslös tur med vädret, kvällen var både hyfsat varm och dessutom regnfri…

Kommer jag äta det igen? Ja men visst, är det surströmmingsskiva så varför inte, däremot lär jag väl aldrig köpa det själv att äta. Fantastiskt roligt att ha testat!!!

Det finns ju inga kantbitar!

Nu är ju vardagen i full fart, och det är dags att lägga det jäkla vardagspusslet igen, det där som består av bitar från fyra olika pussel, i olika storlek, som ska pusslas i fem dimensioner…

Av någon anledning så har våra båda barn aktiviteter som till största del ska utövas så långt från hemmet som möjligt, verkar det som. Det är simskola på Rosenlund (tvärs igenom hela stan i rusningstid), friidrott på Råslätt (samma tid som simskolan, söder om stan) på tisdagar, dessutom typ samma tid, det är klättring på Racketcentrum på söndagar (japp, genom hela stan igen) och det är fotboll på Mariebo – den enda sporten inom cykelavstånd. Därtill vill ju gärna jag hinna med åtminstone ett enda kvällspass med typ yoga för att inte stelna till helt, och så har vi ju lördagsrutinen med träning och fika med.

Sen ska det ju såklart göras läxor, lagas mat, städas hemma och en massa annat med såklart.

Det är många omgångar simskola man suttit med på genom åren,
nu är det ju Lukas tur, klart han ska lära sig med!

Det här är ju inte på något sätt värre än för andra, men det blir ibland lite bökigt i och med att vi bara har en bil. Jag tänker lite att de svåraste åren är nu och kanske runt fem till åtta år framåt, innan de blir så stora att de kan ta sig till och från träningar (åtminstone ibland) själva. Och jag vill ju verkligen att mina barn ska tycka att det är roligt med aktiviteter, att det ska vara självklart att röra sig, stor som liten, för att inte få det inbyggda motståndet i sig som jag själv haft (och ibland fortfarande har).

Så, vi pusslar (som alla andra), och försöker ändå ha trevligt så gott det går. Jag tänker lite att jag ju måste dra ner på kraven någonstans för att inte bli helt uppstressad, så det blir nog hemmet som tar värsta smällen nu. Å andra sidan är vi inte hemma och skitar ner lika mycket… Den största utmaningen blir att få till vardagen runt maten, att få tid att laga mat och handla, så att vi får i barnen (och oss själva) bra mat så alla orkar med!

Sällskap i trädgården

Som jag sa igår så var ju hela helgen väldigt lyckad och i söndags hade vi en riktig ”fixardag”. Mycket välbehövligt, bla klippte vi ner häcken en bit för att minska risken att tjuvarna som obehindrat klev in i vår trädgård i veckan och snodde makens cykel från baksidan, inte skulle kunna få lika mycket insynsskydd… Surt som fan. 
Nåväl, häcken blev i alla fall fin, äppelträden fick en liten microomgång, garaget blev städat och alla fönster putsade utvändigt – väldigt tillfredställande!
Bästa sortens snabbmat när man inte har mycket ork kvar – lax med ugnsrostade grönsaker, och en hemodlad grönsallad. 

Som vanligt när vi är ute och grejar i trädgården så fick även hönorna vara med, och man kan väl säga att de är både sällskapliga och nyfikna, speciellt om vi äter något som verkar intressant 😉

”Är det nåt gott du har i glaset där?!?”

Oliver har väldigt god hand med hönorna, och de låter honom oftast klappa lite på dem. 

Vi får i princip ett ägg av dem var om dagen, så 3-4 ägg plockar vi in varje morgon i alla fall. Gott, smidigt och mysigt!

Friluftsliv

Vilken fantastiskt skön helg det har varit! Grymt väder och en massa trevligheter på det, dessutom oerhört nöjd över hur jag utnyttjar den =)

I lördags åkte vi ut till Örserum och hyrde en kanot på Smålandsgården. 

Se där, lite lagom svettig och skitig, precis som det ska vara 😉

Måste vänja mina barn vid naturen lite mer känner jag, så de inte tycker det är läskigt med myror, barr och annat småskoj man kan stöta på….

Vi metade, dock utan minsta napp, kan bero på att det var mitt i strålande middagssol bland annat… Det simmade däremot runt en hel del stim stora aborrar, de verkade bara inte så sugna på att nappa. 

Alla utom jag badade (jag är ju inte dum, det var ju inte minst 27 grader, som jag vill ha det… 😉

Kvällen avslutades med en grillbuffé på Smålandsgården, en ljummen sensommarkväll med fantastiskt ljus! 

Dagen var på det stora hela lyckad, förutom att tålamodet hos barnen tröt extremt fort i och med att inte fisken var på hugget… Tack vare det fantastiska läget så kunde i alla fall jag och maken sitta och ta en kall öl i lugn och ro medans barnen lekte vi strandkanten, vilket gav lite guldkant på dagen för oss alla tror jag!

Lortgris

Jag verkligen ÄLSKAR värmen vi har och har haft nån vecka nu, även om den inte kom förrän efter man börjat jobba. Det är nåt med värmen, och den här sommaren i allmänhet, som liksom får mig att vilja skita ner mig litegrann. Jag störs inte av att vara lite svettig och skitig, sandig eller jordig, på samma sätt som jag brukar. Dessutom blir det lite extra skönt när man ser ställer sig i duschen och spolar av sig dagens upplevelser 🙂

Idag var vi ute på Vidablick med jobbet och hade lite konferens och på eftermiddagen lekte vi klassiska teambuilding-lekar, egentligen inget fantastiskt kul som så, men vi vårt lag kom ändå i rätt bra stämning så vi skrattade en hel del. Och svettades, ska tilläggas, det är ganska varmt att vara mitt på en fotbollsplan, mitt på dagen, i gassande sol, och försöka ta sig någonstans i ett enormt gummiband.

Eftersom det nu verkar bli sista helgen med riktigt kanonväder så ville vi (=jag, och de andra får stå ut med mig) hitta på nåt kul ute, så vi ska åka ut till Smålandsgården i Örserum, hyra kanot att paddla runt i, meta lite, ev. bada (nja, alla UTOM jag i det fallet) och ha det gött i solen. Det är åtminstone min vision, det slutar säkert med att ungarna slår ihjäl varandra och jag och maken med, men vad sjutton, det blir ju vad det blir…

Kan det vara så enkelt att skitigt = roligt?!?!