Man kan väl konstatera att det är sjukt enkelt att välja vilken verklighet man vill visa upp här. För att göra en lång historia kort så åkte vi till Dumme Mosse idag, jag har en massa fina bilder från början av den promenaden:
Men för att nyansera bilden kan vi väl säga så här: Nån skulle prompt gå själv hela vägen, väldigt långsamt och titta på allt – det hade ju varit helt ok om det inte bara varit typ 2 plusgrader Två tröttnade och började tjura En fick tokspel och tappade allt ALLA frös som fan En bajsade
Känslan efter dagen – så jävla sur på mig själv som inte hade tålamod att vända dagen. Nu sitter jag framför brasan i uterummet, dricker vin och tjurar på mig själv (och lite på alla andra).
Lite deppig vecka det här. Dels stannade en grej upp som jag får berätta om lite längre fram, dels har jag haft för lite tid för familjen och dels har jag ritat ut ett par väggar fel på jobbet – det senare är ju kanske inte jättekonstigt att man gör när man är ny på det men det känns alltid jobbigt när ens fel påverkar någon annan. Man känner inte så jättemycket att man tillför någonting på jobbet just då… Det är så kul med allt nytt man lär sig, men ibland känns det jobbigt att ”vara den som inte kan” hela tiden.
Men om nu inte Filip eller någon annan bli sjuk under dagen/natten så kommer vi förhoppningsvis komma ut till Dumme Mosse under morgondagen – efter makens träning och Filips sovtid. Allt brukar kännas bättre efter en sån utflykt, och även om det verkar bli kallt så ser det ändå ut att bli rätt fint väder.
Nästa helg är det dags för bröllop och jag längtar jättemycket! Måste nog köpa lite varma strumpbyxor till klänningen bara. Och hoppas att jag fortfarande känner mig bekväm i den jag köpte i våras…
Riktigt så här sitter den ju inte såklart, men förhoppningsvis ändå ok.
Jaha ja, den här veckan har det börjat – den frusna känslan som kommer sitta i långt fram på våren. Riktigt kyligt och råkallt, och som vanligt precis när kylan slår till har man inte riktigt tillräckligt med kläder på sig för att hantera det. Har i alla fall tagit en lång varm dusch nu och hoppat i myskläder och fårskinnstofflor så just nu känns det ok.
Något som också känns ok är att ha fått ut alla möbler i uterummet igen, så himla fint blev golvet! Ska verkligen försöka hinna elda lite och sitta här ute i helgen, med ett glas vin eller två. Kolla bara…
Samma möbler och möblemang som innan, men blev ändå stor skillnad.
Nu ska jag natta Filip, sov gott och hoppas ni får en bra fredag!
I dag har jag varit på utbildning hela dagen i kommunikation och gjort en DISC-analys. Just det verktyget är ju lite trubbigt och övergripande, men det är ändå så himla nyttigt att påminna sig om att människor är olika och svarar olika på ditt agerande och beteende. Jag ÄLSKAR såna här analyser löjligt mycket och hade därmed en riktigt bra dag!
I övrigt är huvudet fullt med sånt jag inte kan berätta om än, och har varit så i ett par veckor, så mentalt känner jag mig rätt slut. Men jag är ändå lite stolt över mig själv, jag har, och fortsätter att, utmanat mig själv precis varje dag och känner ändå vilken skillnad det gör. Ändå är en av mina punkter jag jobbar med just att vara snäll mot mig själv och förlåta mig för misstag som görs, för det är också en utmaning.
Nu saknar jag bara att få komma ut i naturen, det har ju kommit sjukdom mellan under hela september och nu har jag ett sånt uppdämt behov! Speciellt i det vackra höstväder vi haft… Tur man har mycket grönt inne! Puss på er!
Det är ju inte mindre än 9 år sedan vi byggde uterummet nu, och även om golvet har klarat sig makalöst väl med bara ett tunt lager terass-lasyr så var det ändå dags att ge det en uppfräschning. Det har nämligen bildats något som ser ut lite som vattenskador men som är typ brännskador från när solen gassar som hårdast, och det har blivit allmänt slitet. Så här såg det ut innan:
Fint där det legat något på – här plåten till kaminen.
Nu har vi spenderat helgen med att slipa hela golvet med en golvslip inhyrd från Ramirent, himla smidigt ska jag säga. Slipat blev det jättefint, då såg det ut så här:
Men det är ju inte vidare tåligt helt obehandlat, och dessutom blir det sjukt ljust här inne så vi ville ha på en ny omgång lasyr, i en lite mörkare variant. Resultatet blev så här:
Jäkligt snyggt om jag får säga det själv! Här är det inte ens torrt, var bara ca 30 minuter efter vi strukit på det enda, tunna lagret som ska på. I morgon får möblerna flytta in igen, lovar göra en liten fotoserie då med, men tills dess får ni nöja er med den här tillfredsställande bilden:
Lite olika ljus på bilderna, det nya är inte riktigt så mörkt som det ser ut här på bilden. Men ändå, ser jäkligt mycket trevligare ut igen! Perfekt nu när det snart är säsong för att börja elda i kaminen igen med.
Öööh, vilken dag. På ett bra sätt ändå, fast lite…mycket?
Låt mig börja från början, i dag har vi börjat slippa vårt golv i uterummet som skulle behöva ett nytt lager lasyr. Har hyrt en golvslip så just den biten är väldigt mycket mindre jobbig än den kunde vara, men det ska ju plockas undan, dammsugas golv, väggar och tak samt bättringsmålas här och var innan det ens är dags att börja. Lovar att komma med många bilder och mer om detta i morgon, ni får hålla till godo med en insta-bild så långe…
Därtill har både jag och maken i varsin omgång åkt iväg för att träna första gången på ca tre veckor i dag. Puh för bara det, jag körde crosscage och svettades så mycket att jag fick lock för örat!?! Helt sjuk den där träningen, men väldigt rolig. Lär väl känna av den i morgon dock.
Sa jag att alla barnen varit hemma med?!
Efter en skön höstpromenad till affären har vi nu avslutat kvällen med en fantastisk svamp-risotto och ett glas vin, och jag har landat i fåtöljen medan jag väntar på att maken lägger Filip.
Men hörni, efter de senaste helgerna så är jag mest bara glad för att alla är friska nu!!! I morgon ska det slipas en omgång till och sedan ska ny lasyr på innan möblerna får flytta tillbaka.
*Vet att fenomenet TBT (Throwback Thursday) är tämligen dött, men ibland är det kul med en liten återblick.
I dag har vi varit tillbaka i jobb och skola, väldigt skönt att inte må dåligt längre! Jag har dessutom fått klura hela dagen på att sätta ut väggar (det heter egentligen ”slå ut” men det tycker jag låter som man river väggarna), vilket är som att lägga ett pussel och det är väldigt roligt, så humöret är gott 🙂
Men, det var inte det jag tänkte säga, jag tänkte att vi tar en liten kort återblick på en vardag i sena september under de 9 (!!!) år jag bloggat…
Vi försöker få Lukas som då är ca 3 månader att äta lite ur flaska, han har tydligen magknip. Minns typ bara den här tiden som i en dimma, när de båda nu stora pojkarna var små…
Jag har tydligen relativt nyligen börjat träna kickboxing efter ett träningsuppehåll på en sisådär 12 år eller så. Då visste jag inte att det skulle bli starten för en MASSA träning framöver, jag var mest glad att få komma ifrån lite och att träna något alls.
Ah, här har vi precis satt upp vår plankvägg och gjort om i vardagsrummet, ganska tidstypiskt för tidig höst skulle jag vilja säga, blir alltid vansinnigt sugen på att inreda om lite då. Har till och med börjat få med lite bilder till bloggen:
Oliver som nu är 6 år har tappat sin första tand, i övrigt är jag mitt upp i det som alltid var den stressigaste perioden när man jobbade på Elmia, dvs hösten. Tydligen har vi även en konferensresa till Mullsjö på schemat med – har TOTALT förträngt den? Har verkligen NOLL minne av att jag varit där, trots att det är med en bild till och med, i inlägget efter. Sjukt det där.
Usch, det här är nästan lite jobbigt att läsa i efterhand. Nu är jag MITT uppe i min absoluta tränings- och kostperiod och all vaken tid läggs på vad jag ska och inte ska äta samt hur mycket jag kan träna. Träning är asbra och bra mat med, men inte när det blir så här mycket.
Återigen, det är MYCKET på jobbet just nu och jag håller nätt och jämt näsan över vattnet. Har börjat komma på att det är skönt ute i skogen och knatar en promenad för att träna (suck) och varva ner.
Jag är nu gravid i vecka 15 med Filip i magen – fast det vet jag såklart inte än. Minns hur extremt trött jag var, som vanligt en stressig höst på jobbet och så graviditeten på det… Fy sjutton. Men jag var också så himla glad, det var inte självklart att vi skulle kunna få en 3:a bara för vi ville det, de andra två har ju inte blivit till helt okomplicerat och nu var jag ju dessutom 38 år.
Vi hade MÅNGA dagars VAB den här hösten ser jag. Jag är precis på vippen på att gå in och börja jobba halvtid efter att ha haft 6 månader heltids föräldraledighet, från och med nu delar vi lika jag och maken, som vi gjort med de andra barnen. Vi har absolut kommit in i hur fantastiskt det är att vara ute i skogen och är ute och vandrar så fort vi får möjlighet. Än så länge har jag inte helt släppt tanken på att jag ”borde” träna lika mycket som innan, samtidigt som jag på de flesta plan inser att det kommer inte gå – och jag vill egentligen inte göra det heller.
Japp, det här är helt klart en månad för VAB, och jag verkar ha haft en riktig skitmorgon med först skrap av rutor på bilen och sen punka. Vi jobbar fortfarande halvtid jag och maken, och jag har nog redan här bestämt mig för att det är dags att göra något nytt och utmana mig själv lite, även om det tar ett tag innan jag hittar rätt jobb. Som ”vanligt” vid det här laget så knatar vi ut i skogen med, när jag kollar tillbaka så är det de inläggen som gör mig gladast för man SER på bilderna hur skönt det är och hur bra vi mår av det! I år har det blivit alldeles för lite av den varan, dels är det lite bökigt med en extremt viljestark och snabb 2-åring men sen har vi haft lite otur på helgerna med, antingen har någon varit sjuk eller så har det varit skitväder. Gud vad jag längtar ut! Hade ju tänkt gå ut nu i helgen, men det vet vi ju hur det gick med det….
Sådär ja, det var en ”kort” tillbakablick. För MIG är det här jättekul och en av anledningarna till att jag har en blogg, det gör att jag uppmärksammar saker som händer och uppskattar nuet mycket mer. Att få vara närvarande och hitta något fint att fota, eller något att skriva om som skvalpar runt i huvudet, det är bland det bästa jag vet! Men vad tycker du som läser om sånt här, är det jättetrist eller kan det vara kul att se?
För alla utom maken har magsjukan börjat vända nu, och vi övriga har till och med kunnat pilla i oss lite, lite att äta. Så knäppt, känns som man varit sjuk i en evighet och så har det bara gått typ två dagar? Sen är man ju inte dig själv än och trött som ett as, men allt som inte innebär att man kräks känns som ett stort lyft.
Har skrubbat hela huset och tvättat typ åtta maskiner tvätt nu, samt tagit årets skönaste dusch tror jag. Har bara sjukt ont i ryggen efter att ha legat ner hela gårdagen, men nu när huset känns fräscht igen känns ändå allt bättre.
Nu kommer vi ju till nästa utmaning, när alla börjar piggna på sig och ska underhållas. Med magsjuka blev det ju film för hela slanten på alla fronter, men nu behövs snart aktivering märker jag. Speciellt Filip behöver egentligen aktiveras lite mer än vad vi orkar just nu, men det blir förhoppningsvis lättare till i morgon.
Våra helger verkar onekligen gå fantastiskt bra nu – eller inte. Maken vaknade med bihåleinflammation i morse och Filip fick såklart feber för tredje helgen i rad?! Min förkylning hänger i, men verkar åtminstone inte bli värre… Måste fixa D-vitamin känner jag.
De två sjuklingarna har fått hänga mest i dag, och jag har fixat lite höstfint i trädgården med nya blommor i krukorna ute. Så nöjd nu, det är alltid rätt segt att ta tag i, men sen är det så skönt när det blir fint!
Ungefär hälften av landen är tomma nu efter sommarens odlingar, skönt att få ordning på dem med.
Vi passade på att nyttja altanen i det fantastiska sensommarvädret med, har ju till och med varit shorts-väder ju.
Kul med lite höstfint vid entrén med. Börjar bli fantastiska färger i trädgården nu!
Vi får se hur det blir med skogsutflykt i morgon, det beror på allas status får man väl konstatera.
Så kul att se alla fjärilar, här var en lite avmattad påfågelsfjäril……och så den här snyggingen som jag inte vet vad den heter. Stor är den i alla fall!
Håll tummarna för att vi piggar på oss tills i morgon!