Härdsmälta

Min hjärna är just nu rätt trött efter att ha växlat mellan total klimatångest, stress över hur akut läget är, vanliga jobbsaker som ska göras och så vardagslivet. Det har varit så stora svängningar att det faktiskt blir helt utmattande, och nu skulle jag helst av allt bara vilja vara ledig till sen nästa höst, stänga av alla former av nyhetsflöde och sociala medier och bara jobba på gården…. Men tydligen vill banken ändå ha sina räntepengar, vi är LÅÅÅÅÅNGT ifrån självförsörjande på mat här hemma (vi KANSKE skulle klara familjen nån månad där runt skördetid, men övriga 11 månader räcker det inte till) och av någon anledning verkar inte svenska spel förstå vilken lottorad de ska pricka in.

Vädret har inte direkt piggat upp heller.

Här på gården är det mycket som står i startgroparna nu. Herta ligger ju och ruvar och jag TROR att det någon gång under nästa vecka är dags (om det nu blir några kycklingar alls). Blir det det så har vi som plan att försöka introducera 4 inköpta vaktelkycklingar till henne samtidigt, de ska hämtas i helgen och sen ska de på något sätt läggas under henne tillsammans med hennes ”egna” kycklingar.

Med ett kompostgaller till är barnhörnan klar

I tunnelväxthus har machésallat och någon form av asiatisk spenat börjat titta fram lite smått, och så ett land där jag inte under några omständigheter kommer ihåg vad jag odlat. Kanske sallad? Kanske rädisor? Kanske någon annan spenat? Det är ju pest att inte ha tillgång till sitt minne! Det blir fort torrt där ute och det går åt många kannor vatten för att vattna igenom det, men än är det för tidigt för att slå på vattenpumpen vi har kopplat dit.

I övrigt försöker jag mest låta bli att klippa ner gamla perenner för att alla insekter ska ha en chans att få vakna ur sin vintervila först. Däremot ska jag nog ta ett grepp om vår altan vid entrén och tömma alla gamla krukor med döda växter som stått över vintern och kanske fylla på med lite nytt där – penséer borde funka även om jag nog kanske väntar till efter nästa veckas köldknäpp. Jag ska även försöka få ner de Dahlia-knölar jag köpt i lite jord så de kommer igång – de ska vara i stora krukor vid altanen sen har jag tänkt.

Till helgen ska vi nog försöka få ordning på det sista stängslet till fårhagen med, om det inte blir alltför dåligt väder.

Just det – återhämtning ska hinnas med också….

Fuck this

Vet ni vad, nu tänker jag göra något som jag tidigare känt att jag dragit mig för – jag tänker återge lite av all den forskningen som jag på senaste tiden fått serverad när det kommer till klimatet. Jag har tänkt att jag vill inte skriva om det här – dels för inte JAG är någon form av expert på något sätt, jag sitter bara i en position där jag ytligt behöver bevaka vad som händer inom forskningen – men även dels för att jag inte velat ge någon annan klimatångest. Men vet ni vad?

FUCK THAT.

Jag tänker INTE dra rapporter eller sånt för er, men jag tänker i alla fall nämna att IPCC (FN’s vetenskapliga klimatpanel) kom med sin nya rapport på hur det står till med klimatet i måndags och mycket kortfattat kan man säga att det här är deras sista varning. Vi har den sista tiden på utbildningen jag går på på JU gått in i en massa fakta och rapporter med, och i söndags tittade vi på veckans hemläxa. Det är en film på netflix och jag rekommenderar att ni ALLA ser den. David Attenborough berättar och den är enkel att ta till sig och förstå och lätt värt den dryga timmen av ditt liv som den tar. Filmen heter Breaking Boundaries och visar väldigt enkelt varför läget är akut, vad som orsakat det och även lite kort om vad vi kan göra för att inte mänsklighetens tid ska vara förbi inom kort.

Ja, det är det det handlar om, snart har vi inte längre förutsättningar för mänskligt liv på den här planeten om vi inte gör MYCKET och gör det OMEDELBART. Det handlar alltså inte om att vi bara kan sopsortera lite bättre och ha solceller på taket utan det är vår hela livsstil som måste ändras globalt. Shoppat mycket på sistone? Sluta med det och välj endast att köpa saker som behövs riktigt, välj sånt som är producerat hållbart och nära och som går att reparera när det går sönder. Åt du nötfärsbiffar till middag? Byt till kycklingbiffar eller ännu hellre vegobiffar. Ska du åka på semester? Flyg inte, fyll en elbil och åk många eller åk tåg.

Det KOMMER bli obekvämt – för oss alla. Men alternativet är att det blir långt mer än obekvämt, som en av våra föreläsare sa ”Det är ingen idé att ni tjatar på att barnen ska göra läxorna, det samhället de kommer växa upp i kommer inte se ut som något vi sett tidigare.” Vi kan inte längre (som om vi någonsin kunnat göra det) skylla på andra. Vi lever i Sverige på ett sätt som gör att om alla levde som en genomsnittssvensk så skulle vi behöva resurser från 4 hela jordklot. Vi är inte värst, men vi är fan inte bra nog heller, och fega politiker som inte vågar fatta obekväma beslut för att de vill bli omvalda om fyra år är heller inget vi kan förlita oss på. Börja med dig själv, vidareutveckla till ditt företag, sen kan ni påverka samhället.

Jag har nog lite diffust bara tänkt att det kommer bli mer torka på sommaren, kanske mer stormar och så översvämningar lokalt ibland i Sverige. Jag har inte riktigt förstått att det är samhällets kollaps vi pratar om – globalt. Det är lätt(are) att förstå jobbiga saker som att räntan och höga matpriser gör det dyrt att leva nu, att elen kostar mycket och att kriget i Ukraina är hemskt. Det finns liksom inget bra sätt att riktigt ta till sig hur illa och akut läget är med HELA VÅR PLANET? Ett litet, litet exempel från dagen blev väldigt konkret och satte sig i mitt huvud – minns ni när man var mindre och åkte bil lite längre och man fick stanna ibland på en mack för att tvätta bort insekterna på vindrutan? Helt ärligt, när behövde ni det senast? (Jag alltså på sommaren, jag är inte korkad). Kanske det kommer några få på vindrutan en fuktig sensommarkväll, men inte alls i samma omfattning som tidigare. Bra kan man ju tycka, men konsekvenserna blir ju enorma om många av våra insekter dör.

Idag avslutade vi kursen i hållbarhet med blandade känslor av uppgivenhet men även lite jävlar anamma. Och klimatångest till tusen.

Jag tänker lämna er med detta nu, och jag hoppas faktiskt att ni får klimatångest nog att börja agera. För det ÄR inte för sent ännu, men jäklar vi måste sprinta nu meddetsamma, innan den lilla, lilla glipan till bara stora klimatkonsekvenser stänger, och den till katastrofala öppnar. Titta på filmen (Breaking Boundaries), prata om klimatet hemma, lär om, lär ditt företag, lär om ditt samhälle (för DET kommer aldrig gå först så länge vi har politiker som vill väljas om). Ok? Och vill ni snacka klimat och åtgärder, prata med mig så kan jag åtminstone lotsa er mot rätt källor.

Helgens arbete på gården

Herregud vilken spretig helg det här har varit… Bråk med storbarnen om läxor och skärmtid, barnkalas för minste som ju just fyllt 6 år och idag har det varit en heldag ute på gården. Det sistnämnda har varit det bästa med hela helgen, jag skulle kunna ha det så här varje dag! Helt slut är jag men på ett skönt sätt…

Ute på ena kullen hittade vi lite snödroppar som tittar fram, och en hel del lökväxter av något slag som är på gång.

Det vi har gjort hela dagen är att vi har stängslat in kullen precis bakom vårt hus. Här ska vi, om allt går som det är planerat, ha sommarfår som vi lånar in. Idag har vi fått sätta stolpar – eller det får maken göra för jag orkar inte riktigt spetta så att spettet hamnar i samma hål hela tiden, det är liksom livsfarligt att vara mina fötter när jag spettar… Jag har istället monterat de där små ”skruvarna” som eltråden går igenom, alla trådar och band enligt de höjder vi fått från får-ägaren. Tror vi varit ute närmare 7 timmar, men vi är inte riktigt klara än ändå. Resten av stolparna som ska ner gick inte att slå ner pga att det är tjäle en bit ner i backen än – ovanpå är det däremot ett gosigt lager riktig lervälling…

Det är så roligt med sånt här, man får lära sig hur man stängslar, vad det är som gäller om man ska ha får och så får man liksom greja hela dagen ute. Det har varit ganska skön temperatur även om det inte var så inspirerande väder, och runtomkring har fåglarna kvittrat från alla håll och kanter. Jobbet är precis lagom komplicerat, man sysselsätter huvudet lite men samtidigt tömmer man även hjärnan på allt. Ljuvligt!

Nere i garaget så håller tomaterna på och tar sig, de växer ganska sakta pga jag har det svalt där inne (mellan 8-14 grader växlar det), men de ser ut att bli knubbiga och fina. Har även sått lite gurkfrön i en kruka i vårt köksfönster, ska se om jag också kan få till lite fönstergurka innan det är dags att så i växthuset. Nähej, nu ska vi äta lite och sen tänker jag inte röra ett finger till! Kram på er!

Pollo al Vino Bianco (Kycklinggryta med tomat)

Jag förstår inte hur jag kunnat missa att jag inte haft detta receptet på bloggen? Det är visserligen så enkelt att jag aldrig behöver kolla receptet, men nu hade jag Lukas till hjälp och ville ta fram det till honom – men icke?! Det här är en av de bästa och godaste vardagsrätterna jag vet, köper man bara kyckling så är det andra ingredienser jag alltid har hemma. Den är supergod, både fräsch och värmande, billig och snabb att laga – och HELA familjen älskar den. Ni hör ju… Det här utgår egentligen från ett recept i en gammal ”vår kokbok”, men i den nya varianten jag har finns den inte med. Receptet skiljer sig garanterat från den italienska ”originalrätten”, men går likväl under detta namn hemma. Gör en stor sats – det blir riktigt bra matlådor av den!

Förlåt för riktigt trista matbilder denna gången, hade noll ork och tid och mina ljusboxar låg dessutom nere i garaget…. Ni får tänka er att det ser mer aptitligt ut 😉

Pollo al Vino Bianco, ca 8 portioner

800-1000 g kycklingdelar utan ben – jag köper den varianten som är billigast för dagen
3 gula lökar
4-8 klyftor vitlök
3 dl vitt vin
2 burkar/paket krossad tomat
hönsbuljong
olivolja
salt
vitpeppar
(ev chili)

Till servering:
ris av vilken sort du tycker är godast, jag tycker basmati passar bra här

Dela kycklingen i lagom grytbitar, salta och peppra och bryn runtom i omgångar – jag gör hela rätten direkt i en traktörpanna, det som fastnar i botten kommer koka bort senare. Under tiden klyftar du löken och grovhackar vitlöken. När all kyckling är brynt så lägger du i den och löken och fräser nån minut till. Häll sedan på vitt vin och låt det koka upp – sen tillsätter du krossad tomat. Nu är lagom att sätta på riset. Låt grytan puttra ihop, smaka av med smulad buljongtärning eller lite fond, samt ev chili. Klart att servera lagom till riset är färdigt!

Filip 6 år!

Vår lilla Filip – förstår inte att du är så stor att du ska börja i skolan (förskoleklass) i höst?! Du är ju vår minsting! Samtidigt är du nog mest kapabel av alla tre bröder, du ser inga hinder i något och löser gärna saker själv (även sånt som kanske INTE är helt bra att du hittar egna lösningar på). Du passar på vår gård med hela ditt väsen – att kunna gå runt och ”skrota” hemma är nog det du gillar bäst. Du bygger och sågar och leker och kan sysselsätta dig själv hela dagen om vi är ute – men du är även jättebra på att leka själv inne oftast. Du kan sitta koncentrerad med något och pyssla, bygga eller leka i långa, långa stunder och din fantasi är enorm!

-Vad vill du ha till middag på din födelsedag?
Jag vill ha pannkakor!
Ok, det äter vi ju varje vecka ändå, du vill inte ha typ hamburgare?
-Nä, det sparar jag till jag fyller 7 år!
Lego, verktyg (riktiga såklart), kläder och Gabbys dockskåps-kök blev det i paketen bland annat. Nöjd kille!

Din bästis är lilla A på dagis, hon är ett år yngre än dig men när ni lekt hemma så gråter du hjärtskärande när hon åker hem igen. Du tycker SÅ mycket om henne och ni leker så fint med varandra! Det finns heller ingen som kan säga ”mamma” med så mycket kärlek i rösten som du. Men absolut, du börjar komma in i nästa fas av ditt liv och lite mothugg har vi börjat få ibland när vi inte är överens om när vi tex ska äta och inte – men det hör ju till det med.

Du är så omtyckt på dagis av både personal och barnen och du bjuder gärna in till lek. En av de bästa sakerna du vet är när en i kökspersonalen jobbar och du kan vara med henne i köket och förbereda maten, ni har verkligen något speciellt ni två med.

Lilla Filip som inte är så liten längre, jag älskar dig till månen och tillbaka och tror att du kommer lyckas med vad du än väljer att ta dig för i livet!

Vintervitt till vardagsgrått

Det känns, utan uppenbar anledning, lite segt, deppigt och skavigt just nu. Allt är egentligen som vanligt, jobbet funkar bra, ingen av barnen är sjuk, vi vuxna är friska och jag har haft hyfsat med tid för träning mm. Allt är bra, det finns inget att klaga på – men kanske är det helt enkelt bara så att energin har tagit slut efter vintern och allergin har tagit vid och svept undan det sista av den (energin alltså, inte vintern även om det hade varit bra 😉 ) Men inspirationen till att skriva här är likt min övriga energi ganska låg, fast det egentligen hjälper mig. Så det får bli lite såna här ”hattiga” inlägg, för att kanske komma igång igen?

I lördags var jag i alla fall ute hela dagen och åkte längdskidor, jag chansade på att det varit kallt nog innan snön lade sig för att vinterleden på Dumme Mosse skulle vara åkbar. Den visade sig vara ”spårad” mest av det fåtal som åkt före mig, och lite här och var slog det igenom med is-slush där det inte var fruset nog under. Mina skin-skidor är fantastiska att åka med, MEN när de blir blöta kan det fastna snö under vilket då och då hände och då tar det så tvärstopp att man nästan står på nästan. Det blir heller inte så ”teknisk” åkning i ett sånt spår, däremot tar det ganska mycket energi att ta sig fram. Oavsett var jag superlycklig, för kolla bara hur magiskt vackert det var?!?!

Jag åker ju enligt min vana trogen i ett långsamt tempo med många pauser för att fota eller bara kolla på omgivningarna, och självklart med matsäck så jag kan vara ute nästan hela dagen. Avkopplande och krav- och prestigelöst, och det blev i slutändan ca 1,5 mil jag åkte – delvis pga en del återvändsgränder där det efter ett tag inte var spårat alls. I går och idag har jag därmed så mycket träningsvärk i ljumskarna att jag går lite ”lätt” stolpigt, hahaha!

Glad, trött och lite mosig efter sista återvändsgränden.

Mitt flås är ju kasst men i långsam takt går det bra att åka – och axlarna har banne mig blivit lite starkare känner jag när jag här och var lyckas staka mig fram. Oftare blir det ett mellanting av att kliva och att klassiskt skida fram, och stavarna ger mer balans på det ojämna underlaget än någon fart.

PS. Förresten, jag måste berätta – vi har faktiskt en åtminstone teoretisk möjlighet att få påskkycklingar, eftersom hönan Herta lade sig för att ruva i slutet av förra veckan. Lite orutin av oss har dock gjort att hon nog ligger på väldigt få ägg – och eftersom vi än så länge bara har en fertil tupp så är troligen inte alla befruktade. Men ändå, kanske ett par stycken små fjuniga saker?

Vargen kom till slut

Det har gjorts stora rubriker om ”snökaos” och ”snösmockor” så många gånger nu, så jag registrerar det knappt längre. Oftast handlar det om några få centimeter om ens det. Därför kanske jag inte riktigt hade tagit in att det skulle komma såna enorma mängder i går?!? Åkte och tränade på kvällen och när jag kom ut hade det ju kommit en decimeter och det snöade galet mycket. Väl hemma fick jag dra ut fyrhjulingen och ploga, vi har en liten väg upp till oss på kanske en halv kilometer där vi sköter skottningen själva, och det var knappt att bilen tog sig fram när jag kom hem. Vi lär få skotta i dag igen, har ju kommit 1-2 dm till i natt.

I vilket fall, jag var ute på morgonen och gav mat till djuren i snön, och passade på att föreviga det här otroligt vackra landskapet! För även om jag visst gärna vill ha vår, så är det ju så HÄR jag tycker att en vinter ska se ut… Nu blir det en ordentlig bildbomb!

Snötäckta granar på avstånd
Solen har precis bara börjat titta fram över horisonten
Så dämpat, tyst och rent. Bara lite fågelkvitter – som ändå ger en härlig känsla att våren är på gång!
Mitt absolut favoritmotiv att fota ändå, jag tycker vårt stall är så himla vackert, speciellt mot snön!
Snötäckta grenar mot en blå himmel
Hönorna ger sig inte ut i snön, men ankorna är totalt obrydda.
Fotar nästan aldrig häråt, men det här är ju när man kommer från stallet och går mot vårt hus, och vår groventré .
Låg sol i motljus…
…ger vackra skuggor på stallet!
Sommartid slingrar sig en enorm humle mot kortsidan, nu är den nerklippt och bar i vintersolen.
Nästan hela stängslet till grismaten har snöat över, och grisarna själva når knapp ovanför snön.

Så javisst, ett tillfälligt bakslag för våren, men i den här skepnaden gör det mig inget alls! Har bestämt att jag ska ägna hela helgen åt att åka längdskidor, långsamt och länge och med matsäck!!!

Fem snabba

Känner för att skriva av mig lite men har inget vettigt att säga, så ni får 5 snabba tankar från de senaste dagarna.

I morgon hämtar vi en tuppkyckling av rasen Silverudds Blå till, inte besläktad med de vi har nu. Dels för att få in lite nytt blod inför att vi ska börja (förhoppningsvis) ruva fram lite kycklingar men även för att det är lite lite med 1 tupp på 11 hönor. Den här snyggingen kommer bli svart och jag hoppas att han kommer gå ok att introducera till övriga flocken…

Det är den svarta i mitten, just nu ser han ut så här…
…men han kommer ser ut ungefär så här som vuxen. Snygg va?!

Jag har klippt mig i ny frisyr – jätteskönt med lite kortare hår! Lite jobbigt att jag inte helt landat i hur jag ska styla det för att inte se ut som en liten badboll dock…. Och blev lite deppig av insikten att jag ser så mycket äldre ut nu i mitt korta hår än sist jag hade kort hår (vilket ju är logiskt eftersom det var typ 9 år sedan jag hade kort hår sist?).

Jag känner mig efter min delvis ”ofrivilliga” paus från träningen en månad riktigt laddad att börja träna igen? Min kondis var ju inte på topp innan och var rent usel nu, men jag känner att det finns liiiite jävlar-anamma i mig nu för första gången sedan utmattningen. Framsteg rent psykiskt om inte annat! Jag hoppas min pepp håller i sig så jag kanske hinner känna att det går framåt fysiskt med.

Det har varit en ganska intensiv men kul dag på jobbet idag, och ett möte med vårt bygg- och fastighetsnätverk gav mängder med energi! Dock blir det ju likt med en sockerkick en dipp en stund efter när man känner hur mycket energi det även tar att hålla i sånt här, men det är jag ju beredd på numer.

En MASSA otroligt engagerade människor!

Jag är likt ALLA andra väldigt o-pepp på vintern som kommer ”igen” nu i veckan. Det är en ny dimension av oro nu med för alla djur som ska klara kylan… Grisarna har fått mängder med hö i sitt lilla hus och i hönshuset har vi nu även satt på plexiskivor för fönstren så vi har gjort allt vi kan, men ändå. Det blir kallt för katterna med, de har ingen uppvärmd yta de kan vara på även om vi har öppet till vårt stall tex. Sen ska man ju se till att alla djur har vatten och inte is med… De enda jag INTE bekymrar mig för i kylan är ankorna, de verkar HELT obrydda över vad det är för temperaturer eller väder ute!

Hönshuset är nu med sista tillägger av plexiglas på insidan helt tätt förutom där vi VILL ha ventilation. Stor skillnad för hönorna!

Sådär, det var vad som for runt i hjärnan just nu, vad skönt det är att liksom få det ur sig med även om det bara är skitsaker. Kram på er!

Snabb tonfisksallad med risnudlar och kål

Det här är baserat på ett recept från Coop jag gjorde första gången för ett par månader sedan när jag behövde snabb men fräsch middagsmat en vardag – och sedan dess har vi justerat och gjort receptet tre gånger. Det är supergott när nudlarna är nygjorda och lite ljumna men funkar jättebra som matlåda med – godast dock om man värmer på låg effekt i micron en kort stund så det inte är
HELT iskallt tycker jag. Vi gör en ganska stor sats till oss 5 pers och jag får oftast typ 2-3 portioner över att ta med. Det här går snabbt att göra och är en stor favorit hos alla i familjen – stora som små! Gör du den med vitkål blir den lika god, men lite mer färglös bara.

Tonfisksallad med risnudlar och kål, ca 8 portioner

6 ”nystan” risnudlar (funkar även med andra sorters nudlar)
½ kålhuvud, finstrimlat (jag använder rödkål men det går lika bra med vit-
eller spetskål)
3 burkar tonfisk i olja (ja det är dyrast med ABBA, men också godast!)
1 knippe salladslök, strimlat
1 + 2 msk limejuice
1 msk olivolja
3 msk fisksås
2 msk sojasås
ca 2 tsk socker
ca 1 msk sesamolja (går att hoppa över om du inte gillar det)

Förslag på topping, välj 1 eller kombinera flera
Jordnötter
Strimlad eller färsk chili
Koriander
Rostad lök

Alltid lika fascinerande att se hur den vitlila kålen blir knallrosa när man tillsätter syra – i detta fallet limejuice. Bonus också att det färgade nudlarna lite rosa!

Gör så här:
Strimla kålen fint – jag använder mandolin men osthyvel eller kniv funkar också. Ringla över olivoljan och 1 msk limejuice och massera ihop kålen så den blir lite mjukare (använd gärna en handske om du har rödkål, det färgar av sig!). Häll av oljan eller vattnet från tonfisken och lägg i skålen, strimla salladslök och lägg i med. Koka risnudlarna i lättsaltat vatten i ca 3 minuter, häll av och lägg i salladen. Blanda ihop marinaden med fisksås, limejuice (resterande 2 msk), sojasås, socker och ev. sesamolja och häll över salladen. Blanda runt salladen – klart att servera med den topping du väljer. Vi lägger till topping på varje portion för att alla tycker lite olika! Jordnötter är kanon, men de hade visst *nån* ätit upp, så i dag blev det rostad lök och chili istället. Gott det med!

Seriöst – gör den! Så himla gott!

Vår snorigaste tid är nu

Och precis DÄR slog det om till vinter igen, vinden vände till nordlig och friskade i ordentligt och slöjmolnen tar den lilla värmen solen ger. MEN – det har varit ett par fantastiska dagar ändå, med lite värme och stundtals riktig vårkänsla ju!

Vi lyckades faktiskt ducka VAB under HELA februari, men 1 mars var det kört och Filip fick förkylning och hosta (absolut inget allvarligt, men en rejäl förkylning helt enkelt). Nåväl, jag har varit tämligen färdig efter vår tripp till Eskilstuna i början av veckan, mest pga restid och att vi inte var hemma förrän runt nio i tisdags, så jag har lite nytta av vabbandes med för min egen återhämtning. Däremot är det ju som alltid så att både mail och ”att göra-listan” byggs på när man är från jobbet såklart.

Ute vill man ju vara även om man är förkyld!

I alla fall, Filip och jag hade framförallt en väldigt skön dag i går, vi var ute mest hela dagen. Då var det ju riktigt varmt och gott, och man kunde även sitta och läsa en bok i solen längs med söderväggen utan att frysa. Jag fick lite vårkänslor och gjorde en snabb ”service” på familjens cyklar som behövde pumpas, smörjas och i vissa fall lagas. Sen fick Filip ÄNTLIGEN lust att lära sig cykla på ”den stora cykeln” och jag sprang här fram och tillbaka med honom ungefär en halvtimme – sen lossnade det för honom och nu kan han cykla själv!!! Han behöver lite hjälp igång än från stillastående, inte så lätt här hemma där det bara är grusigt eller lerigt överallt, platta asfaltsvägar finns inte precis inpå huset. Så stolt över honom, och han över sig själv!

I övrigt har vi mest gått runt på gården och letat vårtecken, de är små och få än, men man blir ju glad ändå!

En daggkåpa som letar sig mot solen under allt gammalt skrufs.
Lökar av alla de slag har försiktigt börjat kika fram med.
Och till och med små blad i vecken på klematisen i köksträdgården!