Det här visst varit lite tyst här i veckan, men den har varit lite… ja, jag vet inte vad egentligen. Den började ju med att jag hade mjölkstockning och feber i två dagar och inte orkade så mycket, sen fick Filip sitt tremånaders-vaccin i onsdags och var därmed tämligen närhetstörstande onsdag och torsdag. Ändå har han varit makalöst go den här veckan, det märks att vi är på väg ut ur ”spädbarns-perioden” eller vad man ska säga.

Det enda som fortfarande strular är att han får mycket uppstötningar – till 99% utan att han kräks men han blir ändå väldigt, väldigt ledsen och får ont märker man. Vi ska faktiskt in en extra sväng till BVC på tisdag, inte för att jag är orolig för honom för han mår på det stora hela ändå bra, men kanske kan vi göra något som underlättar. Tror det är därför han inte gillar åka vagn heller, guppar det verkar det komma upp mer, och likadant när vi bär honom – och det är lite osmidigt med en bebis som varken vill åka vagn eller bli buren… Han har börjat krångla när han ska äta med, speciellt när han ammar, vet inte om det är för han tycker det är enklare att äta på flaska, om det gör ont nånstans av uppstötningarna eller om det bara är för att omvärlden börjar distrahera…?

Sa jag att han var go och glad eller? ❤ 

Han går i alla fall upp som han ska, i går var han 12 veckor och på BVC i veckan vägde han 5480 g och var 62 cm lång. Inte illa för en som bara vägde 3040 g när han föddes för knappa tre månader sedan!

Så, den här veckan har det inte blivit så mycket av liksom, det enda som ”hänt” är att vi haft grannarna på lite trevlig middag nu ikväll, annars har vi mest haft bebishäng och gosat. Inte fel det heller! Däremot var det grymt skönt att få komma iväg och träna en sväng i morse, speciellt efter en veckas mestadels stillasittande.

Nu är det nån som är lite ledsen så nu vill jag bara önska er en god natt och en skön söndag!

Ok, jag börjar känna mig lite lätt klaustrofobisk här hemma nu. Längre promenader lyser med sin frånvaro i och med att Filip inte är superglad i dem – kombinerat med att det har varit rätt kasst och väldigt kallt väder. Övriga utflykter är ju också obefintliga, jag vill inte dra med en 1-månaders bebis in på A6 eller ICA maxi direkt, inte så länge rs-viruset härjar åtminstone, och på stan är det lite väl kallt att knata runt än. Kanske, kanske att Filip och jag kan ta en kort runda typ till IKEA någon förmiddag i veckan när det inte är direkt nåt folk där, bara för att komma ut någonstans…

Det liksom kryper lite i mig att inte få/kunna göra saker, samtidigt som valet inte är svårt så länge han är så liten. Men jag tycker att man kan få känna så, att jag kan få känna mig fångad i mitt eget hem av oregelbunden amning, kallt väder, en bebis som inte gillar promenader så mycket och en massa läskiga vinter-virus och ÄNDÅ såklart välja det som är bäst för honom. Jag behöver ju bara inte lägga hela mig själv åt sidan för det liksom.

Just nu längtar jag efter lite mer värme, så man kan amma ute om det skulle krisa ihop sig totalt, då kan jag åtminstone ta med barnen till piren och äta glass, till stadsparken eller någon annanstans där vi kan ha det lite kul och mysigt ihop. Efter en veckas påsklov fasar jag till en viss del inför 10 sommarlovsveckor, för herregud vad det har varit tjafsande och bråkande de stora barnen sinsemellan, varvat med ”jag har inget att göööööööra” och teatraliska suckar över de förslag jag kommit med. Jag är helt slut i huvudet nu känner jag…

Så, det fick bli lite gnälligt idag, så kan det bli ibland, att allt inte är rosa fluff med en liten bebis är jag ju helt medveten om men ibland kan det behöva få komma ut också, till de som tror att den ”sociala bilden” av lyckliga familjer och bebisgullande är det som är normalt. Nu ska jag gå och gosa lite med den här plutten, innan det är dags att ta kvällens kamp om vem som ska borsta tänderna först, lägga på tandkräm, måste kissa, ska läsa osv osv… Puss o kram på er!

Tur man är så himlans söt alltså, det gör ju att det känns lite lättare trots att man inte kommer nånstans.