Mitt i september är vi, och jag har fått min första förkylning för hösten. I går skrotade vi runt lite här hemma efter jobbet, och det var sånt otroligt ljus att jag var tvungen att plocka fram kameran. Här kommer en fullkomlig bildbomb från gården, från de allra första höstdagarna – det kommer också komma ett stooort inlägg med alla fina blommor vi har nu, lite senare.
Är så nöjd att vi anlade en ny blomsterrabatt här, och har planterat lite mer träd – det är en start till en mer lummig och blomstrande gård.
Vid växthuset har solrosorna nu börjat höja sig över nocken – typ 2,5 m höga!
Hästvagnen pryder så väl sin plats!
Den här solrosen var en sorglig liten sak Filip fick med sig från förskolan i våras, men nu är den typ 2,5 meter och enorm!
Här har vi lilla Mittens (eller vante) som hon kallas pga sina många tår – det ser ut som hon har tumvantar på sig.
Mamman Sotis, som numer officiellt är vår ❤
Och lilla juni! Båda kattungarna är så små och söta, de är ungefär 15 veckor nu om jag räknat rätt.
Apropå liten och söt, självklart är Filip redo för gräsklippning och annat fix alla dagar i veckan!
”Mamma, jag har planterat lökar här i nu, de ska planteras ut i vår sen i jorden”.
Den nymålade garageväggen har fått lite levande dekorationer.
Vi fick i princip ingen skörd av sommarhallon alls i år, men hösthallonen ser faktiskt kanonfina ut. Jag plockar in allteftersom, och fryser in, i väntan på att göra sylt eller smoothies.
Vi har både gula och röda hallon
I solnedgången går Flax runt och bröstar upp sig, i all sin prakt
Och varje kväll ska ankorna vallas in till sin lilla stuga, så de inte blir rävmat.
Jag njuter av våra enorma lönnar så länge de står – när löven fallit måste vi minst ta ner den till vänster som visade sig vara rutten innuti…
Stallet är så fint, men hade behövt ett lager färg i år.
Vi avslutar med en inte alls rättvisande bild av den fantastiska kvällshimlen i går – jag önskar så att det inte blev mörkare tidigare nu bara!
I helgen var det ju perfekt väder för en rejäl arbetsinsats på gården, och på söndagen fick vi med hela familjen i arbetet. På morgonen var jag och hämtade en jordfräs jag hyrt via Hygglo, med målet att göra en åker vid den sedan länge oskötta plätten runt vår brunn. Tanken är att vi ska kunna odla foderbetor där som vi kan ge till grisarna i vinter,
Här hoppas vi att det blir en bra skörd med foderbetor – men de kommer få klara sig själva – dvs vi kommer inte vattna. Det är redan väldigt torrt och eftersom vi bara har en brunn så vill jag prioritera växthuset (och hushållet såklart). Grisarna har knatat runt och fyllt magarna till bredden i nya hagen. Jag byggde också ett enkelt skjul som går att använda i båda två hagarna beroende på vilken sida man stänger av.
Vi blev ju dessvärre av med våra fina mignon-ankor, men har som ambition att så snart det går skaffa nya. Därför vill vi förbereda med en liten damm, det här är faktiskt en ”ingår-i-köpet” avfallstank (ny) som vi sågat av och ska gräva ner. Grävjobbet står tonåringen för!
Det blir ju en hel del jord när man gräver upp (helt orimligt mycket faktiskt), men den forslas bara en kort bit – nämligen bort hit:Alldeles framför växthuset där det ska bli en stor plantering med perenner (även om det är potatis i en del nu pga fick ont om plats). Ser inte så vackert ut just nu, vi använder ”no dig”-metoden, dvs lägger ut kartong, sen på med jord och täckmaterial – men när det är klart kommer det bli kanon! Mellanbarnet fick stå för ogräsrensning i gårdsgruset precis vid entren. De stora stenslänterna kommer likt förra året få stå som de är – någon gång framöver ska jag göra terassodlingar här i stället, men nu får det som växer där vara.
Alla djur mår himla gott just nu och njuter av solen utan att det är för varmt. Hönorna är makalöst nöjda över att få gå fritt igen. I bakgrunden ser ni vår nya tupp-tonåring Flax, han kommer bli så makalöst fin i sin svarta fjäderdräkt!
Äntligen äntligen börjar det också bli lite grönt, förutom gräset har de flest buskar och träd åtminstone bladsprickning i någon form. Nere till vänster här ser ni hallon och vinbärsodlingarna, i år testar jag att inte beskära hösthallonen förrän efter de gett en första, tidig skörd.
Man mår SÅ gott i kroppen och huvudet efter en sån här helg (talar nu inte för stackarn som fick slita med jordfräsen). Det är så skönt att känna att kroppen är frisk (ja någorlunda i alla fall, man är ju ändå över 40) och stark, och att man orkar det mesta man vill. Själv har jag förutom att jag har stängslat och byggt gris-skjul planterat ut lite tomater i växthuset, planterat ut hälften av luktärten och så en massa smått där det funnits behov. Nästa helg ska det ju bli riktigt varmt och skönt, och jag tänker att jag ska plocka med familjen för lite glass-utflykt någonstans (tipsa gärna!).
I dag har ju den ”vanliga” veckan börjat igen, och som vanligt önskar jag ju lite så här års att fördelningen var omvänd – med 5 dagars gårdsarbete och 2 dagars vanligt jobb – men räntor, matpriser, el och bensin har satt lite käppar i hjulet ett tag nu. Nåväl, jag har tagit ledigt de kommande klämdagarna så det blir ganska mycket tid här hemma ändå framöver.
Är det förresten något ni undrar över, med gården, jobbet eller något annat?
Jag tycker inte att vi gör så storslagna saker sådär, men om jag tänker tillbaka på när vi flyttade hit och inser att vi bara bott på gården en enda sommar – alltså WOW vad vi gjort mycket! Här är det jag kan komma på som vi gjort ute på gården:
Vi har röjt ut i kökslandet och har gjort ett helt nytt potatisland. Vi har röjt ut i blomsterrabatten på framsidan som var igenvuxna så de nu är lite mer välskötta. Vi har gjort ett blåbärsland utanför växthuset och vi har byggt tomatlådor med automatbevattning – och vi har satt upp ett tunnelväxthus!
Kökslandet ser ju inte så mycket ut för världen just nu, men när vi tog över här var det nästan helt igenvuxet. Nu är större delen klar att odla i för i år här!Så här såg det ut i början av förra sommaren i kökslandet. Nyanlagt potatisland för förra året – i år blir det växelbruk så jag ska ha potatisen i köksträdgården istället och odla annat här. Tomatlådorna blev en grönskande hit! Plommonträdet blev däremot angripet av nån ohyra och levererade inga ätbara frukter. Blåbärslandet på utsidan av växthuset fick också bli blomsterrabatt med krasse och solrosor.
Vi har sågat/huggit ner ett körsbärsträd och ett gäng andra, döda träd. Vi har planterat en rönn och ett äppelträd, vi har bundit upp och klippt ner bärbuskar och hallon. Vi har gjort en stor 4-facks kompost.
Hallon och övriga bärbuskar fick en välbehövlig trimning och har fått växtstöd. Framsidan fick också lite välbehövlig kärlek och gick från detta……till detta.
Vi har gjort en grillplats, börjat anordna den stora ängen och lagat alla stängsel. Vi har börjat röja vid jordkällaren. Vi har tagit bort sandlådan och fyllt igen med jord, och vi har börjat gräva ut för en ankdamm.
Lyckan över att ha en egen grillplats att gå till!Ca 1 kilometer är det runt vår mark – och så drar man (minst) 3 trådar stängsel. Det blir ganska mycket fast vi inte har så stort!
Vi har renoverat hönshuset (och skaffat höns, vaktlar och ankor – men ankorna är nu tyvärr borta då de knatade iväg en kväll och jag inte hittade dem, nu har troligen räven tagit dem). Vi har skaffat grisar och stängslat till dem. Vi har stängslat en fårhagen och byggt ett får-skjul. Vi har delat in den stora beteshagen i mindre delar.
Växthuset fick ju också agera hönshus i vintras.
Vi har installerat gräsklippare och lagt slinga till den, och vi har fått hjälp att installera solceller.
Tycker det är lite fint med de svarta solcellerna på stallet ändå.
Sen har vi såklart sått och odlat en massa, vi har syltat, saftat, lagt in och frusit in och vi har lämnat äpplen för must. Det blev potatis, tomater, zucchini, hallon, blåbär, blåbärstry, krusbär, vinbär och rabarber att skörda i stora mängder, och en massa som inte lyckades med såklart. Det kommer ta några år innan jag har hundra kläm på hur denna platsen funkar att odla på och vad som funkar och inte funkar – vi lär oss lite hela tiden.
Det är varken för att stressa eller skryta detta, jag vill bara klappa oss själva på axeln – för vad vi jobbat på! Inte illa av två heltidsarbetande vuxna med tre barn – det är ju just detta ”jobbet” vi egentligen skulle vilja kunna göra på heltid.
Planerna för denna sommaren har jag ju redan skrivit lite om, och det kommer såklart bli mer om det med framöver – att planera är ju halva nöjet!
Vi har skaffat en surrogatmamma – möt Hönan Herta! Hönan Herta är en lite dvärgsilkeshöna som var till salu på blocket pga att hon bara ruvade hela tiden – PERFEKT eftersom våra Silverudds Blå-hönor inte är lagda (eller framavlade) åt det hållet. Jag vill helst slippa kläcka ägg i äggkläckare utan vill mycket hellre ha en riktig hönsmamma till kycklingarna.
Den här makalöst söta lilla ”tanten” (hon är bara 2 år men hon ser precis ut som en liten tant i pälsmössa) bor just nu i hönshuset tillsammans med ankorna och två snälla hönor vi flyttat över för att hålla henne sällskap. När det blir lite varmare ute – kanske i början av mars, kommer vi ta ett gäng ägg (beräknar runt 8-9 st) från de hönorna som är i tunnelväxthuset och som går med en tupp och lägga under lilla Herta. Förhoppningsvis kommer hon då ruva fram ett litet gäng kycklingar! Vi tänker att vi ska kunna låta henne ruva 2-3 gånger i år om hon vill och mår bra, för att förnya flocken. Hönor lägger nämligen inte ägg så länge, 2-3 år ungefär, så vill vi ha kontinuerlig produktion så måste vi liksom fylla på.
I helgen har vi återigen spenderat det mesta av vår tid i hönshuset, nu har det varit med att måla, sätta in ett ”ventilationsrör” (egentligen en bit stupränna) och spackla/foga. Vi hade lite olika färgrester hemma som vi använt upp, tex grundade vi faktiskt med våtrumsgrund pga vi hade det över sedan badrummet, sen blev det vanlig vit inneväggfärg och nederst i ”ank-delen” blev det en liten skvätt våtrumsfärg – det som är beige här på bilden.
Det är lite lägligt ett litet hål ut under väggen ungefär där vi har den lilla plastbacken med vatten, och golvet lutar där, så om ankorna skvätter ut mycket vatten så kan det rinna ut där. På de här bilderna är det inte spacklat/fogat, det arbetet pågår faktiskt just nu. Nu har vi återigen ett litet ”för-rum” som är avstängt med nät, där kan vi ha hönsmat, spån och annat. Innanför nätet är den smalare ”ankdelen” som syns ovan med, där ligger endast lite halm. Hönorna gillar inte att ha blött om fötterna, men vi vill gärna kunna ha dem i samma hus, så då blir detta lösningen. I hönornas del är det nu målat, spacklat och fogat (inte på bilden) och de har fått gipsat tak med, så nu ska det inte finnas några utrymmen för kvalster att gömma sig till sommaren.
Det som saknas är att vi ska göra sittpinnar till alla hönor (för de som bor nere i växthuset nu ska ju flytta upp hit), samt att vi ska lyfta upp bestå-byrån som agerar värpreden och så att vi ska sätta plexiskivor för fönstren. Det senare får dock vänta eftersom det är lite dyrt – nästan allt annat förutom gipsen är sånt vi haft hemma. Vi passade på i helgen nu när det var lite varmare OCH billig el, då kunde vi köra varmluft i fläktarna och måla, skönt att ha det klart även om övriga hönor inte kommer flytta upp riktigt än.
Vi kan väl ta en liten kik på hur det såg ut från början va?
Nej men lite förbättring kan man nog ana, hahaha! Vi är väldigt nöjda och även om vi inte kommer veta säkert förrän till sommaren att det funkar bra i förhållande till kvalster så kan vi åtminstone konstatera att det är bra mycket bättre miljö där inne nu, det blåser inte så det fladdrar i håret som det gjorde innan…
Tyvärr verkar det som en %&#€ duvhök kom och snodde åt sig en höna nu på kvällen, till vårt stora förtret! Riktigt jäkla surt!
Nu är jag TRÖTT men på ett skönt sätt och tänker parkera mig i soffan. Jag hade verkligen gärna haft SÅ mycket mer ledig tid för att jobba med gården, för det är så otroligt roligt och tillfredställande, men nu är det som det är och man får nöja sig med helgerna.
Äntligen börjar förkylningen lätta och efter vad som känns som en evighet inomhus så släpade vi oss ut för att regla klart taket i hönshuset idag – förhoppningsvis kan vi åka och köpa det gips som saknades nästa helg och få det klart (ja förutom målning och fogning då). Självklart hade vi sällskap av Stina hela tiden!
Snygg man känner sig med rödsnuten näsa och vinterblekt ansikte. Upp i taket ska hon helst, om hon inte sitter på nåns axel. Blir så otroligt mycket bättre detta!
Nästa vecka blir minst sagt lite annorlunda. På tisdag ska jag nämligen operera bäckenbotten – ett enkelt ingrepp som hjälper till där musklerna inte riktigt orkar med efter 3 graviditeter och förlossningar. Det var en vän som fick mig att få tummen ur efter att ha gjort en likadan operation – nu kanske vi är jämt upp eftersom jag tidigare visst inspirerat henne till en annan grej för ett par år sedan 🙂
2 till 7 dagar är den något diffusa beräknade sjukskrivningstiden på detta ingrepp, följt av 4 veckor utan styrketräning (stackars min övriga kropp), men sen ska allt vara good to go och jag kommer förhoppningsvis kunna springa, hoppa, lyfta, nysa och hosta efter behag, hahaha!
Jag hade lite ågren först inför att skriva det här, men sen kände jag bara att skit samma, det är inte så att jag gjort något fel (typ inte kniptränat, vilket jag har och som inte hjälper) och det är ju dessutom en supervanlig åtgärd – vad sjutton ska jag gå och tycka att det är pinsamt för. Så, vill ni kan ni ju skänka mig en tanke på tisdag 🙂
I helgen körde vi ett race med att klä in insidan av hönshuset med utegips. Det behövs för att få det tätt och för att bli av med alla miljarder sprickor där det kan gömma sig kvalster (vilket vi kände av i somras…). Vi lägger inte någon isolering mellan yttervägg och innervägg, det hade ju kanske varit logiskt, men det här gamla hönshuset som i vissa delar säkert är 100 år gamla så behöver det kunna ventilera ordentligt i mellanväggarna för att inte bli fukt- och mögelproblem. Ankorna bor ju själva i hönshuset nu, men de tog sin tillflykt till hönsgården medan vi grejade, så det löste sig det med!
När vi flyttade in här så var hönshuset bara målat med släkt kalk (tror vi) och världens bästa grogrund för kvalster…
Ni ser ju skicket på stockarna, vi har resonerat som så här att det får kanske stå i ca 10 år till med lite konstgjord andning likt det vi gör nu, så får vi se sen om vi har tid och pengar att riva och bygga ett helt nytt. Förra året slängde vi på lite OSB där det var värst, men som sagt märkte vi i somras att det inte var tillräckligt. Nu gör vi istället så här:
Vi har rivit ner all inredning och hyllor och värpreden, och hjälpligt reglat där det är som snedast för att kunna få på gips. Tacksamt nog är utegipsen tunnare och därmed lite böjlig, vi är inte ute efter att det ska bli spikrakt nu utan ”good enough” med tanke på övrigt skick. Sen började vi klä med gips:
Vi kommer inte bygga smygar runt fönstren utan kommer istället sätta dit en plexiskiva på gipset på insidan av fönstret – då slipper vi drag och kvalster men får ändå in ljuset utan att vi behöver göra några ingrepp i det befintliga huset. Jag har inte hunnit fota när det är helt färdiggipsat, men vi hann faktiskt klart med alla väggar så nu är taket nästa punkt på listan.
Nästan klart!
Självklart ska strö och halm bytas ut sen med, men eftersom ankorna bor där nu så får det vänta en liten stund.
När det blir lite varmare ute (helst 5 grader dygnstemp och inte kallare än 3 grader på natten är minimikrav) så ska vi foga alla skarvar. När det blivit ytterligare lite varmare ska det på ett lager färg (vitt) så det blir ljusare och går att torka av, men där får vi liksom vänta in vädret.
Överraskningen då? Jo, det verkar i alla fall som ankorna trivs, för när Tobbe gick ut där häromdagen så låg där vårt alldeles första ankägg! Känns som en ”tack för ni gjorde det så bra för oss”, hahaha!
I dag var det äntligen uppehåll så vi kunde åka och köpa utegips för att klä insidan av hönshuset med. Vi hann komma igång i alla fall och i morgon har vi hela dagen på oss, så förhoppningsvis blir vi klara med väggarna då, talet har vi inte riktigt beslutat hur vi ska göra med än. Jag har tätat de springor som fanns rakt ut, men i övrigt kommer vi inte isolera mellan yttervägg och gips för att minimera risken för fuktproblem främst. Det är ju ett hönshus där åtminstone ena halvan nog är från början av 1900-talet om jag får gissa, och det behöver kunna andas med. Huvudsaken för höns (och ankor antar jag) är att det är dragfritt, kyla är inte så farligt om den inte är extrem och redan nu bör det kännas bättre för dem.
Ankorna är för övrigt himla korkade djur?!? De fattar typ inte var maten är om jag flyttar den lite och har ännu inte fått helt kläm på att de ska gå in i hönshuset innan luckan stänger för kvällen… annars är de väldigt söta och jag hoppas verkligen de kommer kunna bo ihop med hönorna!
Ps, visste ni att enda sättet jag kan se vilka som är hanar är att titta efter den lilla fjädern som är ”krullig” på rumpan, som den lilla svarta ni ser i profil här ovan i mitten.
I veckan kom förresten mina fröer inför sommarens odlingar, testade Fröbanken denna gång och tycker jag hittade mycket fint där! Lite nyheter för mig blev vattenmelon och majrova, några nya sorters tomat och så en slags gurka som heter sikkimgurka och som ska gå att lagra? Just det, kålrot och myskpumpa har jag heller inte testat innan. I år ska jag däremot inte förså mina tomater lika tidigt, dels för att inte behöva ha på element och växtbelysning lika länge (elpris ni vet) men även för att jag ser att vårt tunnelväxthus endast är någon knapp grad varmare än uteluften på natten, även om det rimligen ändå skyddar lite mot nattfrost. Vi får väl se när jag inte kan hålla mig mer!
I morgon ska vi hinna med att fira maken med som fyller år på måndag, idag har jag bakat semlebullar så det blir hemgjorda semlor till fikat. Till middag har han önskat sig risotto, så det blir nog bra. Kram på er, ska försöka fota lite i hönshuset i morgon.
God morgon och god fortsättning, hörni! Är ni pigga och glada? Hoppas ert nyår blev precis som ni ville ha det! Vårt blev lugnt här hemma med lite god mat, myskläder för hela slanten, vi lade Filip i vanlig tid pga ingen orkade hypa nyårsafton och hålla oss vakna till 12 och de stora barnen hade spelkväll respektive natt med sina kompisar. Typ som en vanlig fredagkväll alltså, förutom att de inte brukar få spela så mycket – vi kollade till och med på På Spåret jag och maken, så det kändes lugnt och skönt.
Är på gott humör idag känner jag, eller jag är nästan alltid det när jag vaknar. Det är när allt kommer mellan som jag tappar det (dvs typ varje dag) men min grundsyn är absolut positiv och det är jag väldigt glad över. Jag har en insikt jag tänker skriva om lite senare idag, som jag helt plötsligt vaknade med i morse, men just nu tänkte jag skriva om nåt helt annat.
Nu när vi köpt ankorna så är det dags att börja åtgärda hönshuset. Det är säkert typ 100 år gammalt och tillbyggt någon gång längs vägen. Inuti är det en riktig kvalstermagnet med sönderpickade stockar och det är hål rakt igenom fasaden på ett gäng ställen. Hönor klarar kyla men inte drag, vilket är en av anledningarna till att vi har dem i växthuset nu i vinter. Jag vill inte riva och bygga nytt, skalet får ändå stå i säkert 10-20 år till minst, men vi behöver bygga en tät insida. Planen är att vi ska bygga med utegips för att det ska klara ett viss mått fukt, och precis runt där ankorna ska ha mat och vatten klär vi nedre delen med plast för att inte det ska bli blött på gipsen. Skarvar kommer fogas för att inte kvalster ska trivas där och i och med att vi sätter skivor på hela insidan kommer det heller inte dra in överallt. Har debatterat fram och tillbaka för mig själv huruvida vi ska lägga nån isolering mellan skiva och yttervägg, men har nog landat i att vi bara tätar de hål som är rakt igenom fasaden lite, då kommer fortfarande luft kunna cirkulera bakom och vi får *förhoppningsvis* inte mögel däremellan. Det är lite lurigt det där, att täta nåt som stått i evigheter och som luftar sig själv, speciellt när det är ouppvärmt, men jag TROR att denna lösningen kan bli rimlig. Det kommer ju ändå komma in gott om luft genom dörr och hönslucka, så helt tätt blir det absolut inte ändå.
ÄLSKAR att ha såna här projekt. Det är ingen brådska utan vi tar det när vi hinner, men samtidigt bra att göra nu när det inte går att göra direkt nåt alls ute. Älskar att fundera kring lösningar, planera och påbörja – och har tack och lov en make som håller i när min inledande arbetsmoral tryter…. Ja ja, man kan inte vara bra på allt! Det här är ju ett sätt för mig att få utlopp för lite kreativitet, att få klura lite, hitta lösningar av sånt som finns och så – det allra bästa med att bo här på gården!
Så vad har du för planer denna nyårsdag???
*Ja alltså, det här är då inget som kommer bli klart idag, vi börjar bara lite smått. Ingen tidsram, ingen stress, bara när andan faller på!
Vi har mängder med småfåglar hos oss, vilket jag är himla glad för. Jag har till och med lyckats se en domherre en morgon vilket jag blev kanske orimligt glad över – övriga familjen förstod inte alls varför jag var så exalterad, hahaha! Tyvärr verkar våra stora köksfönster så här års ibland vara väldigt svåra för fåglarna att se, så det händer nästan en gång om dagen att nån flyger in i dem. Det här har ju såklart uppmärksammats av traktens katter som gärna sitter och väntar på att gratismat ska ramla ner från himlen, vilket inte är kanon. Är vi hemma rusar vi oftast ut omedelbart när man hör en liten duns, och ibland hinner vi plocka upp fågeln (om den inte dött omedelbart) och rädda den, såsom vi gjorde med den lilla blåmesen här nedan. Den satt snällt still en stund i makens hand och återhämtade sig, innan den flög iväg igen…
Tittut!
I hållaren för vår flaggstång har vi ett hjärta som vi fyller med talgbollar (vilket jag nu lärt mig tydligen inte alls är så bra, men det är ju smidigt), och nu har jag även satt upp ett litet fågelbord (som jag snickrat ihop) där vi ska fylla på med solrosfrön. Det kan tydligen locka till sig domherrar med, vilket är åtminstone en del av mitt mål!
I övrigt så har ju djuren det här bra även vintertid, hönorna har ju en stor ”inomhusyta” på 24 kvm att gå på i tunnelväxthuset och är det minusgrader stöttar vi upp med värmelampa. Snö är de inte vidare sugna att gå ut i…. Och det är faktiskt inte grisarna heller, när det kom snö så höll de sig inne i sitt lilla hus mest hela tiden. Inte lätt att böka i fryst jord heller, så är det snö eller lite tjäle så får vi stötta med mat 2 ggr om dagen istället för 1 som vi gett medan det finns gott om annat att äta.
Jag brukar hälla på hett vatten på spannmålen de får och så får det stå och svälla en stund, tills de dragit åt sig vatten och blivit mer ljumna. Väldigt uppskattat av de små trynena! Likaså blir de ju väldigt lyckliga av lite äpplen.
Inte ens en mörk morgon innan jobbet är det inte särskilt betungande att gå med lite mat till grisarna, även om det är ännu mysigare när man jobbar hemma och kan gå ut när det börjar bli lite ljusare. Sån tillfredställande känsla att se till att de har det bra, och man lägger gärna lite extra energi där. Men med det sagt är det också skönt att de inte KRÄVER så mycket eller måste ha fasta tider för ”aktiviteter”, som det är nu blir det enkelt att få in det i vardagen.
Stina går ju alltid runt i våra fotspår, snö eller ej!
Det är ju bara våra små fjällnära kor som saknas på gården – alltså de två som jag drömmer om, när vi inte jobbar heltid utan har tid att ha kor… Nåväl, kanske någon gång.
godatankar.com 