Glada grisar har knorr på svansen!

Ibland (eller tekniskt sett rätt ofta) blir ju inte riktigt saker som man planerat. Jag hade tex inte ALLS planerat att vi skulle bli ägare av 4 minigris-kultingar, men nu sitter jag helt plötsligt här med 4 små rosa trynen som nöffar förnöjt! Så vad hände?

Jo, vi fick ett erbjudande lite sådär från sidan från en vän som inte fick sålt sina kultingar, och eftersom de är minigrisar så är det ju faktiskt lite enklare (eller mindre foderkrävande) än att ha ”storgrisar”, så vi tog ett gemensamt beslut att vi skulle testa! Förra helgen preppade vi genom att göra en liten ”starthage” till kultingarna som är ca 14 veckor gamla och behöver en liten yta att vänja sig vid först. Sen hade vi sån orimlig tur att grannarna hade ett grishus de inte hade användning för längre som vi fick av dem, och så fick vi lite överblivet hö från bonden – allt klaffade verkligen!

Så, nu på morgonen hämtade vi de fyra kultingarna – inte helt självklart HUR vi skulle transportera dem de 5 minuter i bil det handlade om, men vi konstaterade att bagageutrymmet i gamla bilen kunde funka denna korta väg, så så blev det! Kultingarna är vansinnigt söta, inte så tama än men de är smarta djur och ska vara lätt att få lite mer tama (vi vill ju att barnen och vi ska kunna klia dem lite på ryggen och mata och så). Den här sorten blir någonstans mellan 40-50 kg stora som suggor (det är bara honor) så väldigt mycket mindre än tex ett Linderösvin som går mot 150 kg, för att inte tala om Pigghamgrisar som blir ännu mycket tyngre och större.

Hos oss kommer de bo ute (förutom i sitt grishus) hela året och vi kommer flytta hagen allt eftersom för att de till största delen ska kunna leva på bete/bök. Hushållsrester och trädgårdsrester som tex gamla morötter och fallfrukt kommer bli ett kanonbra tillskott, det är bara köttrester vi inte kommer ge dem. Vet inte alls mycket om grisar än (har såklart läst på en del dock) men vi får lära oss på vägen tänker jag med, vi har ju Vanja att fråga om råd på nära håll.

Än så länge är de helt klart livrädda, men med lite mat och lugn kommer det ge sig tänker jag.

Det här kommer bli en spännande resa tror jag bestämt!

Katastrofångest

I dag jobbar jag hemifrån (har just nu frukostrast ifall någon tror att jag skriver på arbetstid). Är trött efter en jobbresa måndag-tisdag till Arvika och en ganska intensiv dag i går, och kände att jag helst ville få arbeta i lugn och ro själv. Så skönt när man kan välja det ibland på jobbet, om det inte är annat inbokat. Kände mig frusen med, temperaturskillnaden som kom så plötsligt innebar att jag inte hunnit vänja mig heller, hösten kom över en natt känns det som. Valde att sitta i köket och jobba en stund och tände öppna spisen för att få både mys och värme. Så otroligt avkopplande… Här skulle jag vilja sitta och skriva på en bok, i lugn och ro varje dag.

Just nu har jag världens klimatångest. Eller kanske faktiskt snarare katastrofångest eftersom det inkluderar el- och matpriser vilket inte är EXAKT en klimatfråga även om det såklart allt hänger ihop. På jobbet innebär nyhetsbevakningen att vi får en massa info om vad som händer – öppna rapporter oftast som alla kan läsa, men som inte kanske kommer upp i varje persons flöde till vardags. Vi får varningar om företag som kommer gå i konkurs inom kort om elpriserna fortsätter i samma stil, och matpriserna vet ju alla att de har ökat. På studieresan eller vad man ska kalla det så diskuterades värmepumpar och solcellsinnovationer, både positivt och negativt (tex att leveranstider på värmepumpar gått från 1 dag till ca 9 månader). Här hemma har vi bergvärme och nu är våra solceller klara sedan nån vecka men vi väntar på att bli inkopplade på nätet av Jönköpings energi. Känns lagom surt att ha missat hela sommarens solproduktion… Men vi sitter i övrigt bra här ju, jämfört med många andra – ändå känns det oroligt med det mesta just nu.

Är absolut lite bitter över att vi missat hela sommarens elproduktion…

Jag tycker annars verkligen INTE att jag är en orosdriven person, jag kan faktiskt inte minnas att jag oroat mig alls för saker innan (förutom småskit) utan jag har alltid tänkt att det ordnar sig – vilket det ju gjort med. Vet inte vad som ändrats egentligen, i mig själv. Eller så är det bara det att så många saker vi tagit för givet nu verkligen visar sig vara jättekänsliga och det känns som hela samhället balanserat på en liten ”allt är bra”-tråd och bara inte kollat ner i stupen som är överallt runtomkring. Ibland känner jag mig som vanligt och orkar inte bry mig något vidare, men ibland känns det verkligen oroväckande med allt runtomkring.

Fattar ju också att vi inte skulle klara oss själva här ute på långa vägar, om verkligen ALLT skulle gå åt skogen. Teoretiskt sett skulle vi väl kunna försörja oss själva till en viss del, men det skulle ju kräva en arbetsinsats som inte finns nu när vi är två vuxna som jobbar heltid/nästan heltid. Då skulle vi behövt odla något hela tiden, vi hade behövt en jordkällare för att kunna förvara allt om elen ryker och vi hade behövt mer djurhållning för kött – men samtidigt i så liten skala att vi inte behöver köpa in dyrt foder. Självhushållning på riktigt är inte en verklighetsbaserad tanke helt enkelt. Det enda vi är själv hushållande med nu och kanske ända fram till jul med lite tur – det är potatis och möjligen tomater (förutsatt att vi kan frysa in tomater). Ja och så ägg då, just nu får vi sjuka mängder ägg, men de går ju inte förvara hur länge som helst dessvärre, och till vintern kommer hönorna lägga mindre eller inga alls. Ur självhushållningsperspektiv verkar just en mindre ras på hushållsko vara en variant, men som sagt så är det liksom inte kombinerbart med två heltidsjobb och den verklighet som vi ändå har runt oss just nu.

Vill någon köpa ägg så säljer vi 10 för 40kr, eller 5kr/st.

Hur tänker ni? Gör ni något annorlunda nu än innan? Och vad skulle ni vilja/kunna göra annorlunda framöver? Tänker ni att samhället och politikerna kommer ordna upp det hela, eller tror ni det kommer hänga på var och en? Är ni som jag och oroar er, eller orkar ni inte och sticker huvudet i sanden (INGET jag dömer någon för!), eller tror ni bara inte på några ”krisscenarion” som kan inträffa?

Hade jag inte fått komma hem hit till vårt drömställe varje dag vet jag inte hur jag hade orkat.

Mysdag i åskan

Åh vilken mysig dag det här blev! Blev ju en ganska tidig start som jag skrev tidigare. Tänker ibland att jag borde gå upp och äta frukost och klä på mig direkt då, så man får en tidig start med allt annat – men det är för skönt att ha en långsam morgon i myskläder, dricka många koppar kaffe och äta frukost i lugn och ro, oftast innan resten av familjen är uppe.

I dag stod växthuset på schemat, de återstående 3 sektionerna med ”takplast” skulle på eftersom det verkar bli rätt mycket svalare nästa veckan. Vill gärna kunna ställa in kruktomater och liknande, så de får en chans att mogna lite längre. Så, vi satte i gång, och faktiskt gick det snabbare än jag vågat hoppas, speciellt med tanke på att övriga delar i växthuset tagit typ 5 ggr längre tid än jag räknat med. Alltså blev vi klara! Och det blir så himla bra! Här kommer lite mobilbilder, ska ta lite finare bilder sen i bättre väder tänker jag.

Klarade de flesta solrosorna och växterna utanför med, inte helt smidigt men så fint ju!
Tätt hus, så att säga! Nu växer här mest rödklöver och bovete, gröngödslingsväxter jag sått för att hålla undan ogräs och göra lite nytta

Eftersom vi blev klara i vettig tid och jag ändå hade på keps och regnjacka så fortsatte jag lite ute av bara farten. Hann beskära alla våra sommarhallon, blev 4 HELT överfulla skottkärror när jag var klar, känner mig makalöst nöjd med att vara klar med det! Barnen hade i uppgift att flytta ved från under några gamla bitar plåttak vid stallet upp till vedförrådet vid garaget (det vi gjorde i ordning för ett litet tag sedan med, finns fler bilder på insta), också en uppgift som var skönt att få gjort.

Alltså den här lille fisen, han är så rolig att ha runt sig här på gården!

Sen började det åska, men jag hann ändå testa att klippa av ett gäng havtornskvistar som ska frysas in för att bli lättare att plocka. Var så himla mysigt att stå där och höra åskan som gick nästan rakt över huvudet, älskar verkligen det! Sen började det regna, och även om jag hann färdigt och in innan det RIKTIGA ösregnet kom så var jag ändå blöt ända in på trosorna när jag kom in. Nu ska jag inte göra ett smack mer idag, kanske ta ett glas vin och sätta mig och spela lite. Är så himla sugen på något riktigt bra spel, men finns inget just nu som lockar sådär perfekt (snacka om i-landsproblem). I morgon blir det nog ungefär detsamma, kanske hinner vi dock göra lite havtornsmarmelad med. Annars är ju det sköna med skitväder att man just inte kan göra så mycket annat än att ta det lugnt, vilket blir lättare nu när vi hunnit klart med det som behövde bli klart.

Ha nu en riktigt bra helg i mysvädret!

Ohyra och baciller

I dag blir ännu en dag hemma med Filip vars förkylning och fula, rossliga hosta inte riktigt vill släppa. Jag har också blivit förkyld, men mest bara ”vanlig snuva”. Vi varvar vila och skärm/bok/korsord med småfix och lek, och jag tar små ryck ute på gården som inte tar så stor insats och tid. Växthusets 3 sista sektioner med plast (det enda som är kvar) får vänta till helgen allra minst, det tar oändligt mycket mer tid än vi räknat med och då är vi ändå händiga båda två. Men – det är ju inte så att man kan jobba ostört med det, utan allt annat ska ju skötas samtidigt så det är inte så konstigt att det tar tid kanske.

Vi hade förstklassig underhållning här hemma när det vackra fältet med korn skördades i går.

Såg förresten nu att det fina vädret som jag trodde skulle ligga över helgen hade bytts till regn och mulen, och nästa vecka blir typ 10 grader kallare än denna?? Hjälp vad fort det känns som det blir höst! Luften är fuktig som bara den, vilket såklart märks på morgnar och kvällar allra mest. Jag är glad att vi i alla fall hunnit måla det mest utsatta här på huset och fönstren, även om det finns ett gäng fönster till som skulle behöva kärlek och färg – det får helt enkelt klara sig över vintern och åtgärdas nästa år. Suck, lite höstångest på det känner jag, jag är inte FÄRDIG med sommaren!

Beskar plommonträdet igår som växer mot spaljé vid stallet. Det har dock 100-tals hål i alla blad så det är helt klart drabbat av någon ohyra, men har varken har tid eller ork att reda i det.

Förra veckan eller helgen, när det blev sådär riktigt varmt och fuktigt, fick vi en explosion av hönskvalster. Mikroskopiskt små suger de blod från hönorna, som kan få anemi och faktiskt till och med dö. Men även om det kom plötsligt och från ”ingenstans” (troligtvis från vilda fåglar, dessa hönor har ju bott hos oss från dag 1 och varit fria från ohyra) så känns det som vi fick åtminstone ner det till ett hanterbart läge genom att fullständigt BADA in hönshuset med kiselgur. Till vintern när hönorna flyttar ut till växthuset så ska vi kalkmåla insidan av hönshuset – att täppa igen springor där är HELT omöjligt då det består av gamla, håliga stockar som är säkert över 100 år gamla.

Annat jag går och funderar över är Filips rum, vi behöver ta ett helhetsgrepp där med förvaring och annat så det blir ett fungerande barnrum. Såna här projekt ÄLSKAR jag, så det är något jag verkligen ser fram emot att göra – men det får vänta till hösten är här på riktigt och allt ute är ”klart” (hahahaha, som om det nånsin blir det, men att vi fått undan det som är mest akut inför vintern åtminstone). Nu ska vi visst leka här, om jag bara lyckas få på den lilla kalsongmannen lite kläder först….

En ögonblicksbild från vardagskaoset här inne. Ska montera hyllor på väggarna och göra lite smarta lösningar – och såklart måla eller tapetsera om i samma veva. Han ska få vara med och välja, såklart!

Sensommarkväll

Jag skulle kunna spendera precis hur mycket tid som helst här på gården utan att tröttna eller få slut på saker att göra. Det kanske en del kan tänka är stressande, men för mig blir det nästan tvärtom för det är ju HÄR jag tankar energi. Jag önskar vi båda bara kunde hänge oss här ute, men såklart måste vi ju jobba också. Idag jobbade jag i alla fall hemifrån, och direkt efter gick jag ut för att småfixa med det jag nu råkade få lust med, vilket visade sig vara ogräsrensning, gräsklippning och att kratta ihop fallfrukt. Däremellan gick jag bland hallonbuskarna och åt det av det som fanns kvar och åt lite fantastiskt goda körsbärstomater, solvarma och mörkröda.

Plasten på växthuset får vänta till helgen när vi kan jobba mer sammanhängande en heldag. Samtidig som man går här och fixat så funderar man lite över vilken blomma man skulle vilja plantera i rabatten, att jag kanske skulle klippa ner potatisblasten nu när den vissnat och lite annat smått. Så skönt att låta huvudet fladdra runt helt fritt.

Nu ikväll blev det ju en makalös solnedgång, så här kommer ett GÄNG bilder från gården så här i mitten av augusti!

Känner mig redan kanonnöjd över hur bra det kommer bli med växthuset där!
Framför, där bänken står, kommer det kanske nästa år bli ett litet trädäck är det tänkt.
I köksträdgården återstår mycket grovjobb, men den är ändå så himla lummig och fin, vildvuxen som den är.
Fina bollar!
Och mycket söta mini-rosor…
Stallet står och är mest bara vackert!
Tomaterna växer bra med 👍🏻
Ena gaveln på hönshuset är äntligen nymålad av tonåringen
Sa jag att jag var nöjd med växthuset?!?
Min söta kantnepeta är så fin igen nu efter jag klippte ner den!

Det var allt för idag, från den vackraste gården i världen ♥️

Svettigt värre

Nej hörni, det har då inte gått direkt framåt på växthusbygget under helgen, det var på tok för varmt att sitta mitt i gassande sol och skruva och greja. Dessutom var maken på lite egna äventyr, så jag och barnen har mest spenderat helgen vid badplatsen vid Ramsjön (inte den i Tenhult). Även om vattnet är i mitt tycke ett par grader för kallt för att det ska vara skönt att bada så har jag faktiskt doppat mig, det blev liksom för varmt annars. Badade ju i Bunn med i fredags, så tre dopp på en helg är ju ändå inte illa? Filip springer glatt rakt ut oavsett temperatur (och badar gärna vidare trots att han skakar som jag vet inte vad) och likaså L, men jag tror minsann att O börjar bli lite av en badkruka likt sin mor…

Chips är ett måste på badstranden!

Jag har ju jobbat ett par veckor nu med, lite drygt två för att vara exakt. Det har varit en lugn start, dels för att jag är ny på jobbet och därmed inte har alla uppgifter som ligger och väntar som någon som arbetat längre, men även för att många inte verkar vara tillbaka förrän 22 augusti. Får verkligen inte ihop hur folk får till så långa ledigheter och därtill lov och jullov utöver det? Hade absolut kunnat tänka mig att vara ledig hela sommaren annars, om det hade gått ihop sig. Nu har man ändå en lite osäker känsla i kroppen inför ekonomin framöver, och då har vi ändå två hyfsade jobb, men inte känns det helt kanon med elpriser, bensinpriser och matpriser som väntas öka ytterligare. Är ju lite huslån man sitter på med, som också bidrar till den lite olustiga känslan. Nåväl, det ger sig säkert.

Lika bra att dra sig tillbaka och bli självförsörjande?!
Skämt åsido så skulle det vara typ omöjligt, men ändå. Mer tid här skulle jag ju kunna tänka mig i vilket fall.

Eller ja, för varje grej och rapport jag läser i mitt nya jobb blir man ju mer och mer mörkrädd inför framtiden. Såg filmen ”Don’t look up” häromdagen och den känns mer som en framtidsförutsägelse ju mer jag läser. Samtidigt ser ju allt ”ut som vanligt” i samhället runtomkring, tycker det är rätt jobbigt att kastas fram och tillbaka så rent mentalt. Släpper den diskussionen för nu, eftersom jag gissar att ni liksom jag inte riktigt alltid orkar ta till sig allt.

Ja i solen, men ändå.

Nu är i alla fall L på sitt efterlängtade sommarläger på Vidablick, tror att det han längtat mest efter är att gå och välja sina tre saker från ”kiosken” varje dag! Nästa vecka börjar han årskurs 6?! För att inte tala om att O börjar gymnasiet! Hjälp vad ovant det känns! Men är så himla glad för deras skull, L kommer ha det kanon på sitt läger och trivs bra i sin nya skola även om han saknar sina gamla kompisar, och O känns ändå taggad om än liiiite nervös att börja helt nya skola och klass (inga kompisar som valde samma). Jag hoppas att de kommer få ett fantastiskt skolår!

Stort att börja sexan ändå!

Själv har jag (i vanlig ordning i slutet av sommaren kanske) lagt lite rolig men onödig tankekraft på att göra någon form av garderobsuppdatering, efter nästan 4 år i jobbkläder och dessutom över 40 (och med lite extra här och var pga orkar verkligen inte bry mig) så känner jag att jag tappat bort mig lite. Men nu är jag något på spåren tror jag ändå (herregud, jag är verkligen ingen trendmänniska eller något, men jag vill ju gärna KÄNNA mig välklädd enligt mitt eget tycke). Kan återkomma om det, tycker själv det är lite kul att se vanligt folk klä sig – och inte ett överflöd av trådsmala influensers som lanserar sin egen kollektion av det ena eller det andra. Har ett par bra instagramtips där med, förresten!

Det var dagens (eller den senaste veckans) svammel, kram på er i värmen!

Vad mycket det har hänt!

I bland känns det som vi bott här hela vårt liv, men vi har ju faktiskt inte ens bott här ett helt år på vår gård. Dagarna liksom flyter ihop, men tänker jag efter så har vi gjort så otroligt mycket!

Inne har vi målat och tapetserat vårt sovrum, kontor och vardagsrum och målat allrummet i garaget (där ungarna hänger och det finns ett sovloft). Vi har renoverat ett badrum, fixat ett helt skafferi och liksom bara kommit i ordning. Vi har byggt ihop garderober och förvaring i stora mängder.

Ute har jag röjt undan minst hälften av allt övervuxet SKRÄP i trädgårdslandet, vi har gjort ett potatisland, grävt grunden till ett växthus och börjat montera det. Jag har byggt tomatlådor och planterat blåbär, klippt ner oändligt mycket björnbärsris, vi har gjort en enkel grillplats, sågat ner döda träd, lagat och fixat i ordning elstängsel och börjat arbetet med att röja ytan runt brunnen. Vi har målat husets två mest utsatta sidor, gjort i ordning bakom garaget, och målat ungefär hälften av fönstren på huset (och bytt foder och lister där de varit dåliga). Vi har skaffat höns och får nu nästan 7-10 ägg om dagen!

Från en köksträdgård som varit typ helt utan skötsel i minst ett år om jag ska gissa, till…
…en som visserligen är långt från färdig men ändå i så väldigt mycket bättre skick nu!

Nu när jag rabblar upp det jag kommer på så slås jag av flera saker – dels att jag nog missat hälften av alla projekt vi genomfört, men även hur MÅNGA saker vi faktiskt redan gjort! Slås även av att jag visst inte alls hade gjort inlägg om alla rum mm vi gjort om, kanske att jag skulle göra nåt inlägg med foton inifrån huset någon dag – vill ni se det? Vad är ni i så fall mest nyfikna på?

Jag skulle också kunna rabbla upp allt vi INTE gjort, som att kanske ägna tillräcklig tid åt varje enskild familjemedlem och en massa annat jag emellanåt har dåligt samvete för, jag hoppas ni inte tar ovan nämnda saker som något som är upprabblad prestation som ger ångest, jag vill bara ta ett steg tillbaka och faktiskt ge mig själv cred för allt arbete, tid och pengar vi faktiskt lagt ner! Så, ni ser bara en liten del här såklart, det jag väljer att visa upp.

Växthusbygge

I måndags bestämde vi oss för att det var dags, och så beställde vi tunnelväxthuset Tor från Grohus . Sen gick det supersnabbt ändå, så torsdag morgon dök det upp med DHL! Däremot hann vi inte börja skruva nåt på det förrän lite i går eftermiddags, och så större delen av i dag. Det är många tusen skruv+muttrar, nästan 3 kg, så det tar sin lilla tid kan man säga…. Inte heller en Ikea-manual, men den är inte kass heller, man måste läsa noga bara. Bra passform på bitarna, även om det är lätt att missa vilket håll de ska vara på och så.

Vi har suttit och småfrusit i duggregnet idag och skruvat. Alla bågar är klara men ska fästas upp och ihop, innan kanalplast ska på med. Helt klart inget bygge man smäller ihop på en dag, ens om man är två. Två meter av 8 är uppe här!
I mitt lilla land intill växthuset hittade jag den här, som jag gissar blir en fjäril. Hittade dessvärre också ett gäng jordloppor (???) som har ätit upp nästan all min fina busk-krasse 😩 Vet inte hur jag ska bli av med dem heller…

Lite mer hallonsylt lyckades jag skrapa ihop det till under förmiddagen i lördags, det blir inte så mycket som jag hoppades på buskarna, men så skar jag ner dem rätt hårt med. Blir nog bättre nästa år!

Mina solrosen är SÅ fina, men inte mer än typ 30 cm höga 😂 Vet verkligen inte vad som hände där…

Vi har en dvärgkiwi lite konstigt placerad vid vinbärsbuskarna, det behöver ju vara en hane och en hona och den ena (vet inte vilken?!) lyckades vi råka klippa sönder med gräsklipparen, så den behöver vi ersätta. Tänker att de ev. kan växa mot en spaljé mot växthuset (utanför alltså, de klarar kyla kanon tydligen!), men jag vet inte riktigt vad jag vill ha i växthuset. Självklart gurka och så vill jag testa melon, sen kan jag ställa in mina kruktomater och chili för att förlänga säsongen. Men mer då? Det blir ju ändå 24 kvm tunnelväxthus… Har ni några tips?

Tänker nog testa som bondjäntan att använda tunnelväxthuset som hönshus vintertid, tror jag ev. skrivit om det redan? Får väl utveckla det mer annars sen.

Nu blir det jobb som vanligt denna veckan, så vi får se om växthuset kommer nånstans innan helgen…

Bakslag och lärdomar

Den här veckan har mestadels präglats av lite arbete här hemma med hus och trädgård. Det finns gott om projekt att välja på och jag njuter av att ta det jag känner för för stunden. Många saker är ganska enkla men gör stor skillnad, tex att tvätta lite knutar, foder och andra vita detaljer på huset. Här nedan ser ni hur det såg ut innan, SKULLE kunna gå nerför gången och ta ett kort på hur det blev men orkar verkligen inte – men det blev åtminstone stor skillnad.

Syns inte så väl på bilden ändå, men alla vita detaljer är svarta av smuts och påväxt.

De senaste två dagarna har varit såna där när man hållit igång från morgon till sen kväll, det är svårt att låta bli helt enkelt, speciellt när vädret varit så skönt. Man vill liksom inte gå in, och även om jag pausat, löst korsord och lyssnat på poddar så har jag mestadels varit i farten. Idag får jag sota för det känner jag, för hur mycket mental energi det än fyller på med att gå här och greja så har jag uppenbarligen inte lärt mig riktigt vad min gräns går för såna här saker. Jag är sådär ända in i märgen trött känner jag, och det är visserligen omöjligt att ignorera nu för tiden så nu har jag satt mig för att vila i soffan, men det är just i sådana här tillfällen väldigt tråkigt. För det här är ju det jag tycker är roligast, att gå här och greja och fixa, göra fint och lösa små saker. Här vill jag allra helst kunna hålla på oändligt länge, men jag får ju uppenbarligen inte välja det själv.

På den sidan av vårt hus som vetter mot en åker vajar just nu ett mjukt böljande fält av korn. Kan fastna länge och bara kolla ut över det, det ser ut som ett fluffigt hav i en fantastiskt vacker färg. Det finns ingenstans runt vårt hus där det inte är vackert, det är så vilsamt!

För varje gång jag tar slut eller får bakslag så lär jag mig ju något nytt om mig själv, och som med alla upptäckter är det inte alltid bara sånt jag VILL upptäcka. Men men, jag accepterar det nu för tiden i princip omedelbart, även om jag inte alltid gillar det.

Jag njuter också så himla mycket av att gå runt här och titta på sånt som är fixat och fint, nymålade fönster (åtminstone några), fasad och tusen andra saker vi gjort här i sommar. Det blir så fint och det känns så härligt! Älskar att få göra saker för mig själv och familjen på det sättet. I morgon är min semester slut, och jag vet inte hur jag ska kunna gå och jobba hela veckorna utan att få vara här så mycket som jag vill… Glad i alla fall att det är ett lite lugnare jobb nu, snart är det dessutom helg igen tänker jag. Och än så länge finns ju ljusa, fina sommarkvällar, även om de väldigt sällan i år är sådär varma och sköna som man helst vill ha dem.

Hoppas ni också har och har haft en bra semester, och att ni har ett jobb som inte ger ångest att gå tillbaka till!

Av med hans huvud!*

Dagarna går och tröttheten består – pga en massa kassa nätter. Men på hemmaplan rullar livet så sakteliga på ändå (och på jobbet med naturligtvis) och där fokuseras just nu insatserna på att få till bevattningssystem för tomater och grönsaksodling. Däremot har det varit lite drama den senaste tiden kan man säga – vi hade ju tänkt ha 3 tuppar till våra 12 hönor (pga det ska bli en osund konkurrens om det är just två tuppar tydligen) och hade därför sparat en svart, en grå och en vit tupp. MEN – jäkla tuppar springer efter de stackars hönorna och tvångsparar sig med dem och minst en tupp jagar även BORT hönorna från mat och vatten – det är inte alls så man vill att en tupp fungerar. Stackars hönorna vågade sig knappt ner från sittpinnarna de senaste dagarna, så häromkvällen fick vi nog och bestämde oss för att ta bort de två tuppar (tyvärr den vackra svarta och den grå) som var mest besvärliga för hönorna. Tekniskt sett behövs ju inte en enda tupp för att man ska få ägg – då blir det i stället en ledarhöna som tar kommando – men vi skulle ju gärna vilja kunna få egna kycklingar med.

Det hjälper inte att man är vacker om man beter sig som ett arsel…

Så, de två tupparna ser nu ut som vilken köpekyckling som helst fast lite mindre och de ligger nu i kylen och inväntar tillagning. I hönsgården är det nu ett lugn och hönorna har vågat sig ut i hönsgården igen, det känns väldigt skönt! Det är också skönt att känna att man reder ut att ta hand om situationen själv (eller vi två då).

Så, förutom att nacka tuppar så har vi även testat på en annan sak som känns väldigt ”egen gårds-aktigt”, nämligen att slå med lie! Har en hel del ”buskage” med brännässlor som vi behöver ta ner regelbundet och speciellt i värmen är man inte alltid sugen på att dra på sig hela munderingen med röjsåg/trimmer bara för att ta ner dessa. Min tanke var att det kunde kanske funka med en lie – då kan man bara slå där det behövs och det kräver liksom inga förberedelser eller ens skydd, men jag visste heller inte hur bra det skulle funka så ville inte investera i en dyr lie om det inte funkade alls. Fick i alla fall idéen att kolla med grannen och visst! De hade en som kommit med gården när de tog över den, rostig och dan men vi fick låna en och har nu slipat upp den hjälpligt åtminstone – det var ju jättesmidigt och väldigt roligt att testa att jobba med! Funkar ypperligt på brännässlor och tistlar (de senare verkar dock inte dö av det men får i alla fall ingen chans att blomma).

Inser att jag har en del att jobba med när det gäller teknik, hahaha! Men det ger sig nog det med!

Livet på gården fortsätter alltså, och vi tar till oss allt vad vi kan!

*förlåt min galghumor men den underlättar absolut i vardagen. Dessutom kan jag tycka att det är ett passande straff för vilken man som helst som beter sig på det sättet mot kvinnor – eller som får för sig att inskränka en kvinnas rättigheter till exempelvis abort. Tänker inte skriva något eget inlägg i frågan men vill ändå klargöra min syn på det hela.