Ok, jag börjar känna mig lite lätt klaustrofobisk här hemma nu. Längre promenader lyser med sin frånvaro i och med att Filip inte är superglad i dem – kombinerat med att det har varit rätt kasst och väldigt kallt väder. Övriga utflykter är ju också obefintliga, jag vill inte dra med en 1-månaders bebis in på A6 eller ICA maxi direkt, inte så länge rs-viruset härjar åtminstone, och på stan är det lite väl kallt att knata runt än. Kanske, kanske att Filip och jag kan ta en kort runda typ till IKEA någon förmiddag i veckan när det inte är direkt nåt folk där, bara för att komma ut någonstans…
Det liksom kryper lite i mig att inte få/kunna göra saker, samtidigt som valet inte är svårt så länge han är så liten. Men jag tycker att man kan få känna så, att jag kan få känna mig fångad i mitt eget hem av oregelbunden amning, kallt väder, en bebis som inte gillar promenader så mycket och en massa läskiga vinter-virus och ÄNDÅ såklart välja det som är bäst för honom. Jag behöver ju bara inte lägga hela mig själv åt sidan för det liksom.
Just nu längtar jag efter lite mer värme, så man kan amma ute om det skulle krisa ihop sig totalt, då kan jag åtminstone ta med barnen till piren och äta glass, till stadsparken eller någon annanstans där vi kan ha det lite kul och mysigt ihop. Efter en veckas påsklov fasar jag till en viss del inför 10 sommarlovsveckor, för herregud vad det har varit tjafsande och bråkande de stora barnen sinsemellan, varvat med ”jag har inget att göööööööra” och teatraliska suckar över de förslag jag kommit med. Jag är helt slut i huvudet nu känner jag…
Så, det fick bli lite gnälligt idag, så kan det bli ibland, att allt inte är rosa fluff med en liten bebis är jag ju helt medveten om men ibland kan det behöva få komma ut också, till de som tror att den ”sociala bilden” av lyckliga familjer och bebisgullande är det som är normalt. Nu ska jag gå och gosa lite med den här plutten, innan det är dags att ta kvällens kamp om vem som ska borsta tänderna först, lägga på tandkräm, måste kissa, ska läsa osv osv… Puss o kram på er!
Tur man är så himlans söt alltså, det gör ju att det känns lite lättare trots att man inte kommer nånstans.
godatankar.com 