Vardag igen

Usch vad trist att maken ska tillbaka till jobbet i morgon, jag hade så himla gärna fortsatt i den här ”semesterkänslan” lääääänge till… Men det är inte så mycket att göra åt den saken, det dök ju inte upp en drömvinst i lördags heller liksom.

Till skillnad från häromnatten så fick jag en kanonbra natt i natt, med bara två matningar + att jag fick sovmorgon till halv nio! Var extra skönt efter en vaken-natt kvällen innan kan jag säga. Här hemma är det ju just nu Filips behov som styr typ allt och eftersom de än så länge är väldigt oberäkneliga (ska han sova 30 minuter och vilja ha mat eller 3 timmar??) så är det liiiite svårt att veta när man tex ska passa på att ta en promenad i det fina vårvädret. Det blir oftare ett par kortare promenader snarare än en lång, eller som nu ikväll när jag lämnade Filip med maken och passade på att gå en kortare runda själv.

IMG_3512

Jag kan ju säga att det är makalöst skönt att kunna gå ordentligt igen, nu när inte gravidmagen hindrar och inte känns det som snittet gör det heller. Saknar redan nu att kunna komma ut en sväng med barnen på lite ”vandring” och grilla, men så länge det inte är varmare känns det inte som att jag vill riskera mjölkstockning genom att amma ute i vårvindarna – och inte känner jag mig rutinerad nog för att göra det heller än. Men men, förhoppningsvis kommer även Filip gilla att vara ute när han blir lite större 🙂

IMG_3551

Den här lille har hittat sin tumme vid ett par tillfällen, det är så makalös sött!

Annars har vi haft en superskön helg med lite hemmafix, ett hälsa-på-bebisen-besök och Filips första bad – det sistnämnda var helt ok i ett par minuter sen var det inte roligt längre…

IMG_3550

Snabbt nöjd igen efter badet dock. 

IMG_3526

På tal om nöjd, hur nöjd får man se ut när man ätit???

De här två godingarna (som för övrigt ser SÅÅÅ stora ut nu???) är hur söta som helst mot lillebrorsan, det klappas och pratas och stoppas om – plus att de faktiskt hjälper till en hel del här hemma ❤ Haha, förresten, de kom nyss och frågade bekymrat om jag verkligen skulle klara mig själv hemma nu när pappa ska jobba imorgon?!? Ja inte vet jag! 😉

IMG_3514

2 veckor

Idag är Filip två veckor, vilket vi firade med att amma varannan timme hela natten och en gång i timmen nu på dagen… Därav kan jag säga att jag känner mig hyfsat trött idag, men det gör inte så mycket ändå eftersom det inte skriks däremellan utan han är nöjd som vanligt – men behöver väl helt enkelt äta lite mer just nu. Eftersom han äter i typ 30-40 minuter varje gång så känner man sig lite låst, oftast sover han ju ett eller två pass lite längre men jag vet ju liksom aldrig riktigt när än, men det kommer väl ge sig framöver gissar jag.

IMG_3501

Hans vakna perioder är längre nu, lite över en timme i stöten, och han är helt klart MER med för varje dag som går. 

IMG_3494

Han är till och med nöjd när han ligger på mage på skötbordet, det har de andra två pojkarna verkligen hatat!

Igår var vi på BVC för första gången och konstaterade att han redan är tillbaka över sin födelsevikt, dvs nu 3060 g och 53,5 cm (shit, han har alltså vuxit 2,5 cm på en vecka?!?) så nu vet jag ju med säkerhet att han åtminstone får i sig det han behöver!

IMG_3492

Så här söt är man när man somnar med ansiktet fullt med mjölk, ihopkurad på min kudde ❤

Annars händer inte så mycket här hemma, maken går runt och pular lite (byter däck just nu tex) medan jag mest ammar. Min arm/axel vill jag fortfarande helst amputera vid skulderbladet, men nu har jag kommit över det värsta onda med amningen så det känns så oerhört skönt! Läste att stackars Ebba precis kommit in i den värsta fasen, och med mjölkstockning dessutom, hon har mina fulla sympatier!

Nästa vecka kommer verkligheten tillbaka när maken börjar jobba igen, det känns så himla tråkigt för vi har haft det så mysigt här hemma nu när vi fått vara tillsammans så mycket, barnen har också njutit av långa dagar hemma med oss eftersom de slutar så tidigt nu när det inte är fritids längre.

IMG_3506

Hoppas att ni alla får en skön helg där ute i verkligheten!

Magen då?

Tänkte jag skulle berätta lite hur jag mår nu, 11 dagar efter snittet, eftersom jag vet att det är några läsare som ska genomgå snitt ganska snart. Och jag måste säga att jag mår himla bra! Jag känner i princip inte av såret alls om jag inte stöter emot det – då är det fortfarande väldigt ömt. Det är också svullet, vilket inte direkt synts eller märkts när magen har varit stor, men nu när den sakta men säkert krymper blir det mer tydligt. Det lär väl däremot ge sig allt eftersom! Själva snittet ser jag inte eftersom det sitter steristrips över, som ska få ramla bort av sig själva, men det blir säkert jättebra.

IMG_3489

Hade aldrig vågat hoppas på att magen skulle dra ihop sig så fort ändå. Sen framöver när livet stabiliserar sig lite så får jag sakta börja träna lite, men som det är nu är jag jätteglad över att det gått så fort hit!

Det enda verkliga problemet jag har är att min ena arm är överansträngd och eventuellt inflammerad, det känns ungefär som när jag har riktigt mycket musarm och molar/strålar/svider från skuldra ner till underarmen på ett väldigt jobbigt sätt. Har tagit ett par ipren för att bli av med det värsta och försöker göra lite övningar hemma med gummiband, men det sitter rätt envist där och jag ska ju helst inte äta så mycket ipren när jag ammar… Lite dumt där, men vad ska man göra?

Amningen börjar funka rätt ok, det gör nu bara ont de första sekunderna och jag TROR att han får i sig det han behöver – däremot blir det en hel del täta måltider ibland, som i morse, när han haft låååånga sovstunder på 4 timmar hela natten (hurra!) men behöver äta ifatt sig när han väl vaknar för dagen. Tror inte jag kom ur soffan förrän runt 12 idag, men så får det väl vara då!

IMG_3474

Jag sover jättebra på min lilla fårfäll – och mina vakenstunder håller nu i sig i ungefär en timma, en på förmiddagen och en framåt kvällen. #överlyckligmamma

Annars har vi en väldigt hostig Lukas hemma från skolan idag, han fick bada en stund för att försöka bli av med lite baciller, nu håller jag bara tummarna för att INTE har just RS-viruset utan att det bara är nån ”vanlig” hosta…

IMG_3483

En vecka – en livstid

Alltså den här lilla människan, han är bara en vecka än men kan en bebis vara så här lugn??? Han mest äter och sover, men kan även vara vaken en hel timme i sträck och bara ligga och titta på oss, helt nöjd??? Nu är jag fullt medveten om att saker och ting kan ändras 1000 gånger om, men just precis i dag njuter vi till 110% av att ha en sån enkel och nöjd liten bebis!

Ta bara idag som exempel, jag matade honom vid 9:30, då hade han varit vaken och bara låg och tittade en timme, sen sov han fram till 14:40 (!!!), så jag har varit ute i trädgården, rensat lite bland allt dött från vintern, suttit och solat, läst en bok och hunnit slumra på soffan en stund – hur är det möjligt?

Det enda vi inte riktigt lyckats få till är väl nån mer sammanhängande liten promenad, det blev en premiärtur häromdagen men det var sisådär uppskattat, så vi får försöka igen tror jag.

IMG_3438

Han är väldigt söt i vagnen i alla fall!

 

Syskonkärlek

Både Oliver och Lukas blev omedelbart lite kära i Filip och de är hela tiden med och kollar av vad han gör och hur han mår. Byta blöja är lite läskigt att vara med om, men speciellt Lukas vill gärna ha honom i knäet hos sig och kan sitta med honom i tjugo minuter åtminstone och bara titta och klappa på honom – vansinnigt sött!

IMG_3399

Dessvärre har Oliver åkt på lite feber och rejält med halsont så han får inte vara så nära Filip just nu, men kikar ändå gärna till honom hela tiden. Det känns verkligen som hela familjen fått en bebis, inte bara jag och maken!

IMG_3403

En bild från innan Oliver blev sjuk. 

Jag ser så oerhört fram emot allt vi ska göra som ”ny” familj framöver!!!

Vardag med nyföding

Det är så himla skönt att få boa in sig här hemma med Filip och familjen. Nu går i princip hela dagarna åt till att amma, byta blöja och ha en sovande bebis på sig – tur att man har de där två veckorna på sig att vara två föräldrar när man redan har barn, då hinner man ju just ta det lite lugnt ändå.

IMG_3395

Och just lugnt behöver man ju ta det, för att få ordning på amningen, tycker jag. Dels så behöver både jag och Filip lära oss hur vi får amningen att funka bäst och dels så gör det ju för jäkla ont så här i början och då är det skönt att inte känna stress och press från andra håll samtidigt. Men det är svårt att hitta helt rätt med amningen, han är ju så himla liten att det är svårt att få honom att ta ett sådär stort fint tag som man egentligen vill – så det blir lite av en kompromiss där vi hittar nåt som inte gör FÖR ont på mig men som ändå han klarar av liksom. Helst vill han dessutom äta minst en gång i timmen och dessutom i minst en halvtimme i taget…

Mjölkproduktionen verkar i alla fall ha börjat komma i gång – utifrån vad jag kan avgöra i alla fall, bajset har åtminstone börjat se ut som gul keso (ursäkta detaljerna) vilket ska vara en indikation på att han får i sig mjölk. På den andra vägningen som vi gjorde när han var 3 dagar vägde han 2850 g och har alltså bara gått ner 5% av sin vikt – upp till 10% är ok – vilket jag också hoppas är en fingervisning om att han får i sig lite i alla fall.

Förmiddagarna är allra bäst här hemma, då både äter och sover han bäst, och jag får en möjlighet att röra mig runt lite i huset, väldigt skönt när man annars mest sitter still och ammar.

IMG_3415

Han är så liten i sitt babynest…

För min egen del mår jag riktigt bra, nu är det mest amningen som gör ondast, såret på magen är ju såklart ömt och så men gör inte direkt ONT. När jag går och står så använder jag maggördeln jag fick av en kompis, tycker det känns väldigt skönt faktiskt, ska bli kul att se om den hjälper magen att få sin vanliga form lite snabbare med.

Nu vaknade nån och vill ha mat! Det kommer ju förresten bli mest bebisprat här nu ett tag, men det händer ju inte så mycket annat liksom 🙂

IMG_3416

Dagen B som i bebis

05:40 

Gäsp… Sitter i ett sovande hus och dricker kaffe och lite läsk innan mitt dryckesförbud inleds vid 06:00. Vill ju inte börja en sån här dag med kaffe-huvudvärk! Sen blir det ytterligare en Hibiscrub-dusch innan vi säger hej då till barnen och åker till förlossningen vid sju. Har sovit riktigt gott, men nu börjar det kännas pirrigt – Vi ska få en bebis idag?!? 

9:20

De kommer in och ska kolla huvudets position igen och då har han vänt sig sedan vi kom in och de kollade första gången?!? De försöker övertala mig till vanlig förlossning men jag ger mig inte och eftersom bebisen ändå inte ligger nere i bäckenet fortsätter vi med snitt. Dropp är satt och allt är förberett, och strax innan kl 10 rullar vi upp till operation!

Lovar att komma med mer detaljer sedan, men just nu vill jag bara hoppa fram lite i tiden till detta:

Får jag lov att presentera unge herr Gladh den tredje, född idag kl 10:21! Han väger 3020 g och är 51 cm lång 💕❤💕

Allt har gått ofantligt bra!!!

Dan före dan före…snittaredan?

Ok, allt är städat och klart här hemma, BB-väskan packad och allt som kan förberedas är förberett.

Men lik förbaskat går det inte att få in i huvudet att vi ska ha en bebis på fredag???? Vadå, här hemma rullar ju dagarna på som vanligt och jag är visserligen lite tjock om magen, men ändå – en bebis?!? Är visst trögare än någonsin med tredje barnet…

Idag har jag i alla fall fått sitta och gotta mig en stund i solen och fått lite efterlängtade fräknar, gud vad jag längtar efter lite varmare och ljusare dagar nu! Alldeles strax ska jag gå och hämta barnen i skolan, supermysigt, men samtidigt så har det känts vansinnigt lyxigt att få några förmiddagar alldeles bara för mig själv den här veckan, det händer ju liksom aldrig annars. Så grymt skönt att få sitta i lugn och ro och äta frukost själv framför TV’n (det får ju inte barnen göra så det kan man ju inte göra när de är hemma), dricka så mycket kaffe som gravid-rekommendationerna tillåter och sen få gå och fixa lite i lugn och ro, utan att någon stökar till samtidigt i andra änden av huset.

Det har varit en välbehövlig vecka känner jag ändå, för nu är jag TRÖTT. Men sova verkar ändå tämligen överskattat…? Jag sover lätt och ryckigt och drömmer konstigt mest hela tiden, oftast om kejsarsnitt nu (positiva drömmar som tur är), men inte ens i drömmarna resulterar det i någon bebis, haha…

Nehej, dags att gå, hoppas att ni andra får komma ut lite i vårsolen med!

Hemma

Det är så himla skönt att min föräldraledighet äntligen startat – nu har jag fram till och med torsdag på mig att fixa och dona med lite sånt jag vill ha klart innan bebisen kommer. Det är egentligen inte så mycket bebisrelaterat, det mesta sånt är ju redan gjort, utan snarare storstäda och få lite extra fint här hemma. Det känns ju liksom bättre ända in i själen när det är rent och i ordning runt en, tycker jag!

IMG_3171

Jag fick jättefina tulpaner av mamma, nu hinner man ju njuta av dem till skillnad från när man jobbar hela dagarna!

IMG_3170

Nu längtar jag efter bebis och att våren ska komma!

Våren som kom av sig

Jag vet, jag vet, det ÄR ju för tidigt för att hoppas på att det ska bli vår än, men det innebär ju inte att man inte är sugen och längtar? Jag menar, nu i lördags var det såpass mycket vår i luften att vi t.om. ställde oss och grillade spareribs! Eller ja, när jag säger ”vi” så menar jag att det var maken som fick sköta grillandet – att stå ute och grilla i 4-5 plusgrader tillhör inte det jag gör helst – så tack, älskling!

IMG_6231

Den här veckan är det fullt ös känns det som, dels då sista jobbveckan med allt som ska göras klart i och med det, på torsdag är det dags att se Logan! Hurra, ska bli jättekul, älskar att se den sortens film, jag vill bara ha en massa skön, mörk action – att se nåt drama som påminner om verkligheten är inte min grej, jag vill ju komma ifrån den ett tag när jag går på bio ju…

logan

Fredag ska vi överraska barnen med att gå på Rosegarden – det är deras absoluta favoritställe och de brukar smälla i sig ungefär hur mycket sushi som helst 🙂 Jag ska inte klaga heller, älskar oxå deras mat.

På lördag är det dags för friidrottstävling igen, det är Lukas allra första och han kommer tävla i P8 (han är ju bara 6 år än men fyller 7 i sommar, och det är yngsta klassen), men han har ju rätt mycket jävlar anamma i sig, pojken, så det kan nog gå bra ändå 😀 Därefter blir det lyxigt att åka hem till mina föräldrar och äta mat!