Gravid vecka 25

1 december, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Vecka 25 känns både som att det har gått långt in i graviditeten och som att det är långt kvar?!?

Ditt barn har blivit 33 cm långt och väger 700 gram. Det har utvecklat ett korttidsminne och kan reagera på ljud, framförallt din egen röst. Dess näsborrar har börjat öppnas och barnet kan både knyta sina händer och få tag på sina fötter. Känseln har utvecklats och barnet kan reagera på beröring. (Källa gravid.se)

Jag har lite svårt med att inse att jag nu måste sitta ner och jobba i princip hela tiden för att inte bli så tung i benen att det gör ont på kvällen (stödstrumpor eller ej), speciellt som jag i övrigt egentligen känner mig ganska rörlig och vill vara hyfsat aktiv så länge som möjligt. Nu får jag ju ont i ryggen istället av att vara så still, och så trivs jag liksom inte med det på det stora hela, utan det kryper lite i kroppen på mig. Jag hade väl helt enkelt hoppats på att inte få de här problemen så här tidigt.

Men men, nu har jag gnällt färdigt. För övrigt mår jag ju jättebra, lilla kullerbyttan gör sig påmind ett par gånger om dagen och har man tur kan man se sparkarna utanpå min tröja till och med. Fast plockar man fram telefonen och ska filma det hela så blir det garanterat helt still i magen, har provat säkert 15 gånger men det är helt hopplöst…

Gravid vecka 24

24 november, 201624 november, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Det här har varit en ganska trög vecka, måste jag säga. Men ändå på något sätt går det fort, idag går jag in i vecka 24, vilket innebär att det (åtminstone i teorin) är 17 veckor kvar tills vi får träffa bebisen.

Fostret väger cirka 600 gram och är ungefär 30 centimeter långt. Huden, som tidigare har varit helt genomskinlig, börjar bli tjockare och täcks av fosterfett. Nu kan fostret suga på tummen, det är en träning av sugreflexen. De små blodkärlen i lungorna, kapillärerna, växer som mest mellan vecka 16 och 24. Först nu kan fostret börja andas luft, om det skulle födas så tidigt. Hörseln är väl utvecklad. Fostret känner igen röster och kan höra hjärtslag. Det börjar bli lite trångt där inne i livmodern. (källa 1177.se)

Nu har det ändå börjat landa lite, att det faktiskt blir en bebis av magen, och jag har börjat längta efter att träffa den lill* krabaten! Och på tal om magen, nu var det ju längesedan jag var gravid sist, och då hade jag en annan utgångspunkt rent fysiskt så att säga, men jag tycker att den här magen breder ut sig mycket mer på sidorna än de andra två har gjort? Eller så är jag bara mer ovan vid att vara så rund… I vilket fall så fortsätter ju alla spekulationer om vem det är där inne, och jag är nog ändå typ 95% säker på att det är en pojk. Hjärtljuden, om man nu ska gå på det, styrker ju den teorin, de ligger på 140-145 slag / minut – samma som pojkarnas på ett ungefär.

Ännu en suddig magbild med mobilen, från träningen igår. Måste ta mig tid att fota magen med min riktiga kamera känner jag…

Jag försöker ju upprätthålla min träning så gott det går, för nu blir jag så himla tung och får ont i benen framåt eftermiddagen om jag står upp och jobbar, som jag brukar, och det får som bieffekt att jag får ont i ryggen istället – och då hjälper bara träningen. Däremot går det rätt trögt nu, jag känner mig tung, svag och otymplig. Favoritövningen är och förblir marklyft, där inte magen tar emot så mycket – den ger ju dessutom hela baksidan av kroppen bra träning vilket gör att ryggen känns bättre. Hoppas dessutom att den hjälper till att göra så man behåller lite rumpa – den har ju annars en tendens att försvinna när man är gravid. På yogan får jag nu byta ut eller anpassa ganska många övningar, men det känns inte lika dumt nu när det förhoppningsvis syns tydligt varför (ja jag vet att man inte ska bry sig om vad folk tänker, men det är ju inte samma sak som att jag kan släppa det helt). Fyra träningstillfällen i veckan är mitt snitt nu, då är det två luncher med styrketräning (ganska korta pass alltså), en yoga och en cirkelfys (HIIT’en, fast gravidanpassad). Känner mig nöjd med det och tycker det funkar helt ok för mig.

Gravid vecka 23

17 november, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Livmodern når nu strax över naveln. Fostret väger runt 550 gram och är 28 centimeter långt. Fostret rör sig mycket, speciellt på kvällarna kan det vara mycket gymnastik i magen. Redan nu har bebisen en chans att överleva om den skulle födas för tidigt. (källa 1177.se)

Jag har, återigen, en himla lätt graviditet. Jag har inte mått illa eller så, jag har inga direkt humörsvängningar och mår på det stora hela som vanligt. Allt detta är jag jätteglad för, men visst finns det några saker jag inte är sååå förtjust i, så bara för att ge en lite mer nyanserad och mindre rosaskimrande bild av att vara gravid så kommer en verklighetscheck här.

Den ökade blodmängden (ihop med mitt låga blodtryck kanske) gör att jag måste kämpa på mig stödstrumpor varje dag, och på kvällen är jag ändå väldigt trött och tung i benen.
Den här gigantiska bysten jag numer har (typ 4 storlekar större än min vanliga) ställer typ bara till med problem – den är i vägen, ömmar, kliar och är svår att klä sig efter. Jag saknar mitt vanliga lite mer plattbystade jag (speciellt när man tränar).
Jag vet inte om det är pga lite foglossning eller om det bara är min ändrade balanspunkt, men jag får rätt ont i svanken nu för tiden, tex om jag sitter för länge. Det liksom molar och värker vid ländryggen mest hela tiden, förutom precis när jag tränar och ungefär 12 h därefter.
Jag saknar verkligen att få dricka alkohol. Att få sätta sig i soffan när man lagt barnen efter en lång dag och ta ett glas vin, eller en whiskey, med maken och bara liksom andas ut.
Likaså ostar och kallskuret, jag är så himlans osugen på väldigt mycket mat (däribland kött?!? jag som älskar kött annars) men just det jag inte får äta, i form av mögelost och tex salami lockar naturligtvis vansinnigt mycket.
Jag saknar att kunna ta lite vettiga promenader, det är skönt att komma ut nu med, men det blir liksom inte samma sak när man får gå så himla sakta för att inte få sammandragningar.

fullsizerender Att jag är tacksam för att det är såna små problem och att överhuvudtaget vara gravid hoppas jag att ni förstår. Det känns väldigt skönt att magen nu är sådär fin och ”lagom stor” så det är tydligt att man är gravid men den är än så länge inte så mycket i vägen. Jag vet dessutom flera, både gravida och ogravida, som lider av riktiga problem, och på ett sätt känns det ju fånigt att skriva om mina småsaker, samtidigt som jag vill få med även de här små problemen för att det inte ska bli en jätteskev bild av att man svävar runt på små rosa moln liksom. Så – rätt eller fel – vad tycker ni? Ska man inte ”gnälla” över småproblem eller ger de en mer nyanserad bild?

Gravid vecka 22

10 november, 201610 november, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Jätteknepigt, jag är rätt säker på att jag gick in i vecka 20 typ i går, och nu är det vecka 22? Nu när sista riktigt stora mässan är klar (Dreamhack är kvar men det är lite lugnare för min del) så kanske tiden lugnar ner sig liiiiite, men jag är ju samtidigt tacksam för om det inte går alltför sakta till mars…

Barnet liknar en nyfödd i miniatyr. Barnets sinnen utvecklas och mognar från dag till dag och dess hjärna och nervändar är nu tillräckligt utvecklade för att kunna förmedla känslan av beröring. Vid ultraljudsundersökningar på barn i den här åldern kan man se dem röra vid den innersta fosterhinnan, röra vid sitt eget ansikte och sträcka ut handen och ta tag i navelsträngen. De är redan små upptäcktsresande. Man kan tydligt se ett par läppar. Barnets fortplantningssystem håller på att utvecklas. (Källa libero.se)

Den här veckan har det faktiskt hänt en ganska stor grej, båda barnen samt maken har faktiskt lyckats känna varsin spark utanpå magen! Det känns grymt kul, barnen tyckte det var väldigt häftigt! Själv känner jag nu regelbundet rörelser åtminstone varje kväll, men även på dagarna om jag sitter ner en stund.

Än så länge är inte magen direkt i vägen, förutom när man ska ta på sig de numer obligatoriska stödstrumporna varje morgon – det är ett litet gympapass i sig. På tal om gympa har det ju inte blivit nån träning på en vecka nu pga jobbet, men i och med att jag varit i farten hur mycket som helst så har ryggen klarat sig rätt bra ändå, men idag är det dags för lite lunchträning med marklyft tror jag minsann.

Jag kände mig lite som en ytterlighet i tisdags, när vi var på en saknad väns begravning, det är ju två extremer på ett sätt – en begravning och en gravid på något sätt. Många varma kramar till den familj hon lämnar bakom sig….

Ostlycka

6 november, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Puh, här fortsätter vi i 150, men nu i helgen var det åtminstone till en del självförvållat – och även väldigt roligt. Efter sedvanlig träning och fika blev det en runda till … vad annars … IKEA, för att införskaffa lite saker till bebisrummet. Inte för att h*n behöver nåt på ett tag, det är mest för att ha någonstans att göra av kläder, filtar och leksaker tills det är dags, och då kan man lika gärna göra det ordentligt nu direkt. Blev riktigt bra, lite fler hyllor (fattar inte hur mycket förvaring man behöver i ett barnrum), en lampa och en byrå. Lovar att återkomma med bilder på hela rummet sen när det är klart (om någon är intresserad), än så länge är det ganska stökigt.

Idag blev det en del jobb – men nu på kvällen blev det lite lyxmiddag för att ladda inför en låååång och jobbig vecka. Till min stora glädje så fick jag beskedet att det går bra att äta Gruyere om man är gravid (HURRA!) så det och fänkålssalami (som varit fryst i minst 3 dagar) blev utgångspunkten för en riktigt god plocktallrik 🙂 Lite inspiration till er andra gravidosar där ute kanske…

Kiwi, granatäpple, vindruvor och marinerade oliver och vitlökar. MUMS!

Veckan som kommer lär bli jobbig på många sätt. Först, på måndagen, lär det bli en heldag på jobbet (8-20) eftersom mässan öppnar på tisdagen. På tisdagen är det sen begravning för en vän, så det blir jobbigt på ett helt annat sätt. Tisdag kväll – torsdag är maken borta så då är jag själv med barnen… tja, ni hör ju – det behövdes en god middag för att liksom ladda för allt. Hoppas din vecka blir bra!

Gravid vecka 21

5 november, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Puh, vilken vecka… Ja inte gravid-mässigt, men allt annat! En sån här vecka är det skönt att inte magen är större och framförallt att bebisen är INNUTI magen och inte med mig här ute i all stress (iofs hade jag ju inte jobbat då, men men).

Nu har alla organ bildats, men det kommer att ta många veckor innan de mognat och börjar fungera. Fostret har blivit ungefär 26 centimeter långt och ökat i vikt till omkring 400 gram. Det kan höra och reagerar på både ljud och ljus.

Livet i livmodern är enkelt, fostret lever i ett viktlöst tillstånd och behöver inte göra av med mycket energi. Det är fortfarande väldigt outvecklat och skulle inte kunna överleva utanför magen. (källa 1177.se)

Det är ganska enkelt att vara gravid nu ändå, jag är inte så trött (förutom pga mycket på jobbet) utan mår hyfsat som vanligt. Ett par justeringar jag får göra är dock att ha stödstrumpor typ hela tiden (det är ett helt träningspass att få på dem på morgnarna) och att jag får gå typ… sakta. Annars får jag sammandragningar och då måste jag gå ännu långsammare, så jag försöker vänja mig vid mitt nya tempo.

Vårt matkonto har krympt med, inte för att jag har mindre cravings än jag alltid har, men däremot är det en väldigt massa saker jag inte känner för att äta. Hmm. Alltså är det mitt fel annars att matkontot är så högt….

Den här veckan har jag fått känna sparkar åtminstone varje kväll med, även med handen utanpå magen, så nu ska jag bara försöka få maken och barnen att lyckas känna något med 🙂 Dessutom var vi ju på RUL (Rutinultraljud) i måndags och fick se den lill* sprattla runt så fint! Så en bra vecka gravidmässigt ändå 🙂

Vi vet fortfarande inte vad det är för sort, även om jag tror det är en kille.

Babyprylar

31 oktober, 201631 oktober, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Eftersom vi (eller i alla fall jag) haft en tanke på att vi skulle ha fler barn ända sedan Lukas kom, så har vi faktiskt sparat en del bebissaker. Vi har tex en spjälsäng med alla dess tillbehör, och så har vi bilstol nr 2 , den man har från ca 1 år. Dessutom har vi en ”halv” barnvagn, för till Lukas köpte vi en ny (Quinny Buzz) men då var han så stor så vi köpte inte med liggdelen.

Det vi behöver köpa är:

Skötbord – klart! Blev billigaste från IKEA, målat och klart!
En liggdel till barnvagnen
Babyskydd – Maxi Cosi Pebble, för vi vill att den passar på barnvagnen
Ergo 360 bärsele

Sen är jag himlans sugen på ett babynest, men jag har förfasats lite över hur j***a dyra de är? Jag menar, det är ju typ bara en vadderad kant? Men skulle nån ha en begagnad sådan över så är jag absolut intresserad!

Lite övrigt vi kommer behöva liiite längre fram är: bt_babyseat-babysitter_grey-600x600

Barnstolstol (tycker IKEAS billigaste är den bästa men den är ju inte supervacker)
Gungig babysitter (tror det får bli babyproffsens)
Gåstol (eller vad heter det?) – MEN varför är inga såna gjorda med rundade kanter framtill? Man får ju hälsenan kapad när de får upp lite fart….

Filtar, plädar, kuddar och täcken har vi i överflöd (det är sååå svårt att slänga söta babyfiltar), och en del kläder med, så vi kommer nog klara oss ganska bra på den fronten tror jag. Nappflaskor köpte jag ett par när vi var i Ullared, ifall inte amningen funkar, och likaså ett par nappar – vill inte stå där utan en skrikig natt om det är så att det behövs.

Vad har jag glömt? Det var ju så länge sedan sist….

PS, nån som har något av ovanstående de vill sälja så är jag intresserad.

Gravid vecka 20

27 oktober, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Det är ju lätt att tänka att det är halvtid nu, men det är det faktiskt inte förrän denna veckan är till ända.

Fostret väger nu ungefär 350 gram och är runt 24 centimeter långt. Det har fått ögonfransar och kanske lite hår på huvudet. Svettkörtlarna blir färdiga nu, men fostret kommer inte att börja svettas förrän efter födseln.

Fostret har fått känsel och kan känna smärta. Det kan göra avancerade rörelser som till exempel bakåtkullerbytta. (källa 1177.se)

Just nu är det så vansinnigt stressig på jobbet så jag har knappt hunnit reflektera över att jag är gravid alls – MEN – ett par kvällar den här veckan har jag fått små kickar som, i och för sig nätt och jämt, känts även utanpå magen. Försökte få maken att känna, men det är svårare när man inte känner samtidigt inifrån…

Funderar dessutom på om jag ev kan ha fått små känningar av foglossning – nåt jag inte haft vid de tidigare graviditeterna, eller om det bara är vanligt ryggont. Det kommer i alla fall i svanken, mest när jag sitter ner en längre stund, så jag försöker som jag brukar stå upp så länge jag kan innan benen protesterar (tack stödstrumpor).

Magen nu, den kan se både stor & liten ut, beror helt på kläderna känns det som.

För övrigt har jag även den här gången en himla lätt graviditet, den enda ”åkomman” jag har är att den ökade blodvolymen tynger i benen – och lite oväntat även i huvudet i de yogapositioner där man är upp och ner. Det krävs bara några sekunder för att det ska kännas som huvudet håller på att explodera av en massa extra blod. Nice.

Hittade för övrigt ett par bilder från när jag hade Oliver respektive Lukas i magen, i och för sig lite senare i graviditeten där med Oliver tror jag, men det är ganska fascinerande hur mycket större jag var då – jag varken tränade eller hade nån koll på vettig kost då (ja jag bantade ju till och ifrån hela tiden men det är ju absolut inte samma sak). Den här graviditeten känner jag mig mycket starkare och friskare, och liksom inte lika påverkad, och då skiljer det ändå mer än 10 år från första gången jag var gravid. Det känns bra! Inte för att det är vikten jag fokuserar på något sett på just nu, men jag vill gärna känna mig lite mer ”som mig själv” och i form, för då mår jag bäst!

Med Oliver i magen, på årets varmaste sommardag i Kolmården.

Med Lukas i magen, och ett antal gravidkilon från första graviditeten på det.

Alla goda ting är tre

25 oktober, 201625 oktober, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Om en dryg vecka så är vi halvvägs in i graviditeten, åtminstone teoretiskt. Det känns en väldigt massa saker, konstigt, roligt, läskigt och fantastiskt, på en och samma gång.

Det där med att skaffa ett tredje barn när de andra är 6 och 10 år är kanske inte helt självklart, men jag tänkte väl lite berätta om hur just vi resonerade. Efter Oliver (min äldste) föddes var jag helt på det klara med att vi bara skulle ha två barn. En standard-familj liksom. MEN, direkt efter att Lukas (min yngste) föddes så kände jag att jag inte alls var färdig, till min egen stora förvåning. Till en viss del kanske det berodde på hur olika de två förlossningarna var, men på det stora hela så infann sig helt enkelt en känsla av att vi borde ha en till, längre fram.

Sen, för ungefär två år sedan, så började jag känna att det var dags ändå. Barnen började bli så självständiga och jag kände att det vore grymt mysigt med en till liten knodd, så efter lite diskussioner och resonerande hemma så började vi försöka – nu blir jag ju inte så himla lätt gravid direkt, så det tog ju 22 månader (men vem räknar….) innan det faktiskt blev så.

Då tyckte vi Oliver var såååå stor (3½ när Lukas föddes), nu känns det väldigt häftigt att ha två ännu större barn som förstår och är med på ett helt annat sätt!

Men den här graviditeten är ändå lite annorlunda, man har liksom inte den där rosaskimrande bilden av hur det är att ha en bebis, vi minns båda vakna nätter, skrikande barn och allt annat som hör till, så man ser väl lite mer ”nyktert” på vad som väntar. Dessutom har det ju varit skönt att få tillbaka lite av sitt eget liv med, när barnen är lite större och inte så beroende av oss – MEN, det som avgjorde är att det finns ju så mycket tid över till att ha självständiga barn sen med, när den här lilla knodden blir stor hen oxå. Det kändes helt enkelt som att suget att få ha ett litet barn igen är större än böket med en liten en!

Så har vi resonerat och känt oss för – och nu väntar vi spänt på att få se nummer tre på ultraljud nästa måndag!

Gravid vecka 19

20 oktober, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

img_5309-1 Alltså dessa jäkla spökveckor. Magen växer inte (minskar t.om?), det känns nästan inga sparkar, jag är pigg som om jag inte var gravid (vilket iofs inte säger mycket, hahaha) och det är allmänt bara… liksom inget?

Fostret är nu ungefär 22 centimeter långt, väger runt 280 gram och kan knäppa sina händer. Fosterfettet är tjockt och täcker hela fostret. Fostret har även fått små tunna hårstrån över hela kroppen, som kommer att falla av innan det är fött. Hårstråna skyddar den känsliga huden.

Bakom anlagen för mjölktänderna finns nu även anlagen för de permanenta tänderna som barnet ska få senare i barndomen. -källa 1177.se

De enda två envetna gravidsymptomen som hänger i är att jag är mer täppt i näsan än vanligt och att mitt tandkött är jätteirriterat mest hela tiden. Eller visst nä, den här veckan inföll även Den Stora Hungern, förresten. Det är ju också en knepig grej, om jag tex precis avslutat min lunchmåltid så kan jag känna mig som jag inte har ätit alls, och jag blir hungrig typ hela tiden. Som tur var mestadels på riktig mat och sånt som är vettigt att stoppa i sig, men ändå.