Är du en av dem?*

Jag får ibland en fråga om vi har släppt på drömmen (?) om ett hus på landet där vi kunde bli lite mer självförsörjande – och jag måste verkligen säga att vi inte har det. Däremot är det så himla mycket att ta ställning till;

Blir barnen ensamma? Hur galet mycket skjutsande blir det?
Kommer vi  någonsin kunna åka på semester? Kan man ens åka ifrån en helg?
Hur ska vi hinna med ens en minibondgård om vi måste jobba heltid?
Vill vi ens? Är det kul?
”Måste” vi bli mer självförsörjande om klimat och samhälle går åt skogen? Gör det det?

Osv. osv i all oändlighet i våra huvudet…

slattas_6

Måste bara visa världens sötaste ko-ras, Dexter! Det är en lurvig och vänlig MINIKO! Hur söt? Bild lånad från Dexterföreningen. 

MEN – i dag kläckte min man en bra idé. Nu vet jag att minst en specifik kompis kommer garva brallorna av sig om han läser det här, men försök bara ta det för den tanke det är:

Vi kanske inte måste göra det själva?

Tänk om vi kunde få 4-5 familjer till, gärna med barn, som hade liknande önskemål? Då kunde vi bygga varsitt hus på varsin tomt – inte alltför tätt utan att man känner att man har sitt eget. Då kunde de som eventuellt ville gå ihop om att ha tex höns, eller ett par kor, de som vill odla lite mer kanske gör det, man hjälps åt att tex skotta vägen på vintern osv. Jag har INTE en romantiserad ”Bullerby-bild” av det, men om vi var fler så skulle i alla fall de översta tre punkterna bli väldigt mycket mindre problematiska. Med fler barn så blir det inte lika ensamt och man måste inte ALLTID skjutsa till kompis. Man kanske skulle kunna få hjälp en vecka om man vill åka iväg?

Det är alltid känsligt när man ska dela på saker, men jag tänker att om var och en i möjligaste mån har sitt eget och övriga ”tillägg” gör man upp sinsemellan med hyfsat tydliga gränser så kanske det ändå kan bli mer positivt än negativt att vara flera familjer. Dessutom kan man dela på kostnader för tex att dra in vatten, el och bredband och för att anlägga en väg in till ”kvarteret”. Även markberedning och sånt måste ju bli billigare om man är fler som delar på det.

Vad tror ni, hiss eller diss på den här idén? (*Som ju hänger på att man känner ett gäng familjer som är intresserade så klart)

Tänk dig här, 4-5 hus på kullen, med skogen i bakgrunden. Hittade ett superfint ställe idag när vi var ute och letade, inte för långt bort (ca 5-10 minuter från där vi bor nu), men inte för nära någon stor väg så det blir en massa ljud därifrån. 

Arg och glad, men nu helt slut…

Den här veckan har bjudit på allt från lycka till gråt och vrede (skulle skriva ilska men det är inte starkt nog) och det är bara onsdag…!? Känner mig rätt urlakad och lite tom nu och skulle gärna skriva av mig här, men allt kan/får man inte skriva om ju.

Rätt häftigt ändå hur mycket bloggens möjligheter att ventilera hjälper mig mycket i vardagen, det blir väldigt tydligt när man inte kan skriva om allt. Att skriva här får mig att sortera tankarna och att sätta ord på saker gör ju oftast att de inte känna lika stora som de gör om man bara ältar det till döds i sitt eget huvud.

Som jag sa nyss så känner jag mig tämligen urvriden av alla känslor (jag som är van att hålla mig på ett relativt jämnt humör), så därför var det extra skönt att få köra ett mördande jobbigt pass crosschallenge! Så tillfredsställande att få stänga av alla tankar och bara göra som man blir tillsagd, samtidigt som kroppen verkligen jobbar arslet av sig. Gick därifrån betydligt gladare än när jag kom och så där skönt slut i alla muskler!

Det här blev nog ett ganska meningslöst inlägg, men man måste väl ha sådana dagar med ibland. Hoppas inspirationen kommer tillbaka inom kort och att jag åtminstone kan skriva om det riktigt roliga framöver!

Tacksam!

Den här helgens dominerande känsla tror jag är tacksamhet faktiskt. Inte på grund av något omvälvande på något sätt, utan jag bara njuter av nuet. Jag är tacksam för att alla på det stora hela är friska (ok, Filip är förkyld, men det är ju inte hela världen), att det är ett fantastiskt väder, att både jag och maken hann träna igår, att vi kom iväg på utflykt och att det är så vackert ute i naturen nu!

Jag njuter av att jag hann städa hela huset i fredags, älskar när det känns rent till helgen. Jag njuter av att jag just nu sitter och bloggar. Maken håller på och kokar aroniasylt och jag har nyss gjort umamimajonäs, för om en liten stund ska vi grilla hamburgare. Solen skiner in, Filip sitter på golvet och leker, Oliver pusslar och väntar på en kompis och Lukas är och leker med en av sina kompisar. Herregud så bra vi har det! Och ja, i morgon kan känslan vara en helt annan, jag kan vara deppig, stressad eller bli sjuk, därför tänker jag verkligen passa på att vara glad för att allt känns så skönt just precis nu.

Här kommer ett till tips på grill-utflykt – en bit av Bankerydsleden med en grillplats (nr 23) med fantastisk utsikt. På vägen tillbaka lyckas vi alltid gå lite fel (gröna streck) och då blir rundan ca 3,5 km totalt (dock väldigt backig och brant), annars tror jag den blir ca 5 km. Lättast är att utgå från Bankerydskyrkan (24)!

Bankerydsled.jpgIMG_8955

IMG_8958

Oliver som just börjat scouterna skötte elden och hade huggit ved – med bravur!

IMG_9001IMG_8974

IMG_8967

Den här lilla mannen knatade runt och upptäckte naturen. 

IMG_8989

Utsikt över Vättern!

IMG_9003

Vi åkte dit ganska sent, så när vi gick hemåt så började solen gå ner (strax efter 18). Så galet fint, kunde inte fånga en bråkdel av det med kameran dock!

IMG_8991IMG_8995

 

Ha en fantastisk söndagskväll, och hoppas ni alla får en underbar vecka!

Skilda sovrum

Vi är ju nu som bekant på vårt tredje barn. Ett barn som jämfört med de större grabbarna oftast sover tämligen tillfredsställande mellan 20-06 ungefär, även om man kan behöva klappa på honom nån gång på natten. Är det ”nåt på G” som förkylning, växtvärk eller tandsprickning så blir det däremot såklart fler gånger på en natt.

Vår lösning?

IMG_8850

En av oss (den som ska jobba) tar sitt täcke och kudde och sover i Filips rum där vi hoppat över barnsängar och växa-sängar och direkt köpt en i vuxenstorlek. Resultatet blir att åtminstone en förälder har möjlighet att sova ut (den som sover själv är sedan ansvarig för att ta hand om morgonen så den som tagit natten får lite sovmorgon) och eftersom vi delar föräldraledigheten så behöver man aldrig gå längre än några dagar innan man får sova. Sen kan det ju ändå vara svårt att sova riktigt gott, speciellt om man dagarna innan varit tvungen att vakna en gång i halvtimmen eller så, men det blir i alla fall bättre sömn.

IMG_8852

Det här är något jag rekommenderar folk (kanske speciellt yngre par i min omgivning) som inte får sova ordentligt – men de flesta ser det som en otroligt stor grej att sova i skilda sovrum. Men tro mig, det är bättre för en relation att inte vara aptrött än att man får sova ihop! Är det bra perioder sover vi tillsammans såklart, men i jobbiga perioder delar vi på oss. Det är en kort period i livet och det ÄR ingen stor grej, vilket man märker om man provar en vecka.

IMG_8848IMG_8847

Dagtid sover den här krabaten som en stock och vi brukar få väcka honom efter två timmar för att inte kvällen ska bli alltför lång. På de här bilderna är han alldeles, alldeles nyvaken och gör det han älskar att göra – nämligen ligga kvar och gotta sig en bra stund innan det är dags att kliva upp!

Mer sömn åt folket!

Kryssa i Karibien?!? Hjälp!

Vi har fått en idé inför våra 40-årsdagar, eftersom vi kommer resa med alla barn och därmed måste anpassa semestern, samtidigt som vi inte vill åka till en ”vanlig” all-inclusive, skulle det inte då passa att åka på kryssning? Där har man ju (oftast) all-inclusive, men du får ändå möjlighet att se dig om! Först kollade vi medelhavet – där har jag kryssat en gång i tiden med min familj, väldigt trevligt – men sen fick vi någon form av hybris och började fundera på Karibien?!? Men jag har tusen frågor, snälla hjälp mig ni som har nån erfarenhet!

beach-exotic-holiday-248797.jpg

  • Vilken rutt ska man åka?
  • Vilket bolag ska man boka med? Fattar att det är billigast att plocka ihop själv, men med 3 barn känns det skönt att lägga över en del av ansvaret…
  • NÄR ska man åka? Oliver har ju nationella prov och är därmed väldigt begränsad i när han (och vi) kan åka. Funderar på kring sportlovet, eller ännu hellre runt påsk – men så sent som påsk verkar det vara väldigt varmt? Eh?
  • Vad ska man göra? Det känns ju lite som hädelse att bara åka ett fartyg förbi alla karibiska öar, samtidigt kanske vi inte har råd (kostar va?) att göra allt…
  • Vad ska man tänka på mer? Hur flyger man typ 12-15 timmar med en 2-åring?
  • Det verkar vara lönt den extra kostnaden att boka hytt med balkong… eller?
  • Vart ska man åka från/till? Ska man stanna nånstans några nätter?
  • Hur jobbigt är det med jet-lag och tre barn?!?!

Vad tror ni, bra idé? Känns som en sån där grej man verkligen inte gör annars! Tänker mig en budget på max 50.000 kr totalt, har googlat lite och det känns som det kan funka ändå.

Hjälp mig, det här är så långt utanför vad jag är van vid!

Ord av vishet*

Läste nyligen ett inlägg på Bored Panda som jag funderade lite över. Det handlar om vad kvinnor skulle vilja ge för råd till sina yngre jag och det är ändå ett intressant sätt att reflektera över vad man lär sig i livet. Nu menar jag inte att jag är särskilt vis*, men jag skulle ändå vilja påstå att man lär sig något ju längre man lever, annars vore det ju extremt bortkastat. Några saker jag tänker att JAG hade velat säga till mig 20-åriga jag hade varit:

  • Var nöjd med hur du ser ut, det är fruktansvärt bortkastad möda att gå runt och vara missnöjd med sånt du inte kan göra något åt.
  • Träna regelbundet, sluta inte för att du inte har någon som säger till dig att träna längre, hitta en form du gillar och rör på dig!
  • Njut mer av stunden, det är lättare om du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker och tänker, alla tänker ändå bara på sina egna problem.
  • Var rädd om dina vänner.
  • Inse att det är du och bara du som är ansvarig för din egen lycka.
  • Ha mer kul, se inte allt så allvarligt.
  • Låt inte någon annan döma och bedöma ditt föräldraskap – lita på dig själv.
  • Var inte så petig med detaljer, det spelar ingen roll på det stora hela.

Det var vad som dök upp först i huvudet, det finns säkert massor med annat man skulle velat säga med.

Vad skulle du vilja säga till ditt yngre jag?

art-business-close-up-279415.jpg

Den gyllene medelåldern?

Nästa år händer det – både jag och maken fyller 40 år. Dessutom kommer vi då till hösten ha varit tillsammans i hela 20 (!!!) år, vilket kanske tekniskt sätt är mer att fira?

Men just det här med att fira… Vad ska man hitta på? Vet inte om jag känner för en klassisk fest – de som är oss närmast är inte så jättemånga så stor fest blir lite galet – om man inte bjuder en drös vänner man kanske inte normalt sett umgås med, men det känns inte så aktuellt. Ska man resa bort? Vi kommer ju ha barnen med oss hela tiden och ska man resa någonstans blir det ju lätt fokus på just dem för att det ska bli trevligt, men samtidigt kanske jag INTE känner att jag vill ha dem i absolut fokus just vid det här tillfället, samtidigt som jag vill att de ska tycka det är ok med.

Jag bryr mig inte ett dugg om vad folk i allmänhet gör när de fyller 40, men jag behöver lite tips på hur vi skulle kunna fira, för just nu kommer jag bara på att:

  1. Gå ut och käka med närmsta vännerna. Okomplicerat och det kommer vi nog göra, men det känns inte som det utesluter något mer?
  2. Resa nånstans??? När, var hur? Helst inte ett badhotell men samtidigt blir det ju en bra semester om barnen är hyfsat nöjda… Hjälp?
  3. Ha fest. Nä, vi stryker den här. Eller?
IMG_6279

Bästa halvorna ❤ 

 

Höstlistan

Läste senast häromdagen en höstlista, den här gången hos Emmas Vintage, och eftersom jag inte kan hålla mig ifrån listor kommer här min variant!

Hur känner du inför hösten 2018?

Tja, jag känner att jag är himla redo för en nystart känner jag. Hösten är ju en favorittid att strukturera upp allt från inredning (barnens rum) till träning och jobb.

Vad är dina planer?

Jag planerar att ta reda på varför jag fortfarande tappar mängder med hår, har hur länge som helst varit inne på att min sköldkörtel strular pga jag har ALLA symptom som existerar på hypotereos, men när jag testade för ett par år sedan visade det inget. Nu känner jag återigen att det börjar bli akut att reda i vad som är fel innan jag tappar ALLT hår – mitt hår är den ytliga del av min personlighet som betyder allra mest för mig så det är en stor (och väldigt ledsam) grej. Jag planerar också att driva frågan om att få gå en utbildning i projektledning så hårt jag bara kan på jobbet, även om det kanske får bli efter november när arbetsbelastningen minskar något.

Vad är ditt favoritkaffe?

MYCKET kaffe är mitt favoritkaffe. Jag gillar brygg eller kokkaffe bäst och vill gärna ha en balja i taget, mycket hellre än en liten cappuccino eller espresso.

IMG_6453

Lite hemgjord Apfelstrudel till kaffet med, tack. 

Din höstuniform?

Åh, av alla årstider så är ju kläderna på hösten allra bäst! Jag vill ha boots, jeans och en fin top/stickad tröja (fryser ju jämt så det går fort över på stickade tröjor). Drömmer våta drömmar om att någon ska säga att jag vunnit en helt ny garderob…. Hemma vill jag byta till vandringsbrallor, kängor och en fleece!

Snyggaste höstaccessoaren?

Åh, accessoarer är min svaga punkt som jag försöker bli bättre på, men en snygg väska, fina boots (ej spons) eller en snygg (varm) scarf? Fast fortsätter jag tappa mer hår får jag väl snarare börja bära mössa… 😦

img_3235

ÄLSKAR mina boots! 

Vad är värst – kylan eller mörkret?

Trots att jag är så frusen så måste jag svara mörkret här, för det blir så sjukt jobbigt. Man blir så trött och orkar ingenting efter jobbet, vilket bara gör att det känns som man inte gör något annat än jobbar och sover.

Top 3 godast höstmat?

Efter sommarens grillning så ÄR det verkligen en klassiker att gå på de efterlängtade mustiga grytorna igen, de man är så trött på efter vintern sedan. Tätt följt blir det av en kantarellmacka som mest existerar i fantasin pga min oförmåga att hitta kantareller. Därefter kommer en riktig klassiker, Dillkött!

En utflykt du vill göra i höst?

Massor med utflykter till skogen med familjen! Även om inte alla blir lika perfekta som den i lördags så är det så mysigt. Dessutom nästan gratis (bra när man är föräldraledig).

IMG_8723

En film jag vill se på bio i höst?

Eh, har typ noll koll på vad som kommer i höst? Ska jag gå på bio så vill jag ha en riktig storfilm med massa effekter som inte kommer fram så bra hemma, så något underhållande med en massa action och spänning tack!

Spel jag vill spela i höst?

Nya Tomb Raider har ju precis släppts och ska inhandlas vid löning, det ser jag fram emot massor. Sedan kommer ju även Fallout 76 om någon månad eller två, det längtar jag massor till.

maxresdefault-1-768x432

Alltså, på det stora hela har jag försiktiga förhoppningar om den här hösten, även om en hel del grejor är bortom min förmåga att påverka. 

 

Det där med att cykla till jobbet…

Jag försökte redan igår cykla till jobbet, men eftersom jag kanske inne cyklar så ofta så har jag heller inte sett över cykeln på länge. Det resulterade i att mitt bakdäck exploderade mitt i Dunkehallabacken och jag fick ringa maken för att få skjuts hem och sen ta bilen till jobbet. Men i går eftermiddag var maken snäll och köpte nya däck och slangar till mig som han monterade på cykeln, så i morse cyklade jag – igen.

Visst, den här gången exploderade inget, men ungefär så här är min upplevelse:

0-5 minuter, nedför Dunkehalla. Alltså rätt läskigt, bilar svänger in utan koll på att det kommer cyklar och cykeln känns vinglig och som den ska falla sönder under mig.

5-10 minuter, kommer ner och kör utmed Vätterstranden. Skönt, jag överlevde backen. Himla vackert det är här ändå! Väldigt skönt väder med, det här känns ju rätt ok!

10-20 minuter, cyklar utmed Vätterstranden. Ok, vad långt det är här utmed, det här är ju rätt tråkigt. Börjar göra ont i axlar, handleder (den var ny?) och i rumpan. Börjar bli svettig.

20-30 minuter, backarna upp vid Rosenlund. Svettigt nu, får mjölksyra i benen i backen, det går jättelångsamt och jag börjar bli rätt sur.

30 minuter, framme. Svettig och sur, går ner och duschar och byter om, det är trångt, bökigt och tar tid. Helt klart inte på bättre humör än om jag tagit bilen.

Slutsats, nä det är för jävla surt det här, det funkar inte ens när förutsättningar i form av väder mm är optimalt. Hade jag jobbat inne i stan hade det nog funkat för då hade det varit så mycket kortare tid det handlat om, men den sista kvarten gjorde mig bara mer och mer sur… Hur gärna jag än vill ha mer vardagsmotion så är inte detta rätt, just nu i alla fall. Gör om gör rätt!

Höstskor

Banne mig, men i helgen drabbades jag av någon form av lönehybris (hahaha, 50% föräldraledig var det jag…) men i vilket fall fick jag för mig att det kanske skulle kunna finnas lite utrymme för mig att köpa skor den här månaden. Jag har gympadojjor/sneakers och jag har vinterfodrade skor/stövlar, men däremellan… där är ett glapp.

Eller det VAR ett glapp, för efter en sjukt snabb runda till Sjöqvist skor så kom jag faktiskt hem med ett par boots av märket Rosa Negra! Chelsea boots heter det visst – har aldrig riktigt fattat exakt definitionen här, eller ev. kallades de här för Jodhpurs? Vad är skillnaden? Nåväl, jag föll pladask för skinnet som var lika mjukt som på en riktigt mjuk skinnjacka – alltså inte alls som i det hårdare skinnet som brukar vara på skor. Sen var de himla stora med, så nu köpta jag en storlek mindre än jag brukar men tänker att de tack vare det mjuka skinnet ska forma sig lite – det är ingen panik som de är men då blir de HELT perfekta. Är himla kinkig med skor, de MÅSTE vara sköna och jag måste älska utseendet för att lägga en peng på dem, köper faktiskt i princip aldrig ”billiga skitskor” även om de är fina för de är ju aldrig riktigt sköna?!

Ja ni ser, det blev ett helt inlägg om ett skoköp – förstå att det är en stor grej i mitt liv att köpa en så dyr grej till mig själv bara sådär!

Nu ser visst jeansen lite konstiga ut till när man bara fick med nederkanten… Jaja.