En favoritdag

För nåt år sedan eller så så var vi på ett inspirations-föredrag med Olof Röhlander med jobbet och sedan dess prenumererar jag på hans nyhetsbrev. Nu är det rätt ofta jag mest snabbt scrollar igenom det, men den här gången ställde han en fråga som jag tyckte var rätt intressant – eller egentligen flera frågor, utifrån ”Hur ser din favoritdag ut?”. Det är ändå en ganska intressant och både lätt och svår fråga, så jag var tvungen att klura på det lite…

Var du ensam eller var du bland andra människor? I så fall: med vilka?
Jag är med familjen. Det är lätt att identifiera faktiskt, och det finns inga andra svar som konkurrerar med detta.

8dccf-img_9612

Var du mestadels inomhus eller utomhus den här dagen?
Vi är nästan bara utomhus – självklart föreställer jag mig bra väder den här dagen, men den kan vara en vacker vårdag, en varm sommardag eller en gnistrande höstdag – det är inte så viktigt.

3ffc5-97

Var det en dag fylld av aktiviter, eller var det stilla vatten?
Åh, det här är lite olika beroende på hur man definierar aktiviteter med. Jag skulle nog allra helst vilja se en lite äventyrlig dag, där vi i familjen tex paddlar kanot, vandrar, fiskar eller gör något annat lite ”äventyrligt” i grunden, men även där det finns tid för att grilla tillsammans, kanske bada lite i en sjö (sommartid då) och sitta och prata. Helst vill jag kombinera med tex lite trädgårdsarbete eller så med, så man känner att man ”gör nån nytta”.

417eb-39

132e2-img_4652

fd2d6-img_5563

Vad fanns det för övriga omständigheter som gjorde den här dagen så bra?
Som så mycket annat så hänger det mycket på att alla är ”på humör”, vilket framförallt innebär att jag vill att barnen har roligt ute i naturen. Nu brukar de vara duktiga (ibland till min stora förvåning) på att underhålla sig när vi är just ute, det är lite värre på vintern när kylan frestar på tålamodet en del däremot. Man känner sig aktiv och gör saker ihop.

f4613-img_4592
8aa32-img_0854

Vika tankar och känslor cirkulerade i ditt inre system?
Jag är lugn, men känner ändå att vi ”åstadkommer” något tillsammans. Vi upplever saker ihop, och det gör oss tajtare som familj. I slutet på dagen vill jag vara genomtrött i kroppen, men lugn i huvudet, sådär som man bara blir när man varit ute en hel dag.

c8082-img_1363
5f199-img_2010

När jag skulle leta upp foton till det här inlägget så blev jag ändå glad över att vi faktiskt jobbar ”i rätt riktning” genom att försöka ta oss ut en sväng så fort vädret och övriga omständigheter tillåter. Nu är frågan då hur man skulle kunna få mycket mer av det här i vardagen (ja, vinna på lotto hade ju varit najs, men det lär väl inte inträffa)? En gård känns ju som en slags dröm, helst i närheten av nån sjö så pojkarna kan fiska och bada… Sen älskar jag ju våra semestrar med, när vi bilar och hyr hus någonstans, men det räknar jag inte som en ”vardag”. 

Hur skulle din bästa dag se ut?

b2df0-img_4766

Krämiga vaniljrutor i långpanna

I helgen fick jag ett ryck att jag skulle åtminstone ha NÅT fika i frysen i fall man får besök till bebisen sen. Min erfarenhet är iofs att folk oftast har med sig fika, det där man hör om folk som bara ”dyker upp” och förväntar sig saker har jag aldrig varit med om, men det kan ju bero på att vi har en vettig bekantskapskrets 🙂

I alla fall, tanken var att göra en kaka i långpanna, och HELST nån som inte var FÖR god (för då äter vi ju upp den själva innan det är dags), men jag måste säga att den punkten fallerade totalt, för jädrans vilken god kaka!

img_3096

Krämiga vaniljrutor i långpanna, ca 30 st

Smuldeg:
500 g smör
3 dl havregryn
7 dl vete- eller dinkelmjöl
2-3 dl socker
1 msk bakpulver
1-2 tsk vaniljpulver

Kör ingredienserna snabbt i en matberedare, tills det bildas grova smulor. Ta hälften av degen och tryck ut i en långpanna (på ett bakplåtspapper är smidigast).

Vaniljfyllning:
2 dl kesella
5 dl creme fraiche
4 ägg
2 dl socker
1-2 tsk vaniljpulver

Vispa ihop alla ingredienser för hand i en skål, häll över degbotten.

Fördela resten av smuldegen över smeten, och grädda sedan i 200 grader, mitt i ugnen, i ca 30 minuter. Låt svalna helt innan du skär upp, och pudra över florsocker vid servering!

img_3092

Lite smått till bebisväskan

Jag har typ inte köpt några bebiskläder till den här lill* fisen, men nu när det liksom närmar sig lite mer så fick jag ett lite akut behov att åtminstone köpa ett par uppsättningar i storlek 50 – den här bebisen ligger ju på exakt samma kurva som sina bröder och borde då inte väga mer än 3500 g, speciellt inte om den kommer med snitt veckan innan BF.

Insåg då också att om det nu blir snitt (vilket jag vid det här laget mer eller mindre räknar med) så måste vi ju ha bebisombyte för åtminstone 3 dagar med oss! Så, idag i regnet blev det en runda upp till A6 för att fylla på med det mest nödvändiga (verkligen trist att behöva köpa små bebiskläder….not!). Här är de kläder jag kommer packa med mig (behöver köpa ett par byxor till med kom jag på):

img_3085

3 pyjamasar
3 bodysar, omlottknäppning
2 par byxor (saknas 1 par)
2 mössor
strumpor

Därutöver har vi med allt som behövs i en skötväska och så en liten overall att åka hem i.

Min egen väska är än så länge lite svårare att packa – alla mjuka sköna kläder jag vill ha med mig är ju sådana jag i allra högsta grad använder nu och fram tills det är dags… Men jag har börjat med den med, litegrann.

Svårt beslut

Ok, dagens besök på förlossningen avklarat… Vi kände inte att vi ville vända på den här lille bäsen, om den inte vänder sig själv, så efter en hel del diskussioner med barnmorskorna så kommer vi få ett datum för ett planerat snitt. Jag förstår att barnmorskorna helst ser en vanlig förlossning, och det ÄR ju bäst för alla – OM allt går bra. Men där finns ju alla risker för komplikationer – allt från att barnet fastnar till bristningar och skador till mamman, vilket gör att jag ändå tycker att kejsarsnitt känns bäst. Och ja, jag vet att det finns en massa risker där med, men de känns mer … kontrollerade? Största skräcken där skulle väl vara att de råkar skada nån del eller att man får nån resistent bakteria (hua!), men för bebisens del är jag inte jätteorolig eftersom de nu dessutom inte gör snittet förrän i sista veckan innan BF. Då är barnet färdigvuxet, och det är väldigt små risker att luftvägarna blir påverkade.

Jag har läst på och tänkt igen om allt jag har kunnat hitta (sån e jag) och jag hoppas att jag/vi tagit rätt beslut, men lik förbaskat är det alltid svårt när man inte står med facit i hand. I magen känns det rätt, men troligtvis kommer jag inte sluta vända och vrida på beslutet (inte bebisen) förrän efter jag har hen i min famn helt enkelt. Dessutom är jag fortsatt intresserad av ERA upplevelser av de olika alternativen, så dela gärna med er! 🙂

(Tack till alla som redan gett input, det hjälper en att se saken från olika synvinklar!)

PS, ett stort lycka till för dig som ska ha barn nu i dagarna!

Gravid vecka 36

Jag är lite fascinerad ändå, över hur bra jag mått den här graviditeten. Och att jag har liiiite dåligt samvete för att jag gör det, när så många andra har så mycket problem?

Fostret börjar förbereda sig på att födas. Det tränar andning, img_6120men inte när det sover djupt. Fostret har nu längre perioder av både sömn och aktivitet. Det rör sig lika ofta som förut men kan inte ta ut svängarna på samma sätt. I stället för puffar gör fostret mer svepande rörelser.

Fostret lägger på sig ungefär 14 gram fett varje dag, och väger i den här veckan runt 2,6 kilogram. 

Nu ökar fostervattnets mängd inte mer utan minskar snarare eftersom gravidkroppen absorberar en del av det. (källa 1177.se)

Eftersom jag ändå fått två barn ”den vanliga vägen” känner jag inte som att jag skulle ”gå miste” om något om det blev kejsarsnitt. Snarare känns tanken faktiskt nästan lite bekväm, även om jag är fullt medveten om att tiden efter blir mer begränsad. Samtidigt är det ju, åtminstone vid en helt lyckad förlossning, bättre för barnet att födas naturligt, då tex vattnet i lungorna pressas ut mer effektivt och därmed inte ger lika stor risk för problem med luftvägar mm det första året. Å andra sidan är det större risk för skador på mig och på barnet om något krånglar… Och mina tidigare (framförallt den första) förlossningar har inte varit utan komplikationer – 72 h värkarbete med sugklocka som avslut är inget jag känner att jag någonsin behöver gå igenom igen tex…

Efter att ha vridit och vänt på det hela och ha läst ALL information som finns (tror jag snart kan titulera mig barnmorska 😉 så känns det ändå som vi landat i att vi inte kommer försöka oss på ett vändningsförsök. Så, i morgon åker vi ändå till förlossningen, men då främst för att diskutera runt ett planerat snitt (eller ja, det är ju det enda alternativet jag kan se och kommer prata för).

Inser när jag skriver det här att jag förbereder mig på en storm av åsikter om att ”ta den enkla vägen ut”, även fast jag själv är väl medveten om att det är en stor bukoperation som har sina egna nackdelar. I vilket fall är det det här som känns rätt i magen för MIG!

Dela mer än gärna av er av era egna upplevelser av (planerade i första hand) snitt!!!

img_6118

Buzzador – Polarbröd

Jag är ju Buzzador, vilket innebär att jag emellanåt får hem prover på nya produkter som jag får prova, mot att jag delar av mig av min upplevelse. Mina åsikter är ju däremot mina egna.

img_3067

Den här gången var det en ny sorts Polarbröd som skulle testas – till barnens stora förtjusning! Det vanliga köper jag aldrig hem eftersom jag inte köper vitt bröd utan försöker hitta bröd som har en fibernivå på 6+ gram / 100g samt som är utan socker, så därför blev det här riktigt kul att testa. Fibernivån är bra (5,6 g) men dessvärre är det både sirap och fruktsocker i, så det kommer inte bli en stapelvara – men vill man låta barnen få sin vilja fram ibland så är det åtminstone ett mindre dåligt alternativ.

img_3060

Det här brödet smakar som sitt ”vanliga” alter-ego måste jag säga, och är riktigt gott med ost, kalkon och en kopp kaffe!

Tillhör du dem som brukar köpa det vanliga vita brödet till dina barn är det här ett enkelt sätt att förbättra näringsvärden och fiberhalt utan några protester från barnen.

img_3064img_3063

Huvudet upp och fötterna ner…

I morse var det dags för en rutinkoll hos stesbebis_138394337barnmorskan – med ett tillägg att vi skulle kolla om h*n fortfarande ligger med huvudet uppåt och rumpan nedåt…. Och visst, det här är en liten busbebis, med huvudet fast förankrat upp mot mina revben och ena handen ovanför i en ”stålmannen-position”.

Så, på fredag blir det ett vändningsförsök – då är jag i vecka 35+1 (det som räknas som vecka 36 i vardagligt tal) och det är då de försöker vända bebisar här i Jönköping. Om den nu inte vill vända sig antar jag att det blir någon form av diskussion hur vi vill göra, spontant har jag ingen vidare lust att föda den här med rumpan först… Nån som har erfarenheter av vändningsförsök, sätesförlossning eller kejsarsnitt?

Skridskor på Ören

I går hade vi bestämt att ta en utflykt till Ören för att åka lite skridskor och grilla korv, visserligen hade jag hoppats på lite sol också, men det fick gå bra ändå. Barnen har aldrig åkt skridskor på en sjö förut, så det tyckte det var jätteroligt, speciellt den skottade slingan som gick lite längre ut i sjön. Väldigt fin is var det!

img_3007

Ja alltså, resten av familjen åkte skridskor, jag eldade och skötte markservis. Jag är en urkass skridskoåkare även när jag inte är gravid, och nu tänker jag absolut inte ställa mig på ett par skridskor…

img_3016img_3019img_3021img_3024img_3033

img_3036

Tämligen grått väder, men i alla fall uppehåll. 

img_3040img_3056

Kycklingtacos med Mangosalsa

Ni vet vanliga fredagstacos, med köttfärs, sallad, färdigköpt salsa och riven ost? Glöm dem, det här går inte ens att jämföra med sådana tacos. Det här är en fräsch, smakrik och het (om man vill) taco som förutom att vara oerhört god även är supernyttig som bonus!

img_2991

Mangosalsa, 4 personer

1 mango
1 avokado
½ gurka
1 ask coctailtomater
½ finhackad rödlök
1-4 klyftor vitlök, eller en solovitlök
ca 2 cm färsk ingefära
1 färsk chili (efter önskad styrka)
½ dl limejuice
2 msk olivolja
1 tsk honung
salt
1 kruka koriander, om man är lagd åt det hållet

Skär mango, avokado, gurka och tomater i centimeterstora bitar. Riv ner vitlök, ingefära och honung i limejuicen tillsammans med så mycket finhackad chili som du vill ha. Lägg till olivolja och smaka av med salt (skulle tippa på att ½-1 tsk är lagom) – rör ihop allt och låt det stå och gotta till sig en stund. Precis innan servering rör du antingen ner koriandern i, eller serverar den bredvid om inte alla gillar det.

img_2990

Kycklingtacos, 4 personer

ca 4-500 g kycklingfärs
1 påse fajitamix från spicemaster (ekologisk)
olivolja
salt
1 dl vatten

Bryn färsen, salta och lägg på kryddorna samt vatten. Låt det koka in ett par minuter, se till att allt är ordentligt genomstekt.

Servera på goda tortillas, kan rekommendera de ekologiska fullkornstortillasen jag hittade från Santa Maria (om jag inte minns fel), de var jättegoda.

Lovar att de här kommer du göra många, många gånger!

img_2993

BellyBandit eller inte?

Även om man räknar in att jag har varit (och än så länge är, ta i trä) aktiv den här graviditeten, så är jag ändå 10 år äldre än första gången jag fick barn. Nu för tiden har jag ju koll på hur och vad jag ska träna, både före och efter förlossningen, och jag vet hur man ska äta, MEN, eventuellt finns det en typ av produkt som kan hjälpa framförallt magen att återfå normal form efter graviditeten.

Produkten jag tänker på är en BellyBandit – även om det rimligen bör finnas liknande produkter av andra leverantörer. Det är alltså en form av gördel som ska ge stöd och ge form åt bålen den första tiden (upp till 3-6 månader efter) som komplement till att man tränar upp sin inre bålstyrka igen. Motiveringen är att man snabbare och ev. också till större utsträckning ska få tillbaka sin ”gamla” kroppsform.

blacklaceprint_front_smile_1_8

Det hade liksom varit mer intressant att se den här på nån som faktiskt HAR fått barn, istället för en ung, smal modell? Men en sån här typ är det jag menar i alla fall. 

Det hela hade ju inte varit nåt att fundera på, om det inte vore för att de billigaste BellyBandits jag hittat ligger från 700 kr, och jag vet ju heller inte garanterat att de funkar/går att ha på sig. För att inte tala om vad man ska ha för storlek, för i början sjunker ju magen ihop en hel del av sig själv.

Jag menar, funkar den och hjälper på tre månader så är den värd 700 kr. Gör den det inte så är det ju helt meningslöst….

Det har visat sig vara ganska svårt att googla fram bra recensioner på en sån här eller en liknande produkt, så snälla, snälla, har du erfarenheter – skriv en kort rad om din åsikt!