Vardag igen

Usch vad trist att maken ska tillbaka till jobbet i morgon, jag hade så himla gärna fortsatt i den här ”semesterkänslan” lääääänge till… Men det är inte så mycket att göra åt den saken, det dök ju inte upp en drömvinst i lördags heller liksom.

Till skillnad från häromnatten så fick jag en kanonbra natt i natt, med bara två matningar + att jag fick sovmorgon till halv nio! Var extra skönt efter en vaken-natt kvällen innan kan jag säga. Här hemma är det ju just nu Filips behov som styr typ allt och eftersom de än så länge är väldigt oberäkneliga (ska han sova 30 minuter och vilja ha mat eller 3 timmar??) så är det liiiite svårt att veta när man tex ska passa på att ta en promenad i det fina vårvädret. Det blir oftare ett par kortare promenader snarare än en lång, eller som nu ikväll när jag lämnade Filip med maken och passade på att gå en kortare runda själv.

IMG_3512

Jag kan ju säga att det är makalöst skönt att kunna gå ordentligt igen, nu när inte gravidmagen hindrar och inte känns det som snittet gör det heller. Saknar redan nu att kunna komma ut en sväng med barnen på lite ”vandring” och grilla, men så länge det inte är varmare känns det inte som att jag vill riskera mjölkstockning genom att amma ute i vårvindarna – och inte känner jag mig rutinerad nog för att göra det heller än. Men men, förhoppningsvis kommer även Filip gilla att vara ute när han blir lite större 🙂

IMG_3551

Den här lille har hittat sin tumme vid ett par tillfällen, det är så makalös sött!

Annars har vi haft en superskön helg med lite hemmafix, ett hälsa-på-bebisen-besök och Filips första bad – det sistnämnda var helt ok i ett par minuter sen var det inte roligt längre…

IMG_3550

Snabbt nöjd igen efter badet dock. 

IMG_3526

På tal om nöjd, hur nöjd får man se ut när man ätit???

De här två godingarna (som för övrigt ser SÅÅÅ stora ut nu???) är hur söta som helst mot lillebrorsan, det klappas och pratas och stoppas om – plus att de faktiskt hjälper till en hel del här hemma ❤ Haha, förresten, de kom nyss och frågade bekymrat om jag verkligen skulle klara mig själv hemma nu när pappa ska jobba imorgon?!? Ja inte vet jag! 😉

IMG_3514

Likheter

Hahaha, jag tänkte jag skulle sätta ihop en bild med alla tre pojkarna, när de är i samma ålder ungefär. Så många har sagt att Filip är lik Lukas, men jag har inte tyckt det så jättemycket, men nu när jag ser bilderna måste jag nog hålla med ändå… Bilder på Oliver blir inte riktigt rättvisande, tagen med en mycket äldre och sämre digitalkamera i vintermörkret har jag tyvärr inga riktigt bra tidiga bilder, men det finns ju helt klart likheter där med.

Så, härmed presenterar jag klonerna Gladh!

allapojkarna

Till sättet kan jag meddela att de redan skiljer sig en hel del dock, men det återkommer jag om!

Magen då?

Tänkte jag skulle berätta lite hur jag mår nu, 11 dagar efter snittet, eftersom jag vet att det är några läsare som ska genomgå snitt ganska snart. Och jag måste säga att jag mår himla bra! Jag känner i princip inte av såret alls om jag inte stöter emot det – då är det fortfarande väldigt ömt. Det är också svullet, vilket inte direkt synts eller märkts när magen har varit stor, men nu när den sakta men säkert krymper blir det mer tydligt. Det lär väl däremot ge sig allt eftersom! Själva snittet ser jag inte eftersom det sitter steristrips över, som ska få ramla bort av sig själva, men det blir säkert jättebra.

IMG_3489

Hade aldrig vågat hoppas på att magen skulle dra ihop sig så fort ändå. Sen framöver när livet stabiliserar sig lite så får jag sakta börja träna lite, men som det är nu är jag jätteglad över att det gått så fort hit!

Det enda verkliga problemet jag har är att min ena arm är överansträngd och eventuellt inflammerad, det känns ungefär som när jag har riktigt mycket musarm och molar/strålar/svider från skuldra ner till underarmen på ett väldigt jobbigt sätt. Har tagit ett par ipren för att bli av med det värsta och försöker göra lite övningar hemma med gummiband, men det sitter rätt envist där och jag ska ju helst inte äta så mycket ipren när jag ammar… Lite dumt där, men vad ska man göra?

Amningen börjar funka rätt ok, det gör nu bara ont de första sekunderna och jag TROR att han får i sig det han behöver – däremot blir det en hel del täta måltider ibland, som i morse, när han haft låååånga sovstunder på 4 timmar hela natten (hurra!) men behöver äta ifatt sig när han väl vaknar för dagen. Tror inte jag kom ur soffan förrän runt 12 idag, men så får det väl vara då!

IMG_3474

Jag sover jättebra på min lilla fårfäll – och mina vakenstunder håller nu i sig i ungefär en timma, en på förmiddagen och en framåt kvällen. #överlyckligmamma

Annars har vi en väldigt hostig Lukas hemma från skolan idag, han fick bada en stund för att försöka bli av med lite baciller, nu håller jag bara tummarna för att INTE har just RS-viruset utan att det bara är nån ”vanlig” hosta…

IMG_3483

Måndagslunk

Ok, jag erkänner, jag njuter än lite mer av att få varar hemma när jag vet att det är måndag och jag i vanliga fall borde jobbat nu. Dessutom ÄN lite mer när vi är hemma både jag och maken den här veckan, tänk om livet jämt kunde vara så skönt!

Kan ju i alla fall meddela att jag är mycket tröttare idag eftersom Filip tydligen tycker att jag borde producera mer mjölk och därmed har ätit ett gäng fler gånger i natt, varje gång tar dessutom ca 1 timme om man inkluderar ett trött blöjbyte. Han fortsätter ju däremot med att vara lika lugn och nöjd, och jag tror att det till stor del är för att han inte verkar ha lika mycket magkrångel som storebröderna haft, vet inte om det är en ren slump, om det kommer senare eller om det ev kan bero på Sempers magdroppar med lactobaciller som han fått sedan han var tre dagar gammal?

IMG_3455

Efter en tämligen produktiv dag i trädgården igår är jag dessvärre superallergisk och det hjälper inte till när det gäller tröttheten heller ju… Mycket hann vi göra i alla fall, hönshuset är vårstädat, studsmattan är uppe och utemöblerna uppställda (om än inte rengjorda). Klart det blev ett par varv på grillen med!

IMG_3449

Hela familjens favorit, grillade champinjoner!

IMG_3448

IMG_3451

Lyxade till det med att grilla på munkar och servera med glass och chokladsås med….

Nu är maken iväg och handlar virke till vår grind (så inte hönsen knatar ut i gatan nu när de går fritt i trädgården) och strö till hönshuset, så nu ska jag lägga mig och sova, eller åtminstone vila, med Filip på magen en stund!

IMG_3459

Det är bara att inse att jag är i hopplös minoritet som enda tjejen i familjen 😉 Tur jag har så goa pojkar, alla fyra!

Syskonkärlek

Både Oliver och Lukas blev omedelbart lite kära i Filip och de är hela tiden med och kollar av vad han gör och hur han mår. Byta blöja är lite läskigt att vara med om, men speciellt Lukas vill gärna ha honom i knäet hos sig och kan sitta med honom i tjugo minuter åtminstone och bara titta och klappa på honom – vansinnigt sött!

IMG_3399

Dessvärre har Oliver åkt på lite feber och rejält med halsont så han får inte vara så nära Filip just nu, men kikar ändå gärna till honom hela tiden. Det känns verkligen som hela familjen fått en bebis, inte bara jag och maken!

IMG_3403

En bild från innan Oliver blev sjuk. 

Jag ser så oerhört fram emot allt vi ska göra som ”ny” familj framöver!!!

Förlossningsberättelse, planerat snitt

Tänkte berätta lite om min förlossning med planerat snitt (pga sätesbjudning) medan jag har det i färskt minne. Började ju lite häromdagen men jag tar det från start igen:

17 mars 2017, vecka 39+1, kl 05:40 

Gäsp… Sitter i ett sovande hus och dricker kaffe och lite läsk innan mitt dryckesförbud inleds vid 06:00. Vill ju inte börja en sån här dag med kaffe-huvudvärk! Sen blir det ytterligare en Hibiscrub-dusch innan vi säger hej då till barnen och åker till förlossningen vid sju. Har sovit riktigt gott, men nu börjar det kännas pirrigt – Vi ska få en bebis idag?!?

7:00

Vi checkar in på förlossningen där vi får ett eget rum och två sköterskor kommer och dubbelkollar att bebisen ligger kvar i säte, vilket den gör. Jag får slangar i båda händerna och vi kollar hjärtljud på bebisen, allt ser bra ut så nu väntar vi bara på operationstid, vilket blir vid ca halv tio.

IMG_3186_sv
IMG_3191_sv

9:20

De kommer in och ska kolla huvudets position igen och då har han vänt sig sedan vi kom in och de kollade första gången?!? De försöker övertala mig till vanlig förlossning men jag ger mig inte och eftersom bebisen ändå inte ligger nere i bäckenet fortsätter vi med snitt och jag har nog aldrig varit så lättad! Dropp är satt och allt är förberett, och strax innan kl 10 rullar vi upp till operation.

IMG_3194_sv

10:00

Jag kopplas upp mot typ 120 slangar, sladdar och maskiner, det är ca 10 personer i salen och jag får allt förklarat för mig av snäll personal. Maken tar sin plats på en stol vid mitt huvud, och sedan får jag lägga mig på sidan och kura ihop mig för att narkosläkaren ska kunna sätta en spinal. Det enda som känns är när han lokalbedövar, men det går fort över. Snart känns benen varma och domnar bort, det tar ca 5 minuter innan det är helt bedövat gissar jag. Nu sätts skynket upp, och jag känner att de gör snittet, bänder och drar, men det gör absolut inte ont. Det enda som är jobbigt är att mitt blodtryck störtdök efter spinalen så jag mår rätt illa i ett par minuter – tills den blodtryckshöjande medicinen kickar in. Jag känner att bebisen sparkar ifrån hårt inne i magen samtidigt som två pers häver sig på magen, sedan säger läkaren ”hej på dig du” och precis efter hörs ett skrik =)

IMG_3205_sv

10:21

Nu är vår lille bebis ute, jag känner hur trycket i magen släpper, och nån minut senare kommer de runt skynket och visar upp att vi fått en liten pojk! Han skriker för fullt, vilket är toppen, och får högsta apgar-poängen direkt, jätteskönt.  Maken följer med honom och barnmorskan ut för att göra i ordning honom medan jag ligger kvar och görs klar. Ett par minuter senare kommer de tillbaka in och jag får upp honom på bröstet där jag ligger. Han är så makalöst liten och näpen, och det sötaste jag sett – precis som med våra andra pojkar 🙂

IMG_3214_sv

ca 11:00

Allt är klart och jag rullas tillbaka till förlossningen med maken och vår nya familjemedlem – här får jag stanna tills jag kan röra benen ordentligt vilket tar ungefär en timme. Den lille plutten sover mest och vill inte direkt amma, men han ser ut att må jättebra. Strax innan vi rullas upp till BB får vi så klart förlossningsfika – jag är vrålhungrig och det är hur gott som helst!

Jag återkommer med lite om den första tiden precis efter operationen i nästa inlägg sen.

IMG_3219_sv

Gravid vecka 40 – sista dagen!

Idag går jag då in i vecka 40 (vilket innebär att jag är i vecka 39+0) med 6 dagar till BF – men i morgon blir det ju snitt eftersom bebis ligger i säte 🙂

Nu är ju bebisen färdigbakad, och bör ligga runt 3,5 kg och IMG_6342ca 50 cm, pojkarna vägde båda 3500 g och var ca 52 cm långa när de föddes (även om de bara mätte Lukas till 50 cm men de sträckte heller inte ut honom när de mätte), så jag räknar ändå med att den här ligger på omkring samma mått/vikt. Alla tillväxtkurvor och ultraljud pekar åtminstone åt samma håll, så där bör det väl inte vara några jätteöverraskningar.

Det som däremot SKA bli en överraskning är ju att äntligen få reda på vilken sort det är som ligger i magen! Jag har ju hela tiden ställt in mig lite mer mentalt på att det är en kille eftersom vi har två och det verkar ”gå i släkten”, men jag är långt ifrån säker. En kollega på jobbet som tydligen gissat rätt alla gånger utom 1 (inte på mina barn då utan på alla som blivit gravida runtomkring) gissar tjej, men hon är inte heller helt säker. En lurig lite bebis är det i alla fall!

IMG_3178

50 shades of grey…. Garderoben är typ slut nu, och de bästa mjukiskläderna ligger nedpackade i BB-väskan. 

Jag får väldigt mycket frågor om hur det känns att veta att bebisen kommer i morgon med planerat snitt, och svaret på det är väl egentligen att ”jag vet inte”?! Det går fortfarande inte riktigt in i hjärnan att det ska hänga med en till familjemedlem hem, men jag litar på att det ger sig när den väl är här 😀

Den näst vanligaste frågan är om jag känner mig orolig för operationen, vilket jag inte direkt gör egentligen. Lite nervös när jag väl vara i morgon bitti, men absolut inte mer än om värkarna startat vid en vanlig förlossning! Det här känns tryggare och mer kontrollerat, och skulle det hända något så befinner vi oss ändå båda i en operationssal.

Även om nu inte mitt psyke verkar vara helt inställt på att det kommer en bebis så är i alla fall alla praktiska förberedelser klara här hemma. Hela huset är städat (inte nödvändigt men känns himla bra ändå) och alla bebisgrejor är förberedda. I tvättstugan står allt redo som ska med till förlossningen/BB, skötbordet är redo för blöjbyten och vagnen är klar för promenader framöver sedan.

IMG_3175
IMG_3177
IMG_3173

Ikväll och i morgon bitti blir det hibbiscrubb-dusch (hurra, jag kommer vara torr som fnöske och med ett hår som ett svinto-troll), och from midnatt är det fasta som gäller. Mina föräldrar tar hand om barnen under morgondagen – eller ja, det innebär att de kommer och ser till att barnen går till skolan på morgonen och sedan hämtar dem efter skolan innan de kommer upp och hälsar på sitt nya syskon! Det är för övrigt det jag är mest nyfiken på näst efter vilken sorts bebis det är – att se hur de reagerar när de får hälsa på bebisen! Självklart är det då vårens skoldisco på kvällen med, så Oliver är nog mer fokuserad på det än på bebis 😉

Oj vad långt det blev, men så går det när man går hemma och samlar på sig en massa tankar i huvudet 😉

Tack för att ni hängt med i min graviditet, håll koll på sociala medier i morgon så bör det komma upp lite info under dagen, om allt går som det ska! Nu lär det väl bli en hel del bebissnack ett tag här, men det har ju sin charm det med, och jag tänker njuta av det här som jag räknar är min sista bebis!

IMG_3184

Tänk, inom en snar framtid kommer jag kunna se mina fötter igen 😉

Dan före dan före…snittaredan?

Ok, allt är städat och klart här hemma, BB-väskan packad och allt som kan förberedas är förberett.

Men lik förbaskat går det inte att få in i huvudet att vi ska ha en bebis på fredag???? Vadå, här hemma rullar ju dagarna på som vanligt och jag är visserligen lite tjock om magen, men ändå – en bebis?!? Är visst trögare än någonsin med tredje barnet…

Idag har jag i alla fall fått sitta och gotta mig en stund i solen och fått lite efterlängtade fräknar, gud vad jag längtar efter lite varmare och ljusare dagar nu! Alldeles strax ska jag gå och hämta barnen i skolan, supermysigt, men samtidigt så har det känts vansinnigt lyxigt att få några förmiddagar alldeles bara för mig själv den här veckan, det händer ju liksom aldrig annars. Så grymt skönt att få sitta i lugn och ro och äta frukost själv framför TV’n (det får ju inte barnen göra så det kan man ju inte göra när de är hemma), dricka så mycket kaffe som gravid-rekommendationerna tillåter och sen få gå och fixa lite i lugn och ro, utan att någon stökar till samtidigt i andra änden av huset.

Det har varit en välbehövlig vecka känner jag ändå, för nu är jag TRÖTT. Men sova verkar ändå tämligen överskattat…? Jag sover lätt och ryckigt och drömmer konstigt mest hela tiden, oftast om kejsarsnitt nu (positiva drömmar som tur är), men inte ens i drömmarna resulterar det i någon bebis, haha…

Nehej, dags att gå, hoppas att ni andra får komma ut lite i vårsolen med!

Tegnértornet och tävling

Det är väl inte så väldans intressant det vi gör på helgerna här hemma egentligen, men jag har kommit på att det är jättekul att gå tillbaka och läsa om vad man gjort själv – för vad fort man glömmer? Sen kan man väl kanske få lite tips med, när ens fantasi tryter och man vill hitta på nåt med familjen…

Det här har i alla fall varit en jättebra helg, den började ju i fredags med halvdag, klipptid och en start på min föräldraledighet – vilket vi firade med att äta (alldeles för mycket) på Rosegarden på kvällen.

Lördagen blev det friidrottstävling på – den första för Lukas dessutom. Han hade lite tävlingsnerver men tyckte det var väldigt kul! De gör det så bra på friidrotten – alla upp till 9 år får medaljer och där blir det ingen guld-, silver- och bronsplats, det är så det ska vara för barn! Det ska bara vara kul, bra att lära sig hur det funkar på en tävling och roligt att vara med! Oliver som tävlar i P11 fick en silvermedalj i höjdhopp på 1.15m, vilket dessutom var personbästa, så han var jätteglad han med 🙂 Sen blev vi bortskämda med middag hos mina föräldrar, där dessutom barnen stannade kvar och sov över så vi kunde åka hem o kolla film istället för att se på mello… Tack och lov!

Nu var det ju inte riktigt lika fint väder idag som det var igår, men det är ändå lite vår i luften och hyfsat milt med 5-6 plusgrader så vi tänkte vi skulle testa en ny grillplats vi inte testat förut, nämligen Tegnértornet ovanför Gränna. Nu visade det sig visserligen att det var galet branta backar och väldigt kuperat upp dit – visserligen inte långt men är man dessutom gravid i vecka 39 så blev det liiiiite jobbigt att ta sig upp. Det tog typ 40 minuer att ta sig typ 1,5 km i gravidtempo (ok, barnen gjorde väl att det dröjde lite med) men väl uppe var det ju en rätt trevlig grillplats att sitta och vila på. Övriga familjen knatade upp i själva tornet (barnen typ 8 gånger upp och ner) medan jag ”offrade” mig och skötte grillen, hehe… Fick dessvärre inte med mig kameran så det fick duga med mobilen.

IMG_6292IMG_6307IMG_6296IMG_6290

Och så en panoramabild från makens kamera som avslutning.

20170312_123226.jpg

Kejsarsnitt

Det är väldigt fascinerande tycker jag, alla jag pratat med som haft ett planerat eller akut (dvs inte urakut) snitt har i princip bara gott att säga om det. Känns oerhört skönt måste jag säga. Däremot dyker det ju upp en massa frågor om hur det funkar egentligen, så jag tänkte helt enkelt citera ett stycke från bakingbabies:

Hur kejsarsnittsoperationen går till

Väl på operationsbordet kommer det sättas upp en skärm så att du inte ser nedanför dina bröst. Din partner eller närstående kommer kunna vara strax intill ditt huvud. Strax innan ingreppet kommer de raka översta randen av könshår för att inte få något hår i själva öppningen sedan. Du kommer också få en kateter för urin.

När bedövningen tagit helt kommer de tvätta magen mycket noggrant med bakteriedödande medel. Sedan skär läkaren ett snitt genom hudlagret. Under huden finns fettvävnaden och under denna finns en glansig yta av fascia, senvävnad. Fettvävnaden tas undan tills man att friställt fascians yta, och så skärs ett nytt snitt. Under denna syns nu den raka bukmuskeln (rectus abdominis) och de två muskelbukarna på höger och vänster sida separeras sedan. De är smidiga och böjliga och hålls isär med hakar. Nästa lager kallas peritoneum och är bukhålans inre vägg. Detta lager skärs igenom och under detta finns ett tunt nästa genomskinligt lager som skyddar tarmen. Peritoneum öppnas inte horisontellt utan vertikalt och töjs sedan i sidled. När man kommit såhär långt har man nått urinblåsan som petas undan och hålls borta av instrument.

Nu har operatören nått livmodern och denna öppnas med ett nytt horisontellt snitt och barnet lyfts ut. (källa bakingbabies.se)

På deras egen sida finns en hel del annat att läsa om med, före operationen och efter, så kika gärna in där!

Ikväll tänkte vi berätta lite för barnen om de ”ändrade planerna”, dvs kejsarsnittet, så de vet att jag och bebisen kommer behöva stanna på sjukhuset i ett par dagar och så vi tillsammans kan planera lite runtomkring. Sen blir det till att fira lite genom att gå på deras favvoställe Rosegarden!