Idag är det då den 17 april, annandag Påsk och därmed är Filip 1 månad gammal! Tiden går både fort och sakta, men visst är det lätt att se att han vuxit massor den här månaden. Vet däremot inte exakt HUR mycket eftersom nästa vägning och mätning är först nästa vecka… Han har i alla fall växt ur sina kläder i storlek 50 och rockar nu i storlek 56 😉
Påsken har varit tämligen lugn, i fredags fick vi besök av morbror med sambo och påskafton spenderades på middag med desamma hos mina föräldrar. Däremot har det varit lite knorrigt, Filips mage verkar hålla på att ställa om sig lite och han har därmed haft lite mer magknip och svårare att komma till ro.
I morse blev det en kort fotosession med brorsorna, Filip 1 månad, Lukas 6 år och 9 månader och Oliver 10 år och 5 månader! Stora, goa bröder har han fått Filip, de är så måna om honom!
Vad har hänt den här månaden med Filip då? Jo, han är nu vaken i längre stunder – 1 till 2 timmar i taget och vi får en hel del leenden från honom, även om han inte helt har kläm på det än (eller kan styra det i alla fall). Har vi lite tur pratar han med oss också och det är världens sötaste ljud! Han vill gärna vara nära, men såvida han inte har ont i magen så går det bra att ligga i vagnen på en fårfäll och sova själv – så länge den står still. Promenader verkar funka bättre i babysittern, även om vi inte testat så jättemycket pga iskallt väder senaste veckan. Vi har fått införa napp med, för att han ska få lite hjälp att komma till ro utan att sitta HELT fastklistrad på mig.
Finaste barnen!
Nätterna går ofta helt ok, bra nätter matar jag ca 2 gånger under min egen sovtid, dessutom äter han liiiite kortare tid nu, ca 30 min istället för 45-50 min. Dagtid vill han gärna äta oftare tydligen, ungefär med 2 h mellanrum, förutom om han har ett längre sovpass mitt på dagen vilket han ganska ofta har.
Själv mår jag bra, axeln är bättre men ryggen börjar ta stryk av allt sittande, och det är svårt att känna ro nog att träna någon mer sammanhängande stund här hemma vilket inte gör det hela bättre. Ärret läker bra, det är lätt det ”fulaste” ärret jag sett och jag tror inte det kommer bli vidare snyggt ens om ett år, men skit samma. Jag tror att Filips täta ätande ihop med att han ALLTID är vaken och lite gnällig när jag själv ska äta (vilket gör att man inte direkt har ro att äta så mycket) gör att jag fortfarande sakta minskar lite i storlek, men mina jeans är fortfarande tämligen långt bort så än blir det slappa kläder.
godatankar.com 