Det var ju fantastiskt härligt att få se solen lite igår, den är nog banne mig ändå den enskilda sak som påverkar mitt humör mest (förutom familjen). Men, vi var himla trötta efter en kass natt med Filip, så vi tog oss inte ut någonstans utan grejade lite i trädgården och pillade upp utebelysning. Känns tidigt, men det är ju så deprimerande mörkt ute hela tiden.
En solig höstdag alltså… fast denna bilden är från förra helgens utflykt.
På kvällen körde vi digital ölprovning en gammal kompis anordnat – eller ölprovning kanske är liiiite missvisande, om man tänker sig folk som känner toner av knäck och tjära i aromen och som på något sätt rangordnar och betygsätter ölen. Vi hade helt enkelt köpt 5 olika öl som ”värden” bestämt, och plockat fram lite tilltugg till enligt systembolagets rekommendationer. Lagom ambitionsnivå! Min bedömning av kvällens öl var ungefär såhär:
Stigbergets pilsner – hej, den här var en himla god pilsner, lite mer fyllig i smaken än de brukar vara, och inte särskilt besk. En höjdare!
Wisby Weisse – älskar ju veteöl så den här ligger ju redan under favoritlistan
Lusse Lelle – nej så jävla äckligt det är med suröl??? Kunde inte dricka mer än 3 klunkar…
Amazing Haze (IPA) – måste säga att det var en av de bättre IPA jag testat, är inte något fan av IPA, men den här var inte så besk och överblommig.
Limhamns mörk lager – lite sötare och god, jag som gillar sötma i tex veteöl gillade denna med. Fast man kan inte dricka så mycket av den, det blir lite tungt.
Så ni ser ju – en väldigt professionell testning 😉
I dag blev det en annan slags paus än den jag skrev om förra veckan här, jag är nämligen hemma med Filip och VABBAR. Det är absolut ingen fara med honom, han är bara lite förkyld, men det är ju som det är nu så han fick vara hemma med maken i går och i dag och i morgon med mig, sen får vi se.
I går avslutade vi vår arbetsmiljöutbildning med att göra varsin redovisning på 15 min. Det var ändå rätt avslappnat, vi är en bra grupp (ca 20 pers) och alla hade lagt nivån väldigt lagom, så det var ingen jättepress eller nervositet även fast jag inte (heller) är ett fan av att prata inför grupp.
Sitter just nu i soffan och dricker kaffe och smygäter ”slisk” (en tesked kakao, en halv tesked socker, typ två matskedar grädde/mjölk) eftersom jag var vansinnigt sötsugen men inte direkt hade nåt hemma. Filip kollar Bolibompa, vi är båda lite trötta nu för under förmiddagen har vi städat här hemma. Har för övrigt inte alls samma behov av välstädat längre, nånstans måste man ju göra avkall på saker för att inte stressa ihjäl sig, och numer är ”städning” nästan bara att plocka undan och låta Bob (vår automatiska dammsugare) köra. Men när man får lite feeling, då är det himla trevligt att få extra fint, så nu är det ordentligt undanplockat och våtdammat här, så jäkelens skönt! Ska nog ta och torka av hela köket sen med, för när solen ligger på så syns ju alla fläckar och små handavtryck överallt…
Det är så skönt att få komma ifatt sig här hemma lite, jag känner mig otroligt mycket mer tillfreds när det det är fint omkring mig. Däremot blir man ju alltid lite halvstressad över sånt som pågår på jobbet samtidigt, en del akuta saker går ju lösa med telefonen, men ni vet ju hur man ändå känner sig lite otillräcklig. Alltid är man det på nåt plan liksom.
Jag har ju börjat sticka på mina Lovikkavantar med, avslutade min lilla ”fuskpolo” eller stickade buff häromdagen, blev ju helt ok ändå! Jag har egentligen inga ambitioner att börja sticka sådär regelbundet, mitt mål är att kunna göra nya vantar helt enkelt! Får se om jag hinner sticka nåt varv på dem sen med.
Perfekt i jackor där halsöppningen är lite stor, men en halsduk blir för knöligt.
Nu ska jag gå och fylla på mitt kaffe innan Filip tröttnar på Bolibompa…
Tack bästa K, för att du orkade dra ut mig på lite utflykt till Bruket i Norrahammar i lördags, mycket trevligt! Och tack till er som hört av er med stöd, här går man och känner sig alldeles ensam och så är ni flera stycken som har hört av er, ni är ju fantastiska!
Men det verkar vara himla många mer än mig som känner sig deppiga, kanske extra mycket i kombination höstmörker och Covid dessutom. Det är ju svårt och tungt när man inte kan göra det man vill eller kan träffa folk som man vill! Jag som ändå kanske räknar mig åt det lite introverta hållet och ändå tycker att det är apsurt att inte träffa folk kan ju nästan inte greppa hur jobbigt det måste vara för någon som är extrovert…
Förresten, jag har just gjort klart min stickade buff (ni ska få se en bild när jag får till en stund i dagsljus) så mitt nästa projekt ska ändå bli nya Lovikkavantar – dessa är ju närmare 30 år gamla?!?!
I vilket fall, helgen har flutit på, även om den flitigt avbrutits av diverse konflikter (jag förstår inte varför jag låter det gå åt så sjukt mycket energi på det, men så är det) och vi har faktiskt hunnit ut i skogen på en kort grillning, jag och O har tränat, jag har varit på bruket då och så i dag gjort vi en kort raid till IKEA innan det kanske blir mer restriktioner – och så har jag och Oliver gjort sushi. Det senaste blev himla gott, bättre än jag vågat hoppas för det var nog nästan 15 år sedan jag gjorde egen sist – men gud vilket balt det är.
Nu SKA jag läsa igenom min jäkla redovisning jag ska göra i skolan i morgon en gång till, är sjukt otaggad men det måste ju göras. Puss på er, tack för ert stöd och säg till om jag kan återgälda tjänsten!
Ok, mitt depp börjar ge sig lite, så allt känns liksom inte bara som ett stort svart hål längre. Det brukar ju i ärlighetens namn sällan vara så länge, men ibland är det nästan skönt att bara få vara nere och på dåligt humör med, utan att känna att man behöver hålla ”ångan uppe” jämt. Det har bara känts lite tungt och ensamt, mina ”problem” är inte så allvarliga men när det är svårt att hitta tid med kompisar att bara tjöta lite så blir det så ogreppbart och svårhanterligt. Och här blir ju diskussionen tämligen enkelriktad.
Dock fick vi ett trist besked i veckan, den enda grejen vi har inbokad på hela hösten var ju en helg i Örebro när vi tänkte bada på Gustavsvik. Hotellet var bokat, men så visade det sig att det var extra begränsade badplatser just den helgen pga renovering, så det fanns inga biljetter över och därmed finns det ingen anledning att åka till Örebro. Sen är ju frågan om man vågar bokar framåt heller, Örebro gränsar ju till de områden där det rekommenderas att man INTE åker till badhus med.
Så, hela långa, mörka hösten har vi inget inbokat. Det känns riktigt surt, men vad ska man hitta på? Det är ju jättesvårt, enda aktiviteten som funkar bra är ju skogen men det hänger ju lite på att vädret är trevligt. Snälla, är det nån som har nåt tips på familje- och coronavänlig aktivitet så blir ingen gladare än jag! Och andra aktiviteter med, kanske man kan försöka få till nån kompisgrej NÅN dag i höst i alla fall.
*Ja ok, det här blev väl lik förbaskat ett lite deppigt inlägg, men min känsla är inte lika tung som den var tidigare i veckan. Så det går på rätt håll?
Nej det blir inte många inlägg här just nu. Jag är av lite olika anledningar bara himla deppig och då blir det ingen ordning på vare sig tankar eller inlägg och inte vill nån läsa om en massa gnäll heller.
Vad fort den gick den här helgen, var helt säker på att det var lördag i dag men det var visst redan söndag…
I fredags var vi och körde rally med jobbet, det var en riktig adrenalin-kick och lika delar roligt och läskigt. Grymt bra arrangerat var det med, vi hade en speaker som kommenterade under hela tävlingsloppet, vilket verkligen tillförde något! Nu är jag ju noll insatt i bilsport, men tydligen är det han som kommenterar STCC och sånt på Viasat, så han var grymt duktig och kul att höra på. Dessvärre tog jag en runda ut i skogen på tävlingsvarvet, så jag kom sist, men skit samma för det var kul ändå!
I går tog jag med minstingen till stadsparken så maken skulle få jobba ifred hemma, han håller på och målar om en vägg. Nån kommenterade att jag bara har den minste på foton i bloggen, det beror ju dels på att han i princip alltid är med där jag är och dels så är de stora grabbarna så stora att jag känner att deras integritet gör att jag är mer restriktiv med bilder på dem. Men Filip ställer gärna upp en så länge 😉
Det är så himla fint ute nu, med alla färger…
Både i stora drag……och när man tittar riktigt nära.
Vi har egentligen inget alls inplanerat det här höstlovet. Filip kommer vara på dagis hela veckan eftersom vi jobbar, L får vara på fritids och O är ju hemma själv och ska hänga med kompisar. Jag har inte haft ork att engagera mig i att hitta på aktiviteter, och det känns som det är så många saker som inte är lämpliga under Corona, däremot är det inbokat en helg på Gustavsvik i början av november. Det får bli som det blir ändå, känner jag just nu.
Hoppas ni haft en skön helg, avslutar med en helg på den som är sötast av oss alla i alla fall, liten, envis och väldigt charmig.
Herregud vad fort den här dagen gick, klev upp, åkte till jobbet och sen var det typ dags att åka hem? Hann med allt jag skulle, men oj vad det gick fort. En liten stund av dagen gick till något kul – vi har flyttat om i kontoren och nu har vi fått nya platser, alltid roligt med nytt!
Nåt som INTE har gått så fort är alla fantastiska utbrott vi har att göra med här hemma. Förra helgen var det ju de stora grabbarna som gjorde helgen ”mindre njutbar” (årets underdrift), men den här veckan så känns det som den minste har klivit in i nån trotsperiod med 100% fokus… Han brukar ju vara rätt smidig att ha att göra med annars, men nu är typ ALLT avigt. Jag VET att det är en period och bla bla, men det är lika jobbigt och irriterande ändå. Det går åt så mycket ENERGI av en annan för att försöka hantera det, från en vänlig pedagogisk ingång till en mer osympatiskt förbannad utgång. Nåväl.
Resten av veckan blir det utbildningar mest på jobbet. I morgon ska jag klippa mig – har ingen inspiration så Anette får nog fria händer, och sen ser jag fram emot fredag när vi ska åka och köra folkrace med jobbet. Ska bli kanonkul!
Är för övrigt väldigt glad för en helg med så fint väder, trots diverse utbrott så hann man ladda batterierna en hel del med sol och otroligt vacker höst-natur. Det behövs när man ska orka med veckorna!
I dag har jag tagit ledig på förmiddagen, för en gångs skull tänker jag faktiskt att uttrycket ”unna sig själv” kan vara på sin plats att användas. Om en stund tänker jag sätta mig och jobba lite hemifrån, med prognoser och annat kul en fredag, men just precis nu tänker jag bara sitta här i soffan i myskläder, dricka kaffe och äppelmust och kolla nyhetsmorgon. Lite bakis är jag allt, en vag huvudvärk och lite allmän olustkänsla, vilket är anledningen till att jag i princip aldrig dricker mer än ett glas vin i vanliga fall.
Men i går var ju inget vanligt fall, för vi var på Yonder event Historiedrickarna – en kväll med förbudstiden i USA som tema. Man skulle ju kunna tro att det inte skulle bli någon alkohol alls då, men det blev en fantastisk kväll med god mat och massor med goda cocktails. Därav min ansvarsfulla ledighet i dag…
Har bara ett gäng halvsuddiga bilder på maten, som INTE gör den rättvisa. Fler finns på instagram, i mina händelser, en stund till.Men ni ser ju ändå menyn, mums alltså!
Nu ska jag nog gotta ihop mig i soffan en stund och bara småslumra innan verkligheten börjar igen… fatta vilket galen lyx det är som småbarnsförälder?!?
Jag har suttit här en stund nu, och funderat på vad jag vill skriva. Tyvärr vet jag fortfarande inte riktigt det, jag har bara en känsla av att jag villhöver skriva av mig lite.
Jag känner mig lite manglad, rent mentalt, dels efter två faktastinna dagar med distansutbildning gällande arbetsmiljölagen, dels av lite annat jag inte kan skriva om här eftersom det är sånt som inte bara rör mig. Trött i huvudet, och i känslorna, om ni förstår hur jag menar? Lite deppig, lite meningslös och lite otillräcklig. Ingen bra dag, helt enkelt.
I morgon ska vi ju gå på eventet Historiedrickarna på Yonder är tanken. Visserligen kom äldsta sonen hem och är förkyld med en gnutta feber, men dels tänker jag att ingen av oss andra verkar ens lite påverkade och dels så tänker jag att han nog ändå orkar vara barnvakt åt minsta brorsan i morgon, i alla fall om mini får en iPad i näven.
Jag längtar efter kompisar, och jag längtar efter att komma ut i skogen. Båda delar planeras relativt ofta in, men antingen kommer förkylningar eller väder emellan. Jag vill gå på bio, äta popcorn och kolla nya Bond, jag vill ta en heldag med fika på stan med kompisar, jag vill åka på SPA (räknade lite hastigt efter och senaste gången jag var på någon form av SPA var för ungefär 11 år sedan. Har sammanlagt varit på SPA 4 gånger tror jag, i mitt liv), jag vill åka på semester, jag vill komma bort, jag vill dricka vin… Ja ok, det senaste gör jag ju precis nu, eftersom jag tog ett halvt glas vitt som stod och förföll efter helgen. Men jag vill göra det i kompis-sällskap, sitta och prata viktigheter och nonsens utan några krav på nånting.
Typ den enda bilden jag hittade på bloggen med ett glas vin i. Mina bilder här representerar klart inte mina handlingar 😉
I brist på kompishäng så låtsas jag, jag hänger med mina bästa kompis-poddar, de där det nästan känns som man sitter med väninnor och pratar och skrattar. Mina bästa är Underbara Claras podd och så Gynning och Berg, även om den senare har lite ojämn kvalitet. De två poddarna är såna raka motsatser, Claras är välplanerad och redigerad medans Gynning och Berg alltid blir helt spontan – även om jag tror Berg rätt ofta har en tanke från början. Inte lätt att följa den med virvelvinden Gynning dock… Det är bra och sköna poddar att lyssna på, ingen av dem ger något dåligt samvete i form av pekpinnar eller ”du borde’n”, snarare ger de mer känslan av att allt är ok. Så du är helflummig och ostrukturerad? Helt ok. Du ÄLSKAR att sortera allt och göra listor? Också ok. Du lever på Marabou mintkrokant (Berg), ja det är också helt ok, vem ska döma dig för det?
För lite på tal om poddar ändå, så satte ju ÅTERIGEN Hej Hej Vardag tummen på något som så lätt skaver.
Jag tänkte på Anders Hansens sommarprat. Jag tyckte om det. Kanske tyckte jag allra mest om det för det kändes så lätt att bli rätt. Jag behövde inte löpa milen fyra gånger i veckan, det räckte med att röra sig och få upp pulsen en gång om dagen. Så lätt tänkte jag!
…
Jag tycker fortfarande Hansens sommarprat var bra och inspirerande! Men jag misstänker att det ibland kommer att landa fel hos mig och bli omvandlat till dåligt samvete. Det var ju så lätt, ändå får jag inte till det?!
Alla små, små tips och dolda krav, som känns så enkla och rimliga, de blir ju ändå rätt orimliga tillsammans. Ta alla influensers krav på en gång, så ska du ha en genomtänkt garderob, köpt second hand, i bra material, du ska träna yoga, löpning, styrka, du ska äta ekologiskt, naturligt, vegansk, raw och hemlagat. Du ska jobba, men inte för mycket, du ska njuta hela tiden också, glöm inte det.
Bild från Hej Hej Vardag.
Inför alla de tipsen tänker jag att det är ännu viktigare att välja för sin egen skull vem man följer, och varför? Såklart ska du kunna bli inspirerad av en influenser, men kanske räcker det med EN form av inspiration? Resten på kartan kanske man bara ska låta vara? Jag rensar HÅRT i mina sociala medier och bloggar, så fort jag känner mig stressad över nåt någon skriver, så ryker hela personen från min lista. För att livet ska kännas mer rimligt.
Och jag då? Ja inte räknar jag mig som en influenser, tror inte jag inspirerar till direkt nåt alls, jag gillar bara känslan av att få skriva av sig, den gör att man känner sig lite mindre ensam med. För jag vet ju att ni läser, runt 200 läsare om dagen har jag – inget mot de som gör det här som jobb, men det känns ändå som jag har en liten skara vänner i er.
Förresten, ALLT har ju inte varit dåligt i dag. För andra gången på en vecka så har jag faktiskt fått beröm för att jag sköter mitt jobbs instagram bra, och det gjorde mig väldigt, väldigt glad! Så på den positiva noten slutar vi det här inlägget tycker jag.
Puss och kram på er, och tack för att ni finns där ute!
PS, OJ vad långt inlägg det blev. Och som vanligt känns det mycket bättre nu, när jag skrivit lite om vad som far runt i skallen!
Åh herregud… har just avslutat dag två (på raken) i vår arbetsmiljöutbildning. Alltså det är rätt mastigt att gå igenom en hel lagbok med arbetsmiljöregler och lagar på 3 dagar. Nu känner jag mig typ HELT full i huvudet och samtidigt typ helt dum i huvudet. Har dessutom ett gravt behov av en promenad typ, efter att ha suttit still i två dagar.
Tycker dessutom man blir lite konstig av att bara jobba på distans, även om det bara är ett par dagar, man blir verkligen distanserad till hela resterande världen känns det som, på ett dåligt sätt. All vanlig vardag känns avlägsen med.
Typ detta jag stirrar på hela dagarna. Lätt att glömma att man själv syns med…
Men men, i morgon är det tillbaka på jobbet som vanligt, ser fram emot att träffa jobbarkompisarna nu och att kunna hantera saker på ett lite bättre sätt än man kan över telefon i korta pauser!
godatankar.com 