Hur jag planerar en familjesemester

3 mars, 2018 / LindaG / 4 kommentarer

Jag vet inte hur många som tycker det här är intressant, men jag brukar ändå få en hel del nyfikna frågor på hur vi lägger upp en resa när vi ska bila ner till t.ex. Kroatien med 3 (tre!!!) barn, så jag tänkte jag skulle visa hur jag gör. Nu är jag dels ett stort fan av listor, det gör att jag kan slappna av och inte blir så rädd att jag missar något, men det känns extra viktigt att boka boende när man har en väldigt liten människa med sig och vill vara säker på att man har någonstans att sova. Rum finns det gott om, men familjerum växer inte på träd…

Själva boendet i Kroatien bokade jag för en gångs skull redan innan jul, jag bokar genom Novasol för det tycker jag funkar bäst. Det blir ett eget hus med egen pool, där vi nu för första gången någonsin återvänder till ett tidigare boende.

Nu i helgen har jag suttit och lagt upp själva resan dit och hem. Det är totalt sett ca 21 timmars resväg, så man måste dela upp det hela lite smart. Jag börjar med att göra en karta via google maps som jag sedan sparar ner på mitt eget google. Det kan se ut ungefär så här:

Under tiden jag sätter ihop den så kollar jag också så restiderna blir ungefär som jag tänkt mig, första dagen åker vi riktigt tidigt, runt 03:00, för att kunna avverka en extra lång (och tråkig) bit direkt. Första dagen brukar jag lägga ca 10 h bilresa sammanlagt, de andra två dagarna blir det ungefär 6 h vardera – förutsatt att det flyter på som planerat. Då kan vi ta resan i två stycken 3h pass och ta en längre paus mitt på dagen när vi kan springa runt med barnen som behöver röra sig. Sen blir det ju väldigt… intressant, att se hur det går att bila med Filip, han kommer ju bara vara 1 år och 3-4 månader och sover sällan länge i bilen som det är nu. Men det får gå, på något sätt.

När jag planerat in sträckan så sätter jag mig med ett dokument och med Links und Rechts och börjar leta lämpliga Gasthaus runt de planerade stoppen. Jag letar efter de som har familjerum eller 4-bäddsrum och försöker hålla mig till de som kostar ca 120€ per natt inklusive frukost. Det går oftast hyfsat enkelt. Ett tips om du sover på gasthaus en söndag är att dubbelkolla så deras restaurang har öppet då! I mitt dokument sammanställer jag sedan en översikt, som ser ut ungefär så här:

Där antecknar jag hotelladresser, om rummet är bokat och vilka datum det gäller. Det sistnämnda får man hålla tungan rätt i mun för ibland känner jag, det är lätt att tänka fel här. Jag skriver in vilka priser jag får med, så jag kan planera en ungefärlig budget. Mycket planerande, men också väldigt roligt!

Frågor på det?

Äggande!

2 mars, 20182 mars, 2018 / LindaG / Lämna en kommentar

Aaah, kände mig alldeles naken efter gårdagens inlägg och tänkte först ta bort det, men sen tänkte jag att vad fan, det kan gott stå kvar. Ska kanske tillägga att jag körde igår så det var absolut inget fylleinlägg 😂

Nu ska jag försöka tänka på annat en stund, nämligen ett avsnitt Younger, kaffe och det absolut bästa godiset som någonsin uppfunnits…. Mandelägg, såklart!

Ha en riktigt skön fredag, vänner!

Ödmjuka Insikter

1 mars, 20182 mars, 2018 / LindaG / Lämna en kommentar

Konstigt det där, hur man helt plötsligt kan komma till nya insikter om sig själv. Eller ja, plötsligt och plötsligt, man går väl och funderar på en massa saker hela tiden men ibland märker man vad det egentligen är man går och funderar runt. På sistone har jag känt mig så himla hudlös, som om allt i omvärlden bara tränger igenom den ytan man oftast har annars, och jag har i vanliga fall ett STARKT grepp om den ytan. Kanske är det för att all energi går åt till att hålla undan känslorna kring en specifik sak som gör att alla övriga intryck går igenom helt ofiltrerade, eller så är det för att jag fått ett till barn eller bara för att jag börjar bli ”gammal”. Först tyckte jag det var fruktansvärt jobbigt, som tex när jag verkligen höll på att helt bryta ihop och fulgråta under den tecknade filmen Coco, men nu, på ett väldigt försiktigt vis, så tänker jag att jag faktiskt till och med kan uppskatta det? Det går ju inte filtrera känslorna så goda så väl som dåliga tränger ju rakt in, men på ett sätt har det ju sin tjusning att ”låta sig” känna mer. Ja herregud, nu låter det som jag är nån form av isdrottning i vanliga fall, men så långt vill jag inte sträcka mig. Jag har bara haft ett behov av att ha alla känslor under kontroll tidigare, om ni förstår mig?

En annan sak kom jag på just idag faktiskt. Insikten slog mig när jag var på väg hem i bilen från ett himla trevligt restaurangbesök med vänner. Det började med en känsla av att jag är så himla glad och tacksam för de vänner jag har nu, men så kände jag mig också lite sorgsen över de nära vänner jag haft som jag numer bara finner i periferin i mitt liv. Åtminstone fyra väldigt goda vänner har jag ”tappat” genom åren och jag har aldrig riktigt förstått hur eller vad som har hänt. Det kan jag väl fortfarande inte direkt sätta fingret på, men däremot kom jag på att jag har aldrig lärt mig hur viktigt det är att behålla de vänner man har och hur man gör det. Det låter kanske sjukt konstigt, men jag kan inte minnas en enda gång under min uppväxt när vi pratade om hur man ska förhålla sig till sina vänner för att få de förhållandena att hålla. Mina föräldrar hade i princip inga egna vänner så jag antog väl att det var så det var, att man växte ifrån dem liksom och därmed har jag nog inte förstått riktigt hur man gör för att behålla dem. Det här låter himla konstigt när jag skriver det, men det är väldigt svårt att förklara känner jag.

I vilket fall så saknar jag er, mina ”gamla” kompisar, bara så ni vet! Och ni som finns i mitt liv nu, herregud vad glad jag är över att ni fortfarande hänger fast vid mig, trög som jag är… Jag är så himla glad över alla fantastiska vänner jag har runt mig nu och jag hoppas att jag får fortsätta ha lika stor glädje över ert sällskap!

Ta hand om er alla, och en stor kram till mina vänner, gamla som nya!

Fössta Tossdan i Mass*

1 mars, 2018 / LindaG / Lämna en kommentar

Det har varit lite tyst här i några dagar, vilket beror på att vi just nu är inne i den perioden då man inte kan lämna Filip en sekund. Inte för att han blir ledsen, tvärtom, men för att han nu tvångsmässigt ställer sig upp PRECIS överallt och mot allt, oavsett om det är nåt som välter, skjuts iväg eller ramlar över honom. Självinsikten är ju heller inte den bästa, så lockar något en bit bort kan han gärna släppa både en och två händer och det kan han liksom inte riktigt än… Inte heller kan han sätta sig ner på ett bra sätt än, så därmed blir det lite så att man är väldigt nära honom hela tiden.

En lätt spegel som gärna välter ska man tex ställa sig mot. Mycket mallig kan man i alla fall vara när man kan själv!

Annars händer inte så mycket heller för den delen, kylan gör ju att man helst håller sig inne med den här lille fisen, det är lite väl bitigt för att det ska bli njutbart med längre promenader – och kom inte och säg ”dåliga kläder” för det är ju i ansiktet det blir kallast.

Men visst ja, ikväll händer det ju faktiskt något, jag ska med några kompisar på el Duderino på restaurangveckan, måste säga att jag inte alls har koll på vad det är för nåt egentligen, men tror tanken är att man enkelt/billigare ska kunna testa flera olika restauranger? Ska bli jättekul att komma ut lite!

I helgen hoppas jag på att jag ska komma iväg på en runda på längdskidor igen, får se om jag orkar Dumme Mosse igen (med lite att dricka och nån bar med mig den här gången) eller om det ”bara” blir de vanliga spåren.

För övrigt är väl planerna i mars mest att… jag vet inte, uthärda, överleva, genomleva en tämligen fattig månad. Ja och så fira Filip med då, som ju kommer fylla 1 år 🙂

Vad gör du i mars?

*Kanske man borde fira förresten, fast nån massipantåta blir det nog inte idag.

7 år i februari

26 februari, 2018 / LindaG / Lämna en kommentar

När jag kikar tillbaka i min blogg ser jag att just månadsskiftet februari/mars verkar dels vara ganska jobbigt (vintertrötthet?) men även väldigt varierande med tanke på väder. Vi kan väl ta en liten titt tillbaka?

Februari/mars 2012

Oj vad små barnen var! Det är tydligen orimligt vanligt att vi får idén att åka till Universeum just den här årstiden ser jag, och likadant var det det här året. Lukas är 1½ år och Oliver 5 år. Just den här helgen har jag nog fått lite spatt-ryck och tagit med mig Oliver till Universeum och för att hälsa på min bror, ibland är den där känslan att man bara vill sätta sig i bilen överväldigande, men är man en ansvarsfull förälder så är man, och tar därmed med ett av barnen och resan går bara till Göteborg, inte längre… Stackars Lukas får lunginflammation och blir riktigt sjuk i flera veckor framöver. Hua, ser inte fram emot alla sjukdomar Filip kommer behöva gå igenom…

Februari/mars 2013

Efter en lång vinter saknar jag kompis-tid. Åh vad jag känner igen den känslan i år igen, när alla man känner har barn och familjer så är det så svårt att pussla ihop kalendrar. Är så himla glad att jag fått komma iväg på tjejkväll ett par gånger mitt i veckan i vinter, det känns ändå som en bra lösning för att det ska bli av! Tittar jag på inlägget så verkar det även vara ett första försök att faktiskt våga ventilera och uttrycka en känsla på bloggen, det är väldigt försiktigt och ursäktande, det har hjälpt mig mycket att kunna göra det genom åren sen.

Jag har tydligen också precis köpt mina ”nya” längdskidor! Pjäxor och bindningar fick följa med från de gamla, det här var absolut budgetvarianten, men nu kan jag åtminstone åka! Tydligen jävligt mycket snabbare med, 1 mil på 1 timme? Insåg inte hur mycket långsammare jag är nu, men visst, nu har jag inte tränat kondition på flera år och tar mig typ 7 km på en timme om jag kämpar på….

Februari/mars 2014

Inför min första och enda tävling i kickboxing kan man nog säga att jag toppar min form, även fast jag inte vet då att det aldrig kommer bli lika ”bra” igen. Träningen och kost tar all fritid och nu i efterhand är jag visserligen glad att jag bevisade för mig själv att det är möjligt för en ”vanlig 2-barnsmamma i 35-årsåldern” att bli sjukt vältränad, men jag kan ju också se tillbaka och se hur fruktansvärt mycket det krävdes av mig. Nu, i mogen och vis ålder (hahaha, jag ni får gärna skratta högt) känner jag att mina mer rimliga mål är att röra på mig så jag mår bra och helst också bli av med de sista mammakilona så min garderob sitter som den ska. Det sistnämnda är ju helt jävla omöjligt utan någon större kostomläggning dock, det är inte kilona i sig som stör utan just att allt jag äger sitter *lite* för tajt och obekvämt. Nog om det tråkiga ämnet.

Februari/mars 2015

Åh vad jag kämpar här! Jag önskar så att jag bara kunde kliva in och säga till mig själv att lägga av, att det inte är någon idé, för den kroppen som jag toppade med den går inte att ha samtidigt som man har ett normalt, fungerande liv. Men just nu verkar jag mest känna mig misslyckad som inte klarar av det…

Februari/mars 2016

Nu har jag landat tillbaka i familjelivet igen, det verkar vara betydligt mer vårigt ute den här tiden och vi grillar i trädgården. Oliver tävlar i kretsmästerskapen i friidrott – samma tävling som Lukas tävlade i nu i helgen 🙂 Livet är ganska gott, barnen är hyfsat stora och självgående och vi kommer ut på många utflykter och kortare vandringar. Får lite längt efter den här tiden ibland när jag känner mig lite låst med Filip, men vi är ju där snart igen!

Februari/mars 2017

Alldeles jättegravid, med just lilla Filip men det vet jag ju inte om, jag har just fått bekräftat att det ska bli planerat snitt pga sätesbjudning. Så skönt att inte vara höggravid känner jag när jag ser de här bilderna, är så nöjd med att ha min lilla fis tillgänglig att krama och gosa med!

Med det önskar jag er en skön vecka!

Vinterleden på Dumme Mosse (på skidor)

24 februari, 2018 / LindaG / 2 kommentarer

I dag var det ju så fantastiska förutsättningar, med strålande sol, nästan vindstilla och ungefär -5 grader, så jag åkte upp till Hallby för att åka leden över mossen. Det finns både en lång runda (2,2 mil) och en kortare (1,2 mil, fast jag fick det till 1,4 från Hallby), men bara den kortare var pistad. De hade alltså kört med skoter och pistat, men inte spårat, så det var väldigt lite spår att åka i, vilket gjorde det riktigt jobbigt och lite svårt, men det gick ju ändå åka.

Leden var helt fanatiskt vacker, speciellt på själva mossen, och det fanns tre eller fyra fina vindskydd placerade mot solen och utsikten. Kan inte säga om det fanns ved utlagt, alla skydd var upptagna av folk som satt och drack kaffe och fikade i solen, så jag kollade inte så noga. Kanske att man kan orka ta sig till första vindskyddet med barn, de andra låg ganska långt ut.

Nu är ju jag absolut ingen rutinerad eller vältränad åkare, och det mesta i min utrustning är sedan innan jag flyttade hemifrån (ska köpa nytt nästa år), men det gick absolut att kava sig runt i sakta mak. Med det sagt kan jag också säga att det var sjukt jobbigt att åka utan ordentliga spår och på ojämn mark, så jag var HELT färdig när jag kom tillbaka! Borde tagit med mig både nåt fika och något att dricka, men jag trodde inte det skulle ta så lång tid… I morgon lär jag väl inte kunna röra mig misstänker jag.

Ps, orkade inte släpa med den riktiga kameran så allt är taget med mobilen, hoppas ni ändå får en känsla för hur vackert det var!

Blågrå framtidsplaner

24 februari, 2018 / LindaG / Lämna en kommentar

I vårt hus, som är 11 år gammalt, finns det ett enda rum där vi har några väggar som vi inte målat eller tapetserat om sedan vi flyttade in, nämligen vardagsrummet. Här har vi haft (har) en ”randig tapet”, eller rättare sagt så tapetserade vi enfärgade tapeter liggande för att få ränder. Jag har varit så nöjd med det här väldigt länge nu, men så häromdagen kom jag på att nu var jag nog färdig med den tapeten, så nu vill jag ha en ganska mörkt gråblå färg i stället. Tror det funkar bra till både golvet (ekparkett) och köket (vita luckor och valnötsdetaljer), så nu har jag varit och hämtat lite färgprover. Insåg dock att det får bli tidigast nästa månad eftersom min lön släpar och det gör ju inte försäkringskassan på samma sätt, så det blir lite tajt den här månaden helt enkelt.

Slängde på två minuter ihop en photoshop-bild på hur jag tänker mig att det blir, ursäkta det extremt halvdana jobbet men jag har inte tid att göra det bättre just nu, det ställde till det lite i och med att den ena väggen är just randig i nuläget. Vad tror ni om det?

En liten del av vardagsrummet, som det ser ut nu.

Samma del, hastigt redigerat så som jag tänker att jag vill ha det i blågrått.

Ur spår

22 februari, 2018 / LindaG / Lämna en kommentar

Idag är egentligen en rätt skön dag, men lite otursförföljd sådär. Ni vet, man är klumpig och spiller ut saker och allt man försöker ta sig för går liiite snett. Det kan ju också bero på att natten blev ganska uppbackad p.g.a. mindre nöjd bebis, vet inte om det är växtvärk, halsont, magont eller möjligen mardrömmar som spökar.

I vilket fall, nu när det kommit så mycket snö så när jag en förhoppning om att kunna åka Dumme Mosse-spåret till helgen, en lite längre utflykt i godan ro sådär. Men, förra helgen hade jag typ inget fäste, så jag kände att jag behövde byta klister-tejp på skidorna. Lite kladdigt, men inte supersvårt. När jag var klar plockar jag fram tejpen och börjar fästa den, men såklart var det bara typ 20 cm kvar på rullen… Suck. Ok, på med kläder på mig och Filip och åka till XXL, där det såklart var slut på just tekopp. Blev grymt sugen på att köpa ny utrustning pga allt utom mina skidor är mer än 20 år gammalt, men det får nog vara till vi inte är föräldralediga längre…

Åkte vidare till team Sportia där det såklart också var slut MEN där jag hade sån tur att det kom en leverans precis när jag var i affären! Därefter blev det en snabbis till Happy Homes för att hämta lite färgprover (mer om det senare) och till sist förbi Hiko för att hämta ut en bobby car Filip ska få i ettårs-present. Puh.

Nu ska jag bara få tid till att pilla bort det klistret jag satte, för det var inte samma som det nya, och sen sätta dit det nya… Nästan inget jobb alls för en skidutflykt. O.o

Det här vädret alltså!!! Underbart ju, älskar snön!

Outfit of the… nä, jag skojade bara!

20 februari, 2018 / LindaG / Lämna en kommentar

Jag tänker inte ens låtsats att jag har koll på trender, märken eller något annat moderelaterat för då kommer jag bara göra bort mig, men jag har faktiskt jobbat lite med min garderob sedan det här inlägget. Inte på så sätt att jag handlat nya kläder, med undantag för en enda kavaj jag faktiskt hittade på nätet, men jag har åtminstone försökt göra det bästa av det jag har.

Högst glamorösa foton från jobbet, i all hast. Känner mig SÅ bekväm framför kameran… O.o

Känner mig rätt ok nöjd utifrån de förutsättningarna, den största utmaningen är att inte frysa ihjäl när man står här på kontoret, men med merinoulls-linne under och ullfodrade stövlar så tar det åtminstone ett par timmar innan jag är genomfrusen. Bäst är det när jag hinner ner o träna på lunchen för då får jag upp värmen lite, speciellt som jag gärna sitter i bastun en kort stund efter duschen.

Fortfarande finns det ett antal kläder på önskelistan, ett par fina tröjor i merinoull, någon mer kavaj, lite nya scarves, en handväska och nya kängor…. Såklart. Behöver framförallt plagg att bära under kavaj, något som inte är så kallt som en blus, men som ändå inte blir alltför klumpigt. Svårt nu vintertid!

En apsnygg skjorta från House of Lola, kanske till sommaren när det blir varmt… Bruna stövletter, eller ännu hellre konjaksfärgade och så en matchande väska i skinn (från Åhlens) till. Önska får man ju åtminstone!

Roligt besked!

19 februari, 2018 / LindaG / Lämna en kommentar

I helgen gick jag och maken förbi en gammal kompis på en promenad med Filip, de har precis som vi tre barn och då kom vi in på det här med att det är synd att inte de mindre skolbarnen får gå något på fritids. Det visade sig att de hade fått dispens för sin 6-åring att hen skulle få gå på fritids ett par timmar i veckan, just för att man annars hamnar lite utanför kompisgängen. Lukas har ju varit ledsen för att inte han får stanna kvar och leka med de andra i klassen eftersom i princip alla går på fritids, men han har ju varit tvungen att gå hem direkt när skolan slutar och hemma finns det ju inga andra barn att leka med den tiden, eftersom alla är på fritids… Ja ni fattar. Vi gjorde i alla fall en chansning och mailade rektorn på skolan och nu har han fått dispens för att få gå på fritids ett par timmar två gånger i veckan! Han blev så glad, nu får han ju vara med på åtminstone lite aktiviteter! Det blir ändå inga långa dagar men det kommer göra så stor skillnad för honom eftersom kompisar betyder allt i den åldern. Hurra!