Som jag skrev i går så har det ju varit liiiite stressigt senaste veckan, så den har verkligen bara flugit förbi. Och på nåt sätt känns vecka 16 lite stort? Vet egentligen inte varför, inte så himlans mycket som händer, men det liksom låter mycket?

Det puffar till lite då och då i magen, vagt, men det går inte känna något utanpå än, och det är väldigt sporadiskt när det känns i magen med. Under mina stress-dagar så var det ännu lugnare, stackars liten, så jag försöker att ta det luuuuugnt, men det är inte alltid så lätt.

De här veckorna (13-20) brukar kallas för ”spökveckorna”, för de flesta gravidsymptom som tex illamående och trötthet brukar avta, men man känner ännu inte av så himlans mycket från bebisen, så det känns lite som om man liksom inbillat sig allt. Det var nog bara lite för mycket fika i magen ändå… På måndag har jag inskrivning hos MVC och jag hoppas få höra lite hjärtljud då!

Magen växer lite sakteliga, även om jag ser väldigt mycket mer gravid ut på kvällarna än på morgnarna. Min garderob – byxor framförallt – börjar bli extremt begränsad (kommer nog ett helt inlägg om mammakläder snart) men det är bara att inse att jag nu kommer gå i ”samma” kläder resterande månader…

Min förkylning sitter i men verkar inte bli något ”värre”, eftersom man har sämre immunförsvar som gravid så är det väl inte så konstigt att jag blev sjuk efter en stressig period.

Nu ska jag ta en kopp morgonkaffe, ha en bra dag på er!

Följ min blogg med Bloglovin

Tänkte att jag skulle skriva en veckodagbok så länge jag är gravid, jag önskar lite att jag hade gjort det med mina andra barn för det hade varit så kul att kunna läsa och jämföra nu, men men.

Bebisen är nu ungefär i storleken som ett päron, och ca 10-12 cm från rumpa till hjässa, och jag har gått 35% av graviditeten – wiihooo! H*n kan vifta på armar och ben (vilket vi såg på ultraljudet) och börjar precis kunna uppfatta ljud.

Nu skriver jag ju gravid vecka 15, för idag börjar vecka 15, vilket gör att jag ju egentligen skriver om vecka 14, om ni hänger med 🙂 Sedan ungefär en vecka tillbaka är jag ju liksom ”officiellt” gravid, och det är rätt skönt att kunna välja kläder efter humör snarare än efter hur väl tröjan döljer magen. Än så länge har jag tre par vanliga jeans jag kommer i, men det börjar bli oskönt när man sitter ner, speciellt om man har bälte i. Ett par mammajeans är införskaffade från HM i alla fall. Känner man mig är det nog hyfsat tydligt att det är en liten gravidmage, annars kan det nog vara lite tveksamt om det är bullar eller en bulle i ugnen, så att säga.

Jag har ju mått rätt bra, förutom den löjliga tröttheten, och till och med den börjar sakta ge med sig. Är fortfarande galet kvällstrött, men nu behöver jag åtminstone inte sova en kvart när jag kommer hem på eftermiddagarna, hahaha… Att man sover kasst på nätterna hjälper ju inte direkt heller, jag brukar sova gott annars men inte nu.

Faktiskt så känner jag mig ganska säker på att ha börjat känna små ”pickningar” i  magen med, de är koncentrerade på ungefär samma ställe och känns mest om jag sitter lite hopklämd, så att säga, tex i bilen eller med ett jobbigt bälte i brallorna. De är så små, så små, och svaga än, men jag är ändå ganska säker på att det faktiskt är små kickar. Längtar väldigt mycket tills de blir lite tydligare, och man kan känna dem utanpå magen!

För övrigt har jag inte direkt så mycket gravidsymptom, humöret är ungefär som vanligt och det räknar jag med att det förblir, har aldrig pendlat så där jättemycket (förutom när jag åt hormontabletter för att BLI gravid, hua) och jag har inga särskilda cravings. Eller – en rättelse – jag har inte mer cravings än vad jag ALLTID har, vilket just nu innebär en förkärlek för syrlig frukt och salt lakrits. Tur man inte har högt blodtryck…

På jobbet är det stresssssss i mängder, men jag försöker att inte ta åt mig alltför mycket (vilket är svårt). Det hjälpte att gå och lunchträna i går faktiskt, det låter kanske stressigt i sig, men det gav en paus åt hjärnan och en lugn stund åt bara mig själv – även om träningen gick jättetrögt idag.