Vem är du?

Nu är jag visserligen halvt senil och har glömt mycket från mina tidigare två graviditeter, de inträffade ju för så läääääänge sen, men jag tycker mig kunna gissa mig till lite vad du är för en krabat som bor i min mage.

Du är sjukt stark! Jag må ha förträngt det, men jag tror banne mig inte att mina två pojkar var riktigt så starka i magen – eller så har du bara väldigt gott om plats och får därmed till sparkar och slag i magen som gör att man nästan kvider till, speciellt när du boxar på insidan av min navel.

Du har en väldigt bra dygnsrytm – än så länge i alla fall. Just den här delen hoppas jag verkligen att den håller i sig, för du sover hela nätterna och en bra bit in på morgonen. Däremot är du väldigt aktiv nästan hela dagen, med en topp mellan 18-21 ungefär där du leker cirkusakrobat i magen.

Du är envis – mycket bara en känsla jag har, och kanske att den påverkats av att du lagt dig på ”fel” håll.

Du är hemlighetsfull och busig- vad jag än tittar på för skrönor om vad bebisen ska vara för kön så ligger du typ mitt i. Du har en medelpuls på ca 140-142, vilket är varken högt (”flicka”) eller lågt (”pojke”), magen ändrar form titt som tätt så ena stunden är den jättebred (”flicka”) och andra mer smalputig (”pojke”).

img_5381

Det ska bli kul att titta tillbaka på det här om nåt år och se om jag har rätt, eller om du bara varit hemlighetsfull och busat med mig hela tiden!

I vilket fall kommer du bli väldigt, väldigt älskad, dina syskon längtar oerhört mycket efter dig och det gör vi också!

Oro och medalj

Har lite dåligt samvete för att så många inlägg nu är gravid-relaterade, men det känns att hjärnan gått in i någon slags förberedande fas. Idag har jag tex roat mig med att ha ångest över huruvida bebisen har vänt sig och i så fall kejsarsnittet ska ryckas undan framför näsan på mig, så pass mycket att jag varit halvt okontaktbar delar av dagen.

Men, för att inte fastna i det så tänkte jag bara hylla äldsta sonen O, som lyckades knipa ett brons i höjdhopp på dagens tävling i friidrott! Mycket bra jobbat!


Annars har kört min sista träning på gym i lördags, mitt gymkort är fryst fr.o.m onsdag och det börjar ta slut på övningar jag kan göra. Kändes jättekonstigt att lägga undan träningsväskan för ett lite längre uppehåll, men jag hoppas verkligen att jag inte kommer tappa det helt, min förhoppning är att kunna börja träna lugnt på gym ungefär samtidigt som jag börjar jobba halvtid, dvs i oktober, om de fysiska förutsättningarna finns. Tills dess så funderar jag på att knåpa ihop ett hemgjort TRX-band, finns en massa guider på nätet och då kostar det ju under 200 kr. Bra sätt att hålla igång rygg och axlar tänker jag!

Har ni haft en bra helg?

Tiden efter

Det är så himla lätt hänt att man bara räknar ner och fokuserar på den stunden bebisen ska UT så ibland glömmer jag att det blir ett liv med bebis därefter?! Vi har liksom varit den familjekonstellationen vi är nu så väldigt länge känns det som (våra barn är 10 och dryga 6½) att det inte riktigt går att föreställa sig en bebis i sammanhanget?

6ad08-dsc00095

Lukas som liten nyföding – hade inga bilder från Oliver som nyföding i bloggen eftersom jag inte började blogga förrän efter Lukas föddes…

Båda barnen längtar enormt mycket, O som är 10 är lite mer avvaktande och minns nog hur lillebrorsan kom och konkurrerade om tid och leksaker, så han kommer nog bli positivt överraskad i och med att den här bebisen inte direkt kommer bli så konkurrerande mot honom. L som blir 7 till sommaren längtar så han nästan spricker, men jag är lite rädd att han kommer bli lite negativt överraskad i vad det innebär med en bebis i huset, åtminstone till en början. I vilket fall är jag oerhört glad över att båda barnen ser fram emot den här lill*!

6dfa3-dsc05422

En bild från när brorsorna var små, då tyckte vi att Oliver var så stor (han var drygt 3½ när Lukas föddes) men nu ser han så liten ut!

Själv har jag nästan glömt hur livet är med en nyföding, jag minns hur lite man fick sova och hur trött man var, och att man mest sitter och stirrar på det nya lilla livet, men annars? Jag vet inte… Däremot känner jag lite att det här är den tredje och sista lilla krabaten som liksom ska göra familjen helt färdig. Jag tycker det är skönt att det ÄR så långt mellan barnen, även om det såklart inte bara har fördelar.

Jag stod och hängde små bodysar på tork i går och hur jag än försöker så kan jag inte riktigt greppa att det kommer flytta in en bebis hos oss. Ibland har jag så svårt att föreställa mig det att jag inbillar mig att det kommer hända bebisen nåt, och att det är därför jag inte riktigt får ihop det nu. Man är lite knäpp som gravid…

cc5ee-dsc05705

Fattar inte att de här två ska bli storebrorsor! De var ju så små här!

Lite smått till bebisväskan

Jag har typ inte köpt några bebiskläder till den här lill* fisen, men nu när det liksom närmar sig lite mer så fick jag ett lite akut behov att åtminstone köpa ett par uppsättningar i storlek 50 – den här bebisen ligger ju på exakt samma kurva som sina bröder och borde då inte väga mer än 3500 g, speciellt inte om den kommer med snitt veckan innan BF.

Insåg då också att om det nu blir snitt (vilket jag vid det här laget mer eller mindre räknar med) så måste vi ju ha bebisombyte för åtminstone 3 dagar med oss! Så, idag i regnet blev det en runda upp till A6 för att fylla på med det mest nödvändiga (verkligen trist att behöva köpa små bebiskläder….not!). Här är de kläder jag kommer packa med mig (behöver köpa ett par byxor till med kom jag på):

img_3085

3 pyjamasar
3 bodysar, omlottknäppning
2 par byxor (saknas 1 par)
2 mössor
strumpor

Därutöver har vi med allt som behövs i en skötväska och så en liten overall att åka hem i.

Min egen väska är än så länge lite svårare att packa – alla mjuka sköna kläder jag vill ha med mig är ju sådana jag i allra högsta grad använder nu och fram tills det är dags… Men jag har börjat med den med, litegrann.

Skridskor på Ören

I går hade vi bestämt att ta en utflykt till Ören för att åka lite skridskor och grilla korv, visserligen hade jag hoppats på lite sol också, men det fick gå bra ändå. Barnen har aldrig åkt skridskor på en sjö förut, så det tyckte det var jätteroligt, speciellt den skottade slingan som gick lite längre ut i sjön. Väldigt fin is var det!

img_3007

Ja alltså, resten av familjen åkte skridskor, jag eldade och skötte markservis. Jag är en urkass skridskoåkare även när jag inte är gravid, och nu tänker jag absolut inte ställa mig på ett par skridskor…

img_3016img_3019img_3021img_3024img_3033

img_3036

Tämligen grått väder, men i alla fall uppehåll. 

img_3040img_3056

Fem dagar i Februari

Det är fantastiskt kul att kunna kolla tillbaka själv i bloggen, och se vad man tänkte och gjorde för upp till 6 år sedan! Jag kikade på ett litet axplock av vad jag gjort i februari, och här är vad jag hittade:

2011

d4307-dsc04915

Sömnbrist verkar stå högst på listan här, med Lukas på ca 7-8 månaders ålder. Hmmm, hoppas den kommande bebisen sover bättre?!?! Annars verkar det mesta cirkulera runt familjeliv och framförallt barnen, såklart.

2012

Lukas hade lunginflammation och var inne ett par vändor på akuten, och jag och Oliver var på Universeum (verkar vara dit man ska åka i februari 😉 )

2013

Aha, nu har jag börjat träna, både styrketräning, kickboxing och så åker jag längdskidor. Det sistnämnda saknar jag massor, hade hoppats kunna åka lite innan jag blir alltför stor och tung, men nu verkar det lite kört, vet inte om jag vågar ställa mig på ett par skidor nu (och framförallt tror jag inte jag kan andas tillräckligt för att få upp ens styrfart….).

2014

Oj oj, 2014 är det året jag ”toppar min form” och jag har aldrig i hela mitt liv varit så vältränad och fit. Det är ett tämligen egocentrerat år, men samtidigt nog välbehövligt efter att allt fokus legat på två barn i många år. Maten har jag stenkoll på och det är kesobröd, GI-mat och LCHF-pajer, allt maxat med protein såklart.

2015

På det personliga planet kämpar jag som fan här, mitt hårda kost- och träningsschema från året innan håller helt enkelt inte när man har familj, barn och jobb, men jag vill inte släppa. Något jag är på väg att släppa taget om är däremot kickboxingen, för en dröm och planer om en sladdis börjar växa fram allt mer… Men än kämpar jag på, allt mer desperat, med proteinfluff och kvarg. Men det blir också mer recept i bloggen nu framöver!

2016

Oliver tävlar i friidrott, och vi i familjen försöker ta oss ut allt oftare. Vädret verkar ha varit lite mer vårlikt vid det här tiden, och vi grillar på hemmaplan med. Bloggen får allt fler recept och ligger nu med på MyTaste där den går riktigt bra.

Sedär, en liten tillbakablick. Kan varmt rekommendera att blogga eller på något annat sätt skriva upp lite vad som händer i ditt liv, för jäklans vad fort man glömmer och det är fantastiskt roligt att titta tillbaka!

Universeum

*Gäsp*

Vi har precis kommit hem från en tripp till Göteborg över dagen, jag och familjen. Det var ju så himla trist väder hemma (och även i Göteborg i och för sig) att jag bara kände att det vore så grymt skönt att komma hemifrån, så i fredags bestämde vi att vi skulle åka till Götet och gå på Universeum och sen hänga med bror och sambo. Himla trevligt!

img_2945

img_2957

Det är himla trevligt att gå runt där ett par timmar, och det gav mycket mer nu när barnen är lite större. 

img_2964

img_2969

Det är lite lagom tunt att släpa runt på den här magen nu kan jag säga…

Experimentdelen på Universeum var helt perfekt för Lukas so är en klassisk ”ska-pilla-på-allt”-pojk… Herregud, vet inte hur mycket saker han pillar sönder hemma, men här fick han ju trycka, dra och peta på precis allt (vilket han också gjorde)… Min förhoppning är att han ska ha fått lite utlopp för sin nyfikenhet men den kanske bara växte?!?

I lördags fick jag avhålla mig från träning, går och dras med irriterade luftvägar, hosta och lite förkylning, inget allvarligt alls, men det märks att man är känsligare som gravid för de tre gånger jag tränade (väldigt lugnt) i veckan så blev det värre på kvällen, så för min och bebbens skull fick det bli en vilodag. Kvällen spenderades på trevligast möjliga sätt med grannarna över på käk, det blev en klassiker i form av stekt torsk, kokt potatis, ärtor och smörsås, så himlans gott och enkelt!

Gissar att det var sista trippen till Göteborg innan bebisen kommer, vilket gärna får inträffa lite tidigare än beräknat, för övrigt…

VAB-tisdag

Idag har jag och Lukas tagit det lugnt här hemma – han vaknade i natt med feber och det har fortsatt hela dagen. Visserligen inte hög feber, men den verkar inte direkt ge med sig heller, så om det inte händer nåt i natt så han vaknar kalas-pigg i morgon så blir det nog VAB då med. Hörde att flunsan förväntas toppa nu framöver, men det känns som hans feber inte är tillräckligt hög för att det ska vara det som är på G?

img_5975

Den enda ”utflykten” jag tagit mig för idag var en tripp ner till MVC för rutinkoll av mig och magen. Allt såg toppen ut, magen följer kurvan exemplariskt, huvudet är ruckbart men har alltså redan sjunkit ner ordentligt för att bara vara i v 32 (vilket fick mig att hoppas att jag kanske inte går över tiden med den här, men det är nog en falsk förhoppning) pulsen låg på ca 138 och alla värden såg bra ut. H*n har gott om plats att röra sig på än, och rörde sig massor idag med, dock har jag inte särskilt mycket plats över själv för lungor och sånt tjafs nu verkar det som… Har sedan i helgen varit riktigt aptrött och känt mig supergravid, vilket känns extra markant när jag varit så pigg och liksom ”mig själv” fram till nu. Hoppas att det bara är en tillfällig svacka…

Just nu sitter jag faktiskt och funderar på att jag nog egentligen borde åka ner till gymmet och träna, men det är mörkt och jag är så trött och seg så det vete katten… Får ju ont i axlar och rygg av att vara så stilla som jag varit idag, men jag kanske kan försöka ta mig ut på åtminstone en kortare promenad i mörkret – allt för att få upp blodcirkulationen lite.

Att trötta ut barnen

Då var vi alltså inne på andra och sista veckan av jullovet. Tack och lov har det ju kommit liiite snö i natt, så barnen har precis gått ut med varsin pulka för att åtminstone försöka åka i en mindre backe precis i närheten. Så himla skönt när de kan gå iväg själva och göra det, för jädrans vad kallt det blir när man inte är sådär superrörlig direkt.

Igår var vi i Skövde och badade, tillsammans med mycket folk… Men det var kul ändå, i alla fall barnen älskar det ju. Maken fick agera leksällskap till Lukas, Oliver hade med sig en kompis och de sprang runt en massa själva och åkte rutschkanor – jag försökte hänga med till en början (alltså så jag åtminstone hade uppsikt över dem) men det var i princip omöjligt. De var ju ändå två och båda är väldigt duktiga på att simma, så jag höll mig mest synlig så de åtminstone skulle hitta MIG.

Att barnen behöver en massa fysiska aktiviteter märks så här en bit in på jullovet, efter en vecka så klättrar de både på väggarna, varandra och mig annars. Man märker lite hur mycket de faktiskt rör på sig i skolan, alltså på raster och gympa och så, för herregud vad energi de har över…

Nu ska jag passa på att snika till mig en kopp te och en arrakskaka innan barnen kommer tillbaka in… Tänkte senast i går att nu får det vara nog med fika, men å andra sidan är de korta stunder man har helt för sig själv väldigt lätträknade, så det får nog bli en liten fika ändå…

Ha en skön dag!

Vad hände 2016?

Jag är himla glad över att ha bloggen att gå tillbaka i och kika på vad man gjort under året, för jag tror jag är halvt senil… Men här kommer nu en liten sammanfattning:

Vi var ute med familjen i naturen

Just vandring blev det inte så mycket av det här året tyvärr, en kombination av dåligt helgväder och lite svårt att få barnvakt, men vi var ute desto mer med hela familjen och gick kortare sträckor samt grillade. Väldigt trevligt!

Vi var i Kroatien på semester

Lugnt och skönt kan man väl säga att vi bodde, minst sagt, i vårt hus på en bergssida i norra Kroatien. Men vackert väder var det, och vi badade HUR mycket som helst!

Vi lagade mat

Eller ja, jag lagade väl kanske det mesta av maten, åtminstone det som kommer upp här på bloggen 😉 Här är några av mina mest populära recept.

Vi blev med barn

Efter ungefär två års försök så blev jag äntligen gravid – en liten semesterbebis närmare bestämt. Nästa år, närmare bestämt 22 mars 2017, är det beräknad födsel på den här lilla krabaten.

Lukas fyllde 6 år

…och tappade alla framtänder lagom tills födelsedagen, sötnosen. Nu precis i slutet på året så har han lärt sig att både läsa och skriva riktigt, riktigt bra, inte illa för nån som går i förskolan 🙂

Oliver fyllde 10 år

…och fick äntligen sin egen smartphone. Han tränar vidare med sin friidrott där han älskar höjdhopp allra bäst!

Jag tränade

Yogan blev ett mer bestående inslag i min träning, men även sedan jag blev gravid så har det varit ungefär samma slags träning, dvs Styrketräning, Yoga och HIIT, även om alla 3 formerna fått anpassas efter graviditeten. Skönt att det gått så bra att hålla igång träningen ändå, jag mår så mycket bättre av det.

Jag jobbade…

… ja ok, man ska ju vara tacksam för det, men det har varit ett trögt år på jobbet. Som tur var så avslutades det mer positivt med ny chef så jag har mina förhoppningar om att nästa år blir bättre! På tal om det – tänker alltså jobba fram tills det är dags att få barn mer eller mindre, om det nu inte händer nåt på vägen.

Men…

…allt gick ju inte som det skulle heller. En kompis dog i bröstcancer och lämnade en familj med make och två barn efter sig. Ungefär samtidigt fick en annan kompis beskedet om bröstcancer och kämpar sig nu igenom en massa behandlingar, samtidigt som familj och barn ska ha det bra.

Jag vill till slut bara önska er alla ett fantastiskt gott nytt år – hoppas era 2017 blir mycket bättre än ni kan våga hoppas!