Torsdagstips

Aah, tre dagar på jobbet och gud vad jag längtade hem till familjen nu! Idag är Lukas tillbaka på skolan, han har varit förkyld och haft lite feber i veckan. Annars tycker jag att vi, efter min jobbiga sommar, faktisk varit hyfsat förskonade från sjukdom i vinter. Den här torsdagen började dessvärre i totalt kaos, men efter en lång dag med massor av diskussioner och en hel del research om psykologi i familjer så känns det till slut ganska bra nu. Men för att släppa det och gå över till något helt annat så vill jag ge två tips inför helgen :

Younger

Det är väl ingen som direkt missat denna serien som handlar om en 40-årig kvinna som måste låtsats vara 26 för att få jobb, men serien är mysig och precis lagom för att slänga på ett avsnitt om man har 20 minuter över. Finns tex på TV4 play.

aov8rzjd_xk-market_maxres

Lufta vin med en visp

Det här tipset plockade jag upp från radion nån pexels-photo-391213gång när en sommelier pratade. Hon berättade om ett knep för att få lite enklare och billigare viner snabbt bli bättre genom att tämligen aggressivt lufta dem. Hon slängde ner sitt vin i en blender i 30 sekunder, men vi har gjort konceptet ännu smidigare här hemma… Vi tar nämligen en sån där liten mjölkvisp som är batteridriven, sjukt smidigt. Gör så här, om du tex har ett boxvin (min favvo är ”more zin”), häll upp i ett glas och kör med vispen ca 20 sekunder tills det skummar ordentligt. Stäng av vispen och bubblorna försvinner nästan omedelbart, men jämför du nu med ett ovispat vin så är det rätt stor skillnad!

50% + 50% = 120%

Nu har jag jobbat i två dagar (för den som missat det så kommer jag och maken jobba 50% vardera resten av året innan Filip ska börja dagis 2019). Det alla såklart fråga på jobbet är ”hur känns det”, och jag tycker det känns väldigt bra! Men eftersom det är livsfarligt att säga att det känns bra att vara på jobbet när barnen är hemma pga att man gärna vill misstolka det som att man inte VILL vara med barnen då, så tänkte jag utveckla det hela lite.

Det är skönt att få äta i fred, att få kissa utan att nån står utanför (om man har tur) och frågar 1000 saker. Att vara på jobbet är att få låta hjärnan defragmentera sig, här hinner jag i en helt annan utsträckning tänka klart och göra klart det jag håller på med – även fast man har femtielva bollar i luften samtidigt. Här hinner jag samla energi, kraft och lust till att vara en väldigt mycket bättre förälder hemma! Jag behöver inte ha ensamt ansvar för det dagliga hushållsarbetet och jag behöver heller inte missa långa bitar av Filips utveckling, som ju går så fort nu! 2-3 dagar i veckan klarar jag att vara borta från honom (och de stora barnen, men det är ju på ett annat sätt). När jag kommer hem efter jobbet längtar jag efter barnen och orkar på ett helt annat sätt ge dem mer uppmärksamhet. I love it! I en perfekt värld hade vi haft det så här till barnen blev stora, men jag är så himla glad över att vi åtminstone kommer kunna göra så här nu när Filip är liten – vi har ju gjort likadant med de andra barnen. Sen är ju det här vår sista föräldraledighet med, så vi har ju ansträngt oss för att dra ut på den så mycket vi bara kan, och verkligen njuta! Faktum är ju att på jobbet blir man mer fokuserad eftersom man har mindre tid här, och hemma blir man mer närvarande av precis samma anledning.

Suddig mobilbild, men den här lilla killen har till slut fattat mod till sig och börjat ställa sig mot saker själv, innan har han bara stått om vi ställt honom någonstans. Men han är vääääldigt försiktig av sig, lite läskigt är det minsann 😉 Skönt det, tycker vi föräldrar!

Som bonus är det härligt att få lite bilder och rapporter hemifrån på det som händer med, då känns inte familjen så långt bort – vilken lyx det är ändå för dagens föräldrar. Bara att fota och skicka med mobil, så självklart och enkelt, och det gör att man får den där bra längtan (inte stress och dåligt samvete/ångest) efter att komma hem!

Dagens mobilbild från maken, hur nöjd får man vara när man får rota i min baklåda va?

Nu har Lukas fått vara hemma måndag – tisdag den här veckan med, för han har haft feber, men i morgon räknar vi med att han kan gå till skolan igen (efter en feberfri dag) så då blir det lite lugnare förmiddagar hemma igen.

Ok, som ni förstår så gillar jag vår lösning och är väldigt entusiastisk över den. Har du/ni MÖJLIGHET att lägga upp föräldraledigheten så här så ger jag mina varma rekommendationer, även om det såklart passar med olika lösningar för olika personer. Vad är ditt bästa tips för att få en riktigt bra föräldraledighet?

Apfelstrudel med filodeg på två sätt

Idag spenderade jag och Lukas en härlig vinterförmiddag i skidspåret i Hallby, verkligen fantastiskt! På något sätt kändes det efter det extra passande att bjuda lite gäster på just Apfelstrudel. Jag kunde inte riktigt bestämma mig för om jag skulle hålla mig så nära originalet som möjligt eller om jag skulle göra en ny, ”enklare” (den andra är inte svår, därav ””) variant, så jag gjorde båda delar. Vi börjar med den som är närmast originalet – även om det då inte ska vara filodeg…

IMG_6457

Apfelstrudel med filodeg, 4-6 personer

5-6 ark filodeg
125 g brynt smör , varav ca 6 msk är till fyllningen.
3 stora äpplen
1 dl russin (blötlagda i lite rom om man vill vara lyxig)
4 msk muscovadosocker
1,5 dl ströbröd
1 msk kanel

IMG_6455

Sätt ugnen på 200 grader, börja sedan med att bryna smöret. Ok, man MÅSTE inte bryna smöret, men det blir SÅ mycket godare! Skala och skiva äpplena tunt och lägg dem i en stor plastpåse, ca 3 liter. Blanda ströbröd, socker, kanel och 6 msk av det brynta smöret till en lite smulig massa i en skål. Häll blandningen över äpplena, tillsätt russin och blanda om allt väl. Nu tar du fram filodegen – lägg bladen på varandra och pensla med brynt, smält smör mellan lagren. Pensla även sista lagret med lite smör. Bred ut äpplena över nästan hela ytan, men lämna ca 6-7 cm i ena kortändan utan äpplen. Rulla nu ihop det hela som en rulltårta – det ska rullas TAJT – från den fyllda kortändan till den utan fyllning. Lägg över rullen på en plåt med bakplåtspapper och se till att skarven hamnar underst. Pensla med lite smör och strö över en gnutta socker för att få en fin, krispig yta.  Grädda lite längre ner än mitten av ugnen i ca 40 minuter. Servera med vaniljglass.

IMG_6452

Apfelstrudel med filodeg, den extra enkla varianten, 4-6 personer 

5-6 ark filodeg
ca 60 g brynt smör
200 g mandelmassa
1 msk kanel
3 stora äpplen

IMG_6456

Sätt ugnen på 200 grader, börja sedan med att bryna smöret. Ok, man MÅSTE inte bryna smöret, men det blir SÅ mycket godare! Skala och skiva äpplena tunt och lägg dem i en stor plastpåse, ca 3 liter. Tillsätt kanel och skaka runt. Nu tar du fram filodegen – lägg bladen på varandra och pensla med brynt, smält smör mellan lagren. Pensla även sista lagret med lite smör. Bred ut äpplena över nästan hela ytan, men lämna ca 6-7 cm i ena kortändan utan äpplen. Riv över mandelmassan på ett grovt rivjärn. Rulla ihop det hela som en rulltårta – det ska rullas TAJT – från den fyllda kortändan till den utan fyllning. Lägg över rullen på en plåt med bakplåtspapper och se till att skarven hamnar underst. Pensla med lite smör och strö över en gnutta socker för att få en fin, krispig yta.  Grädda lite längre ner än mitten av ugnen i ca 40 minuter. Servera med vaniljglass.

IMG_6453

Vinter igen

Jag trodde det skulle kännas surt att det kom snö nu igen, men det känns himla skönt efter en lång månad med blask! Att skotta är dessutom min favorit-vardagsmotion, något jag inte verkar vara ensam om ändå. Konstigt nog är det nästan uteslutande tjejer som håller med om att det är kul att skotta, undrar hur det kommer sig? Kanske för att man får vara ute i lugn och ro, förhoppningsvis själv, röra på sig och samtidigt känna att man gör lite nytta…?

Det enda jobbiga med snön är det här:

Grymt osmidigt, det blir ett styrkepass varje gång man går ut med vagnen nu, både i blasket som varit och i snön. Tur han somnar fort de flesta gånger!

Nu kurrar magen järnet så det får nog bli lite tidig lunch idag. Håller tummarna för att det kanske till och med kan gå att åka lite längdskidor till helgen!!!

Semesterplanering

Så håller den på att ta slut till sist, den här sista veckan som heltidsföräldraledig. Från och med på måndag börjar jag jobba 50% igen och kommer fortsätta så hela året. Det ska bli himla skönt att inte ha hela ansvaret för vardagsruljansen, men jag kommer sakna den här fantastiska lilla bebisen! Herregud, så go’ och okomplicerad han är, en sån fantastisk liten personlighet som växer fram!

Till helgen blir det till att sätta sig ner och börja boka in boende till hem- och nedvägen till Kroatien i sommar (rekommenderar Links und Rechts här!). Gasthausen har oftast bara ett familjerum så man får vara ute i vettig tid, även om vi inte alls åker när det är högsäsong – vi brukar vara ganska ensamma faktiskt. Det största orosmolnet är ju såklart hur det kommer gå att bila med Filip – ja, det kommer ju att GÅ för vi har inget val, men det kan ju gå mer eller mindre bra. I och för sig är han ändå rätt ok med att åka bil så länge det är ljust och  han ser saker ute, det är värre när det är mörkt. Jag längtar så vansinnigt, dels för det har varit så grymt tråkigt väder nu i januari och dels för att jag liksom ser för mig själv hur barnen leker i polen ihop där nere, hur vi äter lunch på stranden och hur vi bara kan göra roliga saker tillsammans allihop. Sen inser jag ju att Filip som kommer vara 1 år och 3 månader ungefär kommer se till att det inte blir en minuts vila, han lär väl kunna gå gissar jag, men det blir ju 110% passande för trappor, ojämna stenar, POOLEN (ångest) och allt annat som är svårt när man just lärt sig knata runt. Men läääääääängt ändå!

IMG_8539

Det är första gången vi återkommer till ett och samma semesterboende, men vi hade det himla bra här sist (2015)!

IMG_8457

Vackra Rijeka.

IMG_8345

Sist hade vi bara övervåningen och nedre plan var förråd, men nu ska hela huset vara omgjort till semesterboende. Perfekt!

IMG_8308

Barnen längtar också! Även om Oliver inte älskar bilresan ner, så brukar det ändå funka bra. 

På hemvägen räknar vi med att stanna på HeidePark det här året, man MÅSTE ju ta en tysk nöjespark på hemvägen och näst efter EuropaPark (som liksom ligger lite åt fel håll) så är det den bästa!

 

Projekt tvättstuga är klart!

Eller nåväl, så långt vi kan komma just nu i alla fall – för jag antar att ni bara DÖR av nyfikenhet på hur det blev? Gissar att ni räknat ner dagarna tills det skulle komma en uppdatering på hur det har gått med vår tvättstuga….

Nu har vi ju då monterat dit ett Elfa-system istället för de gamla överblivna hyllorna, så det är klart mer luftigt och ordnat – även om jag helst skulle vilja ha en drös fina förvaringslådor, men det får det bli allt eftersom. Det blir ju lite lättare att göra anpassningar efter just det behovet man har för stunden med ett sånt system, vilket kan behövas när familjen och dess medlemmar växer och får olika behov. Just nu behövde vi kunna förvara träningskläder och skor på ett smidigt sätt, utan att blockera tvättlinorna där vi hänger vår tvätt. Det måste ju vara tillräckligt lättillgängligt för att barnen faktiskt ska ANVÄNDA sina lådor, men jag tror det kan funka. Här kommer några före- och efterbilder från mobilen (det är dock extremt svårt att fota tvättstugan utan någon slags fisheye-lins eftersom den är så långsmal…).

Före – trångt att komma fram och en massa överblivna hyllor från andra delar av huset. 

Efter – lite grundare hyllor (30 cm) gör det luftigare, plus lite smarta krokar för dammsugarslang, jobbarkläder och strykbräda. 

Nåväl, här är ”före” mest en ”före städning”, men ändå. 

Wow, kolla, det fanns ju en arbetsbänk där under!

Hemmafällan

Ute vräker det ner snö och jag har noll och intet lust att lyfta ett finger idag – förutom det Filip behöver såklart. Just nu sitter jag och äter upp de sista pepparkakorna framför ett avsnitt av Younger, och försöker samtidigt fundera lite över en ny handling till boken, fast det är svårt.

Men, apropå att inte lyfta ett finger (ironi), vilken jäkla fälla det är att vara hemma hela tiden så här. Eftersom jag är hemma så blir det såklart jag som sköter markservicen, mat till barnen, städning, disk och tvätt, ni vet. Alternativet är att maken tar det när han kommer hem, men då vill han ju vara med barnen (och då vill jag INTE ha det ansvaret på en stund och vill dessutom att vi inte ska behöva lägga vår gemensamma tid på nåt så tråkigt), så därmed är det liksom inget val. Det handlar inte om att maken förväntar sig något av ovanstående, men det måste ju bli gjort och det är ju den som är hemma som har tid. Men man blir ju lite galen när man städar och plockar ut diskmaskinen för sjuttielfte gången samma vecka… Det ska bli sååå skönt när vi är hemma 50% vardera!!!

För de som inte har lyxen att kunna välja hur och vem som är hemma – jag beklagar! För de som väljer det själva, hjälp, förstår inte hur ni står ut nån längre stund.

Citron- och mangofromage

Glöm nu alla pulvervarianter ni ätit, det här är äkta vara och blir en lätt, fräsch och fluffig dessert! Nu när det känns som det är lite säsong för mango så kan man ta två färska, som jag gjorde i dag, annars går det bra med frysta med.

IMG_6435

Fluffig, lätt Citron- och mangofromage, 8 portioner
4 gelatinblad
1 ekologisk citron
2 färska mangos (mindre storlek) eller 1 pkt frysta (men tinade)
1 pkt vaniljvisp
0,5-0,75 dl socker, beroende på hur söt mangon är
2 stora ekologiska ägg

Lägg gelatinbladen i kallt vatten. Tvätta under tiden citronen, riv citronskalet (utan att det vita kommer med) och pressa ur saften i en liten skål. Mixa mangon slät i en skål. Krama ur gelatinbladen och lägg dem i citronjuicen, värm försiktigt i vattenbad tills gelatinet löst upp sig helt.

Dela på äggen, och börja med att vispa de två vitorna till ett hårt skum i en helt ren skål. Vispa sedan vaniljvispen RIKTIGT fast i en hög skål eller kanna, innan du vispar äggulor och socker i en större skål (här blandar du ner allt sen, så se till att skålen räcker till). Rör ner det smälta gelatinet och citronsaft med skal i äggulorna, tillsätt mangopurén, vänd ner vaniljvispet och sist vänder du försiktigt ner äggvitorna. Antingen kan du hälla upp det i en schysst serveringsskål, eller direkt i portionsformar, sedan behöver fromagen stå kallt i kylen i ca 2 timmar (eller längre, bra dessert att förbereda!).

Servera med lätt vispad grädde smaksatt med lite vaniljsocker, samt lite färsk frukt om du har tillgång till det!

IMG_6438IMG_6437IMG_6432

Sur söndag

Planen för idag var att vi skulle åkt ut nu på förmiddagen, när det var lovar sol sist jag kollade vädret, och grillat i skogen vid Stråkenleden. Men när vi klev upp i morse regnade det ju i sidled så lusten att åka ut i skogen försvann, minst sagt… Kombinerat med en usel natt pga mardrömmar så är istället situationen sån att jag sitter på gymmet och känner mig på riktigt uselt humör. Det är svårt att komma på riktigt bra saker att göra med hela familjen annars, speciellt den här tiden på året – både p.g.a. väder och skruttig ekonomi just nu.

Jag vill ju inte spendera en hel helgdag på att vara sur heller, så nu måste jag snabbt komma på nåt som kan få upp humöret en bra bit. Man kunde ju tro att det skulle hjälpa att gymma men det gör det inte alls nu för tiden, det är bara ett nödvändigt ont. Att blogga hjälper lite, att få ur sig saker och få perspektiv, men jag behöver nåt roligt med. Frågan är vad. Baka nåt och fika med familjen? Japp, det är najs men jag är också lite sur på mig själv för att jag aldrig blir av med det där sista som gör att kläderna sitter som de ska. Laga mat ska jag ju göra, det är ju lite terapi så länge som jag inte behöver ha koll på barnen samtidigt. Vi får väl se, hoppas det räcker. Ska försöka skärpa mig nu och gymma klart, kanske känns allt bättre efter en lång dusch…

En ny riktning

Nu på morgonen kom helt plötsligt min skrivlust tillbaka igen. Den har legat på is i en månad nu, jag har inte kommit framåt i hur handlingen skulle fortsätta. Nu tror jag att jag har bearbetat klart det och insett att jag måste ändra på handlingen. Min framtidsdystopi-värld (om det nu är ett ord) och mina huvudkaraktärer tror jag fortfarande på och även en liten del av den handling som redan finns, men själva huvudploten måste jag ändra.

Med det sagt så kan jag ju också säga att jag inte har något att ersätta den med? Hm… Men kan känner i alla fall att jag måste släppa den gamla, vilket i sig öppnar upp för nya möjligheter. Fasen vad jag skulle vilja bolla mer med er och skriva mer här, men kollar jag på skrivbloggar så verkar folk vara EXTREMT hemlighetsfulla med vad de skriver, det finns kanske en anledning till det? Eller ska jag köra på min magkänsla och delge er lite grova drag för att kunna få lite feedback?

pexels-photo-66100

Ja, det får bli en ny riktning och det känns bra! Men vart ska vi….